Illegal invandring
QR har granskat rapporteringen om "illegal invandring" och "människosmuggling". Media missar grundproblematiken, menar bland andra Peter Nobel, före detta Diskrimineringsombudsman och generalsekreterare för Röda Korset.
Den 22 juli 1999 publicerar Metro en notis från TT, som i sin tur bygger på en artikel i NorrköpingsTidningar om illegal invandring och människosmuggling. Omkring 7000 personer tog sig med hjälp av människosmugglare till något nordiskt land under 1998 och "de flesta flyktingarna kom från det forna Jugoslavien", skriver TT. Uppgifterna är ursprungligen hämtade ur kriminalunderrättelsetjänstens nya undersökning "Illegal invandring. Människosmuggling från Jugoslavien till Norden".
Under rubriken "Illegal flyktingström till Sverige" presenterar DN den 22 juli samma undersökning. Här framgår att drygt 7000 av de sammanlagt 90 000 människorna som sökte sig från det forna Jugoslavien under 1998 kom till något av de nordiska länderna. "Den största gruppen som smugglas in i landet är irakier, näst följd av kosovoalbaner", skriver DN.
QR har granskat polisens undersökning. Där framgår att 6813 av 89805 asylsökanden från det forna Jugoslavien kom till Norden 1998. Det framgår också att 1998 års ökade illegala invandring från det forna Jugoslavien berodde på konflikten i Kosovo, som trappades upp under slutet av 1997. Första kvartalet 1999 har däremot visat på en tydlig minskning. Undersökningen visar inte hur stor andel av de 6813 som har blivit insmugglade i landet.
Ny form av kriminalitet
Kriminalunderrättelsetjänsten konstaterar att människosmuggling som verksamhet är en förhållandevis ny form av kriminalitet i Norden som har växt i förhållande till narkotika- och spritsmuggling. Att verksamheten växer kan bero på att det generellt är lägre straff för människosmuggling än för exempelvis narkotikasmuggling. Det kan också bero på att det anses vara ett mer "politiskt korrekt" sätt att tjäna pengar på än narkotika- eller spritsmuggling. Det är inte ovanligt att det anses vara en humanitär handling, visar rapporten.
Då polisen har upptäckt samband vid gränskontrollerna mellan hur människor tar sig hit, vid vilken tidpunkt de kommer, vilka transporter de använder och så vidare, tror man att organiserade ligor ligger bakom verksamheten. "Man har kunskap om" att kriminella organisationer som bedriver narkotikasmuggling har gått över till människosmuggling, eller sysslar med båda verksamheter.
I oktober 1999 träffades EU:s regeringschefer i Finland för att diskutera en samordning av flyktingpolitiken och en skärpning av straffet för människosmuggling. Idag är straffet högst två års fängelse för medhjälp till inresa. Om det framgår att brottet är planerat i vinstsyfte eller visar på organiserad verksamhet kan man dömas till fängelse upp till fyra år.
Moment 22
"Det urskillningslösa bruket av ordet <I>människosmugglare</I> skapar intrycket av att hänsynslösa brottslingar för hit mängder av icke önskvärda personer från främmande land."
Det skriver den tidigare diskrimineringsombudsmannen och generalsekreteraren för svenska Röda Korset, Peter Nobel i antologin "Massmedia och Invandrare" (1999). Han skriver också att det finns en omfattande trafik med falska pass, identitetspapper och viseringar, men att det även finns människor och organisationer som hjälper människor med dessa papper och med resan.
Främsta anledningen till den "tilltagande människosmugglingen", menar Nobel, är kravet på att de inresande ska ha tillstånd för inresa och vistelse innan de kommer till Sverige.
Visumtvånget innebär ett Moment 22 för flyktingarna eftersom de enligt internationell rätt inte har flyktingstatus förrän de är utanför sitt hemland. Visum till Sverige måste sökas på ambassaden i landet, men ambassaderna är ofta mycket välbevakade varför de är farliga att besöka.
"Det är denna situation som tvingat asylsökare från många länder rätt i armarna på sådana som kan hjälpa dem. Denna bakgrund har jag aldrig sett redovisad eller analyserad i någon av de många artiklar som skrivit om ‘flyktingsmuggling' med kartor och pilar och allt annat som ska visa läsaren varifrån det förmenta hotet kommer."
En mänsklig rättighet
Karin Davin, handläggare på FN:s flyktingorgan UNHCR säger till QR:
- Det är en mänsklig rättighet att kunna söka asyl. Men visumtvånget kan tvinga folk att "söka asyl illegalt". När det dyker upp en kris, som här senast i Kosovo, utfärdas ofta visumtvång för dessa regioner. Konsekvensen kan bli att de som är mest skyddsbehövande hänvisas till att ta sig hit illegalt. Det är svårt för potentiella asylsökande att få visum på ambassaderna.
Karin Davin säger också att begreppet "illegal flykting" är missvisande och används slarvigt. Man kan vistas illegalt i ett land eller ta sig hit illegalt. Så fort en asylsökande är registrerad hos myndigheterna är den inte längre "illegal", säger hon.
Visumtvång för att hindra "flyktingströmmar"
QR har talat med Monika Olsson, handläggare på enheten för migration och asylpolitik på Utrikesdepartementet för att ta reda på vilka kriterier som gäller när man utfärdar visumtvång. Hon säger:
- Om det finns en risk för att personer i ett land kommer strömmande in över gränsen och försöker bosätta sig här, då utfärdas visumkrav. Annars blir det ju oreglerad invandring. Polisen vid gränskontrollerna meddelar regeringen när grupper av personer från samma land börjar komma. Polisen ger indikationer på vilka länder som bör få visumkrav, regeringen fattar beslutet och ambassaderna fattar beslut i enskilda fall. Vi är överhuvudtaget restriktiva med att ge visum. Vem som helst ska inte kunna bosätta sig och arbeta här, säger Monika Olsson.
Källor:
"Illegal Invandring. Människosmuggling från Jugoslavien till Norden 1 juni 1998 - 1 april 1999." Rikskriminalpolisen/Kriminalunderrättelsetänsten, RKP/KUT 1999:19. Rapporten kan beställas genom Rikskriminalpolisen tel: 08-401 90 00.
"Invandrare och massmedia. En annourlunda verklighet", redaktör Anita Harrie, Kunskapsförlaget 1999.