Invandrarelever beskrivs som problem
Statistik visar att betygsgenomsnittet är lägre i skolor i så kallat invandrartäta områden än på andra håll. Detta har resulterat i en rad artiklar. Orsakerna till skillnaden är emellertid många och komplicerade. QR låter Skolverket förklara varför invandrarelever får lägre eller inga betyg alls.
"Klassamhället avspeglas tydligt i svenska skolan".
Så rubricerade tidningen Metro en TT-artikel den 16 februari 1999. I denna artikel drar TT följande slutsats: "En titt i tabellerna för alla landets högstadieelever bekräftar att en skolas betygsresultat nästan alltid speglar sin omgivnings allmänna status. Av de tio skolorna med sämsta medelbetyget för sina nior ligger alla utom en i invandrartäta områden runt de tre storstäderna".
Tabellerna som nämns har TT hittat i Expressen, den 15 februari. Expressen har i sin tur hämtat dem från en undersökning som Skolverket beställt av SCB. QR bad Skolverket kommentera den dystra statistiken och förklara vad man tänker göra åt den.
(Artikeln reviderades den 31 maj 1999 med anledning av uppgifter i media om att fyra av tio ungdomar med invandrarbakgrund hoppar av gymnasiet.)
Statistiken döljer viktiga faktorer
-Skolverkets olika attitydundersökningar visar att de allra flesta elever med utländsk bakgrund har en enorm ambition och en stark support hemifrån, för att utbildning betraktas som så enormt viktigt. Tyvärr syns inte de individuella prestationerna i statistiken.
Det säger Suss Forssman Thullberg på Skolverkets verksstab i sin kommentar till resultatet av undersökningen. I övrigt anser hon att Metros rubrik ger en korrekt bild av tillståndet i skolan, "även om den kan tyckas vara brutalt formulerad".
Verkets analyser visar att oavsett i vilket område man bor eller går i skola, får elever högre betyg ju högre utbildning och social status deras föräldrar har. Statistiskt sett avgör elevers så kallade socio-ekonomiska bakgrund alltså deras betyg och invandrarbakgrund påverkar betyget negativt.
Detsamma gäller på skolnivå vilket innebär att skolor i områden med låg social status får lägre betygsgenomsnitt.
Det är dock inte den enda orsaken till att att niondeklassare i invandratäta områden har lägre betyg.
Enligt Forssman Thullberg kan etnisk bakgrund direkt kopplas till lägre betyg, av det enkla faktum att många elever som kommit sent till Sverige bedöms enligt svensk mall utan att ha reella förutsättningar för att få betyg.
Oidentifierad "etnisk faktor"
Utöver dessa förklaringar har Skolverket även funnit vad man kallar en "etnisk faktor". Däremot har man inte lyckats förklara vad denna faktor innebär och hur stor betydelse den har. Statistiken visar att etnicitet påverkar betygen negativt men Suss Forssman Thullberg anser att det vore farligt att försöka dra några generella slutsatser om orsakerna:
- Det vi måste göra är att fundera över hur de här resultaten rimmar med devisen om en skola för alla och målen om en likvärdig utbildning, oavsett utländsk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå eller ekonomi. Skolan är en spegel av det samhälle den finns i, menar hon.
Goda exempel visar vägen
För att kunna åtgärda bristerna i systemet och utjämna skillnaderna försöker Skolverket nu hitta de faktorer som leder till förbättrade resultat. Enligt Forssman Thullberg är Skolverkets uppgift inte att presentera färdiga modeller utan att ta fram underlag och analyser som hjälper de enskilda skolorna i deras utvecklingsarbete.
När det gäller skolorna i de invandrartäta förorterna innebär detta att Skolverket analyserar de goda exempel som faktiskt finns. Rinkebyskolan är ett sådant. Under 1999 ska erfarenheterna från dessa skolor sammanställas och spridas.
Nygammalt problem
Den 4 maj publicerade Skolverket en ny rapport som bl a innehöll statistik över avhopp/studieuppehåll bland landets gymnasieelever. Enligt Arbetet Nyheternas ledare den 14 maj, visar statistiken att över 40 procent av invandrarungdomarna inte klarar sig igenom gymnasiet.
Siffrorna fick många att reagera och efterlysa åtgärder, bland andra Turkiska Ungdomsförbundet på DN Debatt den 21 maj, under rubriken "Riksråd mot massflykten från skolan".
DN den 28 maj menar att tolkningen att fyra av tio ungdomar med invandrarbakgrund hoppar av gymnasieskolan kanske är överdriven men ändå alarmerande. Enligt skolministern finns det risk för att de avhoppade invandrarungdomarna kan bilda ett permanent B-samhälle.
På Skolverket är man inte lika förvånade över siffrorna. Däremot över att media inte reagerade lika starkt redan förra året när den officiella statistiken visade att 35 procent av elever med utländsk bakgrund inte fått slutbetyg inom fyra år efter påbörjad utbildning:
- Det här är därför ingen nyhet för oss. En av orsakerna till att vi inte betonade det på samma sätt i år är faran med att alltid förknippa invandrarbakgrund med problem, säger Skolverkets undervisningsråd Helena Lindman.
Precis som sin kollega på verkstaben, Suss Forssman Thullberg, betonar Lindman att många faktorer spelar in som inte kan klargöras med statistik. Till exempel går det inte att avgöra vad som är avhopp och vad som är studieuppehåll eller andra skäl.
- Det krävs en noggrann analys på individnivå för att få kunskap om dessa frågor. Skolverket har regeringens uppdrag att studera elevernas ström genom gymnasieskolan. Resultaten kommer att presenteras under hösten.
Den omdiskuterade statistiken återfinns i verkets rapport "Barnomsorg och skola i siffror 1999, del 2. Barn, personal, elever och lärare."
"En skola för andra"
Den nionde april presenterade Ing-Marie Parszyk, forskare vid lärarhögskolan i Stockholm, sin doktorsavhandling "En skola för andra. Minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i skolan".
Avhandlingen, som bygger på djupintervjuer, visar att många minoritetselever upplever sig utsatta för osynlig rasism, både av lärare och "svenska" elever.
Källor och mer information:
Parszyk, Ing-Marie. "En skola för andra. Minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i skolan". 1999. Avhandlingen kan beställas via: http://www.lhs.se lärarhögskolans hemsida eller HLS Förlag, tel: 08-737 56 62.
Skolverkets rapport nr 159 "Barnomsorg & skola i siffror 1999, del 1. Betyg och utbildningsresultat" kan beställas från Liber Distribution, tel: 08-690 95 76, fax: 08-690 95 50.
Skolverkets databas: http://www.skolverket.se/
Se även QR:s artikel "Missvisande om avhopp i skolan" publicerad 1999-09-06