Fel om sänkta krav i svenska
I en artikel den 4/11 skriver Expressen att lärare inte längre behöver kunna svenska. Anledningen är regeringens beslut att ändra formuleringen i skollagen om svenskkunskaper för lärare. De personer som QR har talat med menar att Expressens artikel är missvisande och saknar stöd för sina påståenden.
Under rubriken "Igår blev det klart: lärare behöver inte kunna svenska" skriver Expressen om regeringens beslut att ändra skollagens tidigare formulering att lärare ska "behärska svenska språket" till att lärare ska ha "de kunskaper i svenska språket som behövs" (Expressen 4/11 1999).
I texten hörs enbart motståndarna till beslutet, bland annat Beatrice Ask (m), som säger att beslutet är en skandal och att det "knappast finns en enda förälder i Sverige som inte tycker att barnens lärare måste kunna prata svenska". Artikeln illustreras av den klassiska sketchen "Ormet kruper" som enligt bildtexten nu riskerar att bli verklighet.
Den 10/11 svarade riksdagsledamot Eva Johansson (s) på innehållet i Expressens artikel. Enligt Johansson är det inte fråga om sänkta krav och lägre ambitionsnivå som kan äventyra elevernas språkutveckling. Den gamla formuleringen är otydlig och har väckt frågan om det är ett hinder för att anställa lärare med utländsk bakgrund, skriver hon i repliken. Högskoleverket får i uppdrag att avgöra vilken nivå som är nödvändig, vilket borgar för fortsatt god kvalitet, enligt Eva Johansson. Hon skriver även att hon blir förtvivlad över Expressens "osakliga skämselpropaganda" (Expressen 10/11 1999).
QR har granskat propositionen och även talat med personer på Utbildningsdepartementet och Utbildningsutskottet, som behandlat och godkänt regeringens proposition.
Inget avkall på kunskaper
I propositionen som ligger till grund för beslutet står att kravet på språkkunskaper kan utgöra ett hinder för en EES-medborgare som vill flytta till ett annat land. Propositionen nämner också att Sverige strävar efter att få in fler lärare med invandrarbakgrund i skolan. Samtidigt får inte avkall göras på nödvändiga kunskaper i svenska språket som behövs för att göra ett fullgott arbete som lärare (regeringens proposition 1998/99:110).
Lagändringen rör lärare, förskollärare och fritidspedagoger som inte har svensk utbildning. Innan propositionen lämnades över till Utbildningsutskottet hade förslaget tagits emot positivt av remissinstanserna (bland annat Arbetsmarknadsstyrelsen, Skolverket, Högskoleverket, lärarorganisationerna och Kommerskollegium).
Majoriteten i riksdagen stöder regeringsförslaget. De som röstade mot förslaget var moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet.
Lagen börjar gälla den 2 januari år 2000 med tillämpning på utbildningar som startar efter 1 juli 2000. De lärare som har utländsk utbildning kommer att få sin behörighet prövad centralt av Högskoleverket.
Felaktig bild
QR har talat med Kajsa Odencrants, kansliråd på Utbildningsdepartementet, om Expressens artikel:
- Bilden som Expressen ger stämmer inte alls med regeringens proposition. Det är konstigt att journalisten inte gått till källan och läst propositionen. Det finns inget stöd för påståendena.
- Lagändringen är en precisering av vilka språkkunskaper som krävs. Idag är det ingen som vet vilka kunskaper som krävs, det finns inget mått på när man "behärskar" svenska. Det är godtyckligt för varje kommun, från fall till fall, säger hon.
Kajsa Odencrants jämför med situationen inom sjukvården, där de flesta invandrare med akademisk utbildning finns.
- Utländska läkare som fått svensk legitimation har efter kurser och prov godkänts av Socialstyrelsen. På samma vis vill vi att utländska lärare ska få möjlighet att utöva sitt yrke här. Högskoleverket blir den myndighet som ska fastställa vilken nivå som krävs och vilka prov som ska avges för att lärarna ska få undervisa. Hon poängterar att beslutet kommer att gälla lärare från alla länder.
Sprider myter
QR har även talat med Utbildningsutskottet, som behandlat och godkänt regeringens proposition, för att få höra deras kommentar.
- Det här är grovt missvisande, säger Tomas Eneroth (s) på Utbildningsutskottet. Artiklar som denna sprider myter och fördomar om att vi ska sänka nivån på svenskan i skolan, så att våra ungdomar får sämre svenskkunskaper.
- Lagändringen förtydligar vilka språkkrav som krävs utan att för den skull göra avkall på svenskan. Idag diskrimineras lärare med utländsk bakgrund, de har inte samma möjlighet till anställning inom skolan som deras svenska kollegor, säger Tomas Eneroth.
Mångkulturell skola
Lennart Gustavsson (v), på Utbildningsutskottet, är lätt upprörd över att debatten förs på den nivå som i Expressen.
- Lagändringen innebär absolut ingen förflackning av språket, snarare en möjlighet att få in fler lärare med invandrarbakgrund i skolan. Eftersom detta är generellt önskvärt från regeringens sida kan vi inte ha ett regelverk som i sig motverkar detta.
Lennart Gustavsson, som själv arbetat som lärare, tycker att Sverige måste sträva efter en mångkulturell lärarkår. En lärare med invandrarbakgrund tillför skolan och dess elever nya perspektiv med sin kultur och sin historia.
- Självklart är det viktigt med ett starkt svenskt språk, men det finns ingen risk att nivån skulle sänkas, säger han
Indirekt diskriminering
Redan i somras debatterades förslaget på att ändra formuleringen i skolagen. I Svenska Dagbladet (1/7 1999) kommenterade Eva Edström Fors, chef för Utbildningsdepartementets skolenhet, de gällande språkkraven för lärare:
"Det har kunnat uppfattas som ett hinder i EU-sammanhang och för invandrare, en indirekt diskriminering. Det är därför vi ändrat vår lagstiftning utan att göra några som helst avkall på svenska språket för lärare."
Se även andra artiklar publicerade i SvD:
30/6 1999, 2/7 1999, 2/8 1999, 6/8 1999
Not: Expressens artikel har använts av bland annat Nationalsocialistisk Front, NSF. En hänvisning till artikeln återfinns i ett av NSF:s nyhetsbrev under rubriken "Storebror stjäl vårt språk". I nyhetsbrevet kan man läsa att Sverige idag styrs och manövreras från främmande länder och att nyhetsbrevet är en alternativ informationsskälla för folket som har rätt att veta vad som försiggår innanför Rosenbads dörrar.