Missvisande om prostitution
Svenska invandrarverket ser mellan fingrarna med prostitution på Carlslunds flyktingförläggning. Det skriver Metro den 24 mars 1999. Artikeln bygger på en intervju med Jean-Luc Martin på flyktingförläggningen. Men Metros version av verkligheten är onyanserad och Jean-Luc Martin är besviken på hur intervjun har använts. Han menar att artikeln är missvisande och innehåller sakfel.
I Metro intervjuas Svenska kyrkans representant på förläggningens förvarsavdelning, prästen Jean-Luc Martin. Hans beskrivning av situationen framställs som en anklagelse mot invandrarverkets personal:
"Invandrarverkets personal tillåter prostitution vid förvarsavdelningen på Carlslunds invandrarförläggning. Det hävdar prästen Jean-Luc Martin som själv har pratat med utvisningshotade kvinnor som berättar att de utnyttjats sexuellt."
Metro skriver vidare att "han berättar om personal som låter kvinnorna utnyttjas med motiveringen att ‘det lättar på trycket'."
Även andra medier har tagit upp prostitutionen på Carlslund och beskrivit personalens passivitet. Enligt Jean-Luc Martin har endast Radio Stockholm haft ett rättvisande inslag. Han är besviken på att media har tappat bort själva problemet när de har tagit upp ämnet. Istället har man skapat en konflikt som inte finns mellan personal och andra representanter på förläggningen.
Förutom prästen Jean-Luc Martin har QR talat med flera ur personalen på Carlslunds förvarsavdelning. Samtliga bekräftar att problemet med prostitutionen kräver en nyansering.
Ovanligt men komplext problem
- Problemet är inte att det kom ut i pressen, utan att det i artikeln stod att Invandrarverket ser mellan fingrarna. Någonting som överhuvudtaget inte stämmer, säger Jean-Luc Martin till QR.
Han vill tvärtom betona att samarbetet mellan Invandrarverkets personal och representanter för olika frivilligorganisationer hittills har fungerat väl.
- Efter ett antal felaktiga artiklar och TV-inslag sa jag att nu får det vara slut. Att jag inte ställer upp om jag inte sakligt får berätta vad vi arbetar med. Men då var det inte längre intressant.
Förvarsavdelningen på Carlslunds flyktingförläggning är den enda låsta avdelningen. Det finns cirka 40 platser men är sällan fullbelagt. 95 procent av de intagna är yngre män. Dessa har hamnat här av olika skäl, exempelvis för att de har begått något brott i Sverige, för att man inte har hunnit säkerställa deras identitet, för att de har hållit sig gömda eller för att det finns risk att de kommer att gömma sig. Samtliga intagna lever under hotet om utvisning.
Om en kvinna börjar gå runt till männen märks det ganska fort, menar Jean-Luc Martin:
- Det uppstår en stämning som är jobbig, den känner man direkt när man kommer dit. De kvinnor som umgås med flera män sätter en press på de andra kvinnorna att göra likadant. De andra kvinnorna och även de män som inte är inblandade har klagat och tycker det är mycket obehagligt.
- Prostitutionen är mycket svår att komma åt. Hur vet du om en kvinna utnyttjas mot sin vilja och om hon tar betalt? Det är mycket svårt att bevisa, säger Jean-Luc som under sina fyra år på Carlslunds förvar bara kommit i kontakt med fem kvinnor som han säkert vet har sålt sex. Samtliga hade redan tidigare prostituerat sig, innan de plockades upp av polisen. I väntan på utvisning placerades de på förvarsavdelningen.
- Två av dem var klart professionella. De visste precis vad de ville ha, pengar för sex. De promenerade över till männens avdelning, trots förbud, och knackade på flera dörrar.
Oskyldiga i häktet
- En man och en kvinna kan träffas för att umgås. Det kan vi inte hindra. Sånt händer. Men om man märker att kvinnan går till tre-fyra män på en natt, då är någonting fel. Och då blir hon tyvärr omplacerad till häktet. Det är mycket illa, eftersom hon egentligen inte har begått något brott, säger Jean-Luc.
Problemen var värre förr, när förvaret låg i en byggnad där man inte hade samma möjlighet att skilja på avdelningarna. Männen och kvinnorna kunde lätt ta sig in till varandra.
Anna Wessel är chef för förvaret vid Carlslund och hon säger till QR:
- I dag kan vi erbjuda avskildhet för dem som vill vara för sig själva. Samtidigt har vi hela tiden ett svårt dilemma. De har ju rätt till ett socialt liv och man kan inte göra vilka inskränkningar som helst. Men det här är ett säkerhetsproblem också. Det är beklagligt att kvinnorna hamnar i häktet, men om det är någon som stör ordningen, är det det enda sättet.
Nya lagar för att skydda oskyldiga
Vid årskiftet fick Sverige en ny lag som gör det straffbart att köpa sexuella tjänster. På frågan om vad som sker med männen som köper sex svarar Anna Wessel:
- Det enda vi kan göra är att informera. Och göra polisanmälan som sedan utreds som vanligt.
Jean-Luc Martin berättar att problemen även förekommer på andra flyktingförläggningar i Europa och i mars tog han upp frågan i Europarådet. Han kommer även att delta i en undersökning om kvinnors situation i fängelser och lyfta fram problemet där.
- Det är inte bara kvinnorna som är offer här utan även de män som inte vet vad de bidrar till. Myndigheterna vet det och därför måste de kunna ingripa. Inte i första hand mot dem som det direkt handlar om, utan för att skydda alla de andra som tvingas vistas i det här.
Jean-Luc Martin skulle vilja se en lagstiftning som ger myndigheterna möjlighet att ingripa på ett helt annat sätt än idag. Om en kvinna exempelvis uttrycker att hon vill komma ur prostitutionen ska man kunna erbjuda henne ett behandlingsprogram, anser han.
Invandrarverket har tillsatt en utredning som ska kartlägga samtliga förläggningar och ta fram förslag på hur personalen kan hantera problemen. När utredningen är klar kommer man att ta upp den för en gemensam diskussion med personalen och representanter för frivilligorganisationerna.