Utländska och svenska barn
I en TT-nyhet, som bland annat publicerats i Svenska Dagbladet den 9/12 framgår att "utländska barn" oftare placeras i familjehem jämfört med "svenska barn". Vad som menas med begreppet "utländska barn" framkommer inte. För att tydligöra debatten reder QR ut begreppen "utländsk", "invandrare" och "utländsk bakgrund".
I TT:s notis framkommer att det är tre gånger så vanligt att "utländska barn" placeras i familjehem av socialtjänsten, jämfört med "svenska barn". Uppgiften kommer från Socialstyrelsens rapport "Socialtjänsten i Sverige 1999", som handlar om hur socialtjänsten har förändrats under 1990-talet.
Enligt rapporten gäller denna statistik endast barn som är födda utomlands. På samma ställe redovisas även uppgifter för "invandrarungdomar" och "andra generationens invandrarungdomar".
För att reda ut begreppen har QR talat med Socialstyrelsens Tomas Gunnarsson, Charles Westin på Centrum för invandrarforskning, CEIFO och Ylva Brune, journalist och doktorand i journalistik på Göteborgs universitet.
Invandrare och utlänningar
Charles Westin, professor vid Stockholms universitet och verksam vid Centrum för invandrarforskning, CEIFO, menar att "invandrare" är beteckningen på en person som är på väg in i ett nytt land, med intentionen att bosätta sig där.
- Invandrarskapet är egentligen bara en begränsad tid, en fas. Att prata om en "andra generationens invandrare" är fel eftersom en person som är född i Sverige inte har invandrat. Det är en kategorisering som stämplar invandrarna i ett utanförskap, säger Charles Westin.
När begreppet "utlänning" ersattes med "invandrare" för drygt 30 år var det, enligt Westin, ett försök att skapa en positivare bild av de som ville bosätta sig i Sverige. Utlänning stod för utanförskap medan invandrare var mer välkomnande. Nu har även det begreppet fått en negativ klang.
- En "utlänning" eller en "utländsk person" är någon som är född utomlands. Det säger ingenting om varaktigheten, det kan lika gärna vara en turist, säger Charles Westin.
- Den något krångliga terminologin "personer med utländsk bakgrund" fungerar i statistiska undersökningar och i offentliga redovisningar, I andra sammanhang används "invandrare" för att det är lättare att säga.
Riktlinjer för begreppen
Invandrarverket och Statistiska Centralbyrån har gett ut publikationen "Personer med utländsk bakgrund" där de utformat riktlinjer för hur redovisning av statistik bör ske (MIS 1996:5). Där står bland annat att man delar in befolkningen i:
Personer med utländsk bakgrund: de som är utrikes födda eller de som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar,
Personer med både svensk och utländsk bakgrund: de som är födda i Sverige och har en svenskfödd och en utrikes född förälder
Personer med svensk bakgrund: de som är födda i Sverige och vars bägge föräldrar är födda i Sverige.
- Tyvärr har enkelheten en baksida. Barn som är tredje generationens invandrare kallas fortfarande för invandrare. Resultatet är att de aldrig blir svenska, vilket leder till ett segregerat samhälle, säger Charles Westin.
Utländska och svenska barn
Enligt Tomas Gunnarsson, redaktör på statistikenheten på Socialstyrelsen, är de "utländska" barnen i rapporten folkbokförda i Sverige och har permanent uppehållstillstånd. Begreppet utländska syftar, enligt Gunnarsson, på att de inte är födda i Sverige.
Ylva Brune, journalist och doktorand i journalistik på Göteborgs universitet tycker att Socialstyrelsens sätt att använda begreppet "utländska barn" är tveksamt och lätt ger en bild av att vara en förklaring till problemen.
Hon menar att själva orden "invandrare", "utländsk" eller "med utländsk bakgrund" inte är så intressanta, utan hur de används och i vilka sammanhang.
- Begreppen används systematiskt i massmedier på ett nedvärderande, nästan rasistiskt sätt. Det är genomgående den negativa, problematiska bilden som tas upp, säger Ylva Brune.
I antologin "Mörk magi i vita medier" skriver Ylva Brune att begreppet "invandrare" har laddats med annorlundaskap i medierna och i det allmänna medvetandet. "Invandrare, det är de som inte är som vi, och som inte på generationer kan bli som vi."
- Det är inte säkert att själva orden är negativt laddade men så länge vi-och-dom-tänkandet existerar spelar det ingen roll om det kommer nya gulliga ord istället för "utländsk" eller "invandrare", menar Ylva Brune.
Invandrarbegreppet ses över
Användningen av begreppet "invandrare" ses nu över av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Enligt den första delrapporten, som lämnades över till integrationsminister Ulrica Messing den 31 augusti, definieras invandrare "på en mängd olika sätt och /.../ ofta grovt generaliserande. Det förekommer i många författningar på skilda områden. Vilka personer som begreppet syftar på är ofta oklart".
Resultatet av arbetsgruppens arbete beräknas vara den 30 juni 2000.
Källor och mer information:
Rapporten "Socialtjänsten i Sverige 1999"
Regeringens delrapport: http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show?c_obj_id=30180
"Personer med utländsk bakgrund", MIS 1996:5. Utgiven av Invandrarverket och http://www.scb.se/ Statistiska Centralbyrån</A>.
"Mångfald, integration, rasism och andra ord". Sos-rapport 1999:6 Socialstyrelsen 1999. Boken kan beställas från Socialstyrelsens sos.order@special.lagerhus.se
Brune, Ylva (red.) "Mörk magi i vita medier. Svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism." Carlssons Bokförlag, Stockholm: 1998.
Ceifo: http://www.ceifo.su.se