JK om hets mot folkgrupp
JK kommenterar några uppmärksammade anmälningar om hets mot folkgrupp. Apropå FLT:s notis, i bland annat Metro 12/4, om att antalet anmälningar har fördubblats sedan 1997 men att få åtal väcks.
Justitiekansler Hans Regnér säger till QR att det finns flera skäl till varför så få åtalas:
- För det första granskar JK bara yttrande- och tryckfrihetsbrott och många av de anmälningar som vi får in hamnar utanför den definitionen. Gränserna mellan mitt arbete och en vanlig åklagares kan vara svåra att dra, men i de fall där det inte handlar yttrande- och tryckfrihet, går ärendet till åklagaren.
- Men vi får också in många anmälningar som faktiskt inte går att åtala. En del uttalanden måste ses som inslag i den allmänna debatten. När till exempel någon påstår att invandrare begår fler brott än svenskar, kan vi inte väcka åtal.
Norén och fläskkotletter
När det flyktingkritiska Skånepartiet strax före valet genomförde en annonskampanj med budskapet att "Fläskkorv är gott" och "Hurra för fläskkotletten" anmälde en privatperson fallet och ansåg att budskapet tydligt riktades mot muslimer och därför var hets mot folkgrupp. JK tvingades fria kampanjen med motiveringen att den var ett inslag i den politiska debatten.
-Hets mot folkgrupp är ett svårt brott att hantera eftersom det samtidigt innebär en klar begränsning av yttrandefriheten. Detta är en svår balansgång, säger Hans Regnér.
I fallet med den uppmärksammade Norén-pjäsen "Sju Tre" där tre interner får uttrycka sina nynazistiska sympatier kan JK inte agera:
- Vi har ett ärende liggande hos oss, men det rör inte själva innehållet i pjäsen. Vad som sägs ifrån en scen kan aldrig röra sig om yttrande-eller tryckfrihetsbrott. Det här ärendet gäller istället huruvida det var rätt av kriminalvårdsstyrelsen att låta interner delta i pjäsen. Det är en helt annan fråga. Vi agerar inte bara i yttrande-och tryckfrihetsbrott utan också, liksom JO, som ett allmänt tillsynsorgan och detta är ett tillsynsärende. De anmälningar som rör pjäsen "Sju Tre" är polisärenden.
Laglöst Internet
Den korta preskriptionstiden för anmälningar till JK begränsar också antalet åtal. En periodisk tidskrift, ett radio-eller TV-program måste anmälas inom sex månader från det att det har publicerats. För filmer, ljudupptagningar och exempelvis böcker är tiden ett år. Många missar att lämna in anmälan i tid.
Nu pågår diskussioner om att förlänga preskribtionstiden i fall som rör yttrande- och tryckfrihetsbrott. En kommitté har nyligen tillsatts för att granska yttrande- och tryckfrihetsgrundlagen. Preskriptionstiden är en av punkterna på dagordningen.
Den nya spridningskanalen internet har försvårat arbetet för JK. Tidningar som bara existerar på nätet kan t.ex inte åtalas för yttrande- och tryckfrihetsbrott. De passar inte in i någon av kategorierna tryckt skrift, ljudradio, TV, filmer, videoprogram eller andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar. För att JK ska kunna granska en hemsida krävs det att den är upplagd av redaktionen för en periodisk tidskrift, ett radio- eller TV-program. Hans Regnér kommenterar svårigheterna:
-Två av de fyra åtal som vi väckte under 1998 som just handlar om de nya mediakanalerna. Vi tar upp dem delvis för att prova hur väl lagstiftningen fungerar i de här fallen.
De fyra fallen som gick till åtal 1998 rörde tidningen Nordlands massutskick per e-post av nyhetsbrevet "Frihetsbrevet", tidningen Nordlands publicering av nazistföreläsningen i Umeå på deras hemsida, tidskriften Folktribunalen och spridningen av en videoinspelning av föreläsningen i Umeå. De båda åtalen mot Nordland kommer att tas upp för förberedande förhandling i Linköpings tingsrätt under maj månad.
Oklar orsak till ökning
Antalet anmälningar till JK ökade också kraftigt under 1998, från 65 stycken 1997 till 134. Hans Regnér säger att det inte är helt enkelt att uttala sig om orsakerna:
- Min erfarenhet är att alla typer av anmälningar till JK går i vågor. En period av många anmälningar kan följas av en period med många färre. En gissning är att det ändå är relativt få personer som aktivt sprider material som kan klassas som hets mot folkgrupp. När då nyligen åtal har väckts mot personer i den gruppen, ligger man lågt ett tag.
Hans Regnér säger också att antalet anmälningar är lite beroende av vilka fall det gäller. När en organisation delar ut tusentals flyblad eller e-postmeddelanden ökar också antalet direkta mottagare och då ökar anmälningarna. En händelse kan ha flera anmälningar, så det behöver inte innebära att brotten mot hets mot folkgrupp blir fler.
- Men jag skulle tro att de främlingsfientliga organisationerna nu agerar med större styrka och att de når fler.