Ungdomsrån - Rapportering får kritik
Nyhetsrapporteringen om det ökande antalet mobiltelefonrån bland unga har varit intensiv. QR har talat med flera personer som på olika sätt arbetar med ungdomar. Många menar att medias uppmärksamhet bidrar till ett ökat utanförskap bland ungdomar med invandrarbakgrund - eventuellt också till att fler rån begås.
Den 27 september inbjöd ordförande i integrationsnämnden, Hardy Hedman (kd), till ett seminarium i Stockholms Stadshus med temat "Hur ska vi stoppa ungdomsrånen?". Polisen, socialtjänsten, representanter från ungdoms- och invandrarorganisationer deltog i seminariet för att diskutera hur man kan arbeta med ungdomarna. Ett ämne som deltagarna kom att återvända till flera gånger under dagen var medias rapportering kring rånen.
Uppmärksameten kan leda till fler rån
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att den mediala uppmärksamheten kan ha lett till att fler rån begås. Sarnecki säger till QR:
- Det är fullt möjligt att mediernas uppmärksamhet kring rånen kan ha ökat den typen av beteende. Det finns exempel när personer kopierar händelser som det skrivits mycket om i media och det är mycket möjligt att det kan vara fråga om samma sak här eftersom mobilrånen blivit så oerhört uppmärksammade.
Även Marika Lundin, brottsförebyggande centrum, menar att ökningen av antalet rån delvis beror på den kraftiga massmediala uppmärksamhet som rånen fått:
- Genom media så vet alla ungdomar idag att man kan få tag på en mobiltelefon genom rån.
Ökar utanförskapet
När QR vid ett tidigare tillfälle talade med personer på UngSIOS, Lugna Gatan, Ungdomsstyrelsen, Röda Korsets ungdomsförbund och Ungdom mot rasism, nämner samtliga att medias rapportering bidrar till att definiera invandrare som ett problem. Ninell Pizarro Diaz, tidigare kanslichef på UngSIOS säger till QR:
- På sätt och vis har media en del i att det uppstår grupper som känner sig utanför samhället. Många som kommer till Sverige får sin bild av det svenska samhället genom media. De får läsa att de som grupp förknippas med problem och att de definieras som utanförstående det svenska samhället. I det här fallet är det lätt att dra slutsatsen att "invandrarkillar är mer aggressiva än svenska killar". Men när svenska killar begår brott, säger man inte speciellt att han är svensk. Det gör att ungdomar med invandrarbakgrund till slut går på mediabilden och själva definierar sig som utanför.
Ninell Pizarro Diaz säger att media också generaliserar oerhört när de skriver att "invandrarungdomar" begår brott.
- De pekar ut tusentals människor på det viset. Jag känner mig träffad och tar åt mig. Mina båda föräldrar är invandrare, men jag är född här. Om jag ständigt får höra att jag är invandrare, är det lätt att jag skaffar mig en attityd som är anti det svenska samhället.
Genomgående negativ bild
Imran Ahmad arbetar med projektet Lugna Gatan och kommer ofta i kontakt med de ungdomar som rånar. Han är mycket irriterad på hur media handskas med ungdomsrånen.
- De lyfter alltid fram det dåliga. Det vore bra om de någon gång också skrev om positiva exempel, säger han.
Ahmad tycker också att media inte sätter in orsakerna till brottsligheten i något sammanhang. Han säger att det är så lätt att prata om "de där hemska ungdomsbrottslingarna från förorten" när man inte själv befinner sig i den miljön.
- Människor som inte bor i sådana förortsområden förstår inte vilken press de ungdomarna växer upp i. Man skulle kunna ta en familj från Lidingö och placera dem i Fittja, så skulle man se hur länge barnen i den familjen klarar sig. Det vore intressant.
Eva Anegren, ordförande för "Farsor och Morsor på stan" delar Ahmeds uppfattning. Hon säger till QR att journalister vid flera tillfällen har hört av sig till henne, men inte blivit intresserade när hon inte bekräftat den negativa bilden.
Från sociala till etniska problem
Att media har rapporterat om enskilda händelser för att exemplifiera brottsligheten får stöd av Edna Eriksson på Ungdomsstyrelsen.
- Det är vettigt att göra det så länge man inte gör andra kopplingar. För om börjar diskutera kopplingen mellan t.ex. etnicitet och brottslighet, blir det bisarrt. Det är helt fel att diskutera kriminalitet ur en etnisk synvinkel.
Hon säger att grundproblemet ligger i att unga känner sig utanför samhället och att en del av dem börjar syssla med kriminalitet. Tidigare har man talat om brottslingars sociala bakgrund, idag talar man om att etniska grupper är brottslingar.
- Att försöka komma underfund med problemet genom att lyfta fram skillnaden, lyfta fram det som gör att de känner sig utanför, leder bara till att de upplever skillnaden ännu starkare, säger Eriksson.
Fel att invandrare rånar
En annan aspekt av problematiken kring medias rapportering är hanteringen av begreppet "invandrare". Malin Wiberg, ordförande i Ungdom Mot Rasism anser att man inte kan använda begreppet överhuvudtaget.
- I media talas det om att ungdomsrånarna är invandrare, men vilka syftar man på? Enligt statistiken är 1,2 miljoner svenskar invandrare, varav de flesta kommer från de nordiska länderna. Media sprider på så sätt en felaktig bild. Den måste vi reagera på. Men det är vi dåliga på i Sverige.
Även Jerzy Sarnecki menar att invandrarbegreppet inte är relevant att använda i samband med mobilrånen. De flesta gärningsmännen är enligt Sarnecki födda i Sverige och har svenska som sitt modersmål. Många har också en förälder som är född i Sverige.
Enligt Sarnecki är rånarnas gemensamma nämnare snarare att de kommer från samma typ av förortsområde än att de har invandrarbakgrund. Till skillnad från exempelvis USA där gängen har tydlig etnisk sammansättning är "rånargängen" i Sverige sammansatta av olika etniska minoriteter.
BRÅ varnar för bristande kunskap
Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, saknas idag kunskap om rånen. Tommy Andersson, projektledare på BRÅ, menar att det finns en fara i att debatten enbart bygger på spekulationer:
- Just nu är det genom massmedia som svenska folket håller på att forma sig en åsikt och bilda en opinion. Många får uppfattningen att det här ökar lavinartat och att det är invandrarna som bär skulden. Men vi vet inte, utan måste skaffa oss robust kunskap.
Medias rapportering om rånen har också utnyttjats av olika invandringskritiska grupper. Ett exempel är Sverigedemokraterna, som hänvisar till uppgifter i Dagens Nyheter i sin information om "invandrargängen" i Stockholm.
Not: Brottsförebyggande rådet presenterade sin rapport om ungdomsrånen på DN-debatt den 16 mars, 2000. Rapporten "Ungdomar som rånar ungdomar i Malmö och Stockholm" (Brå-rapport 2000:6) kan beställas via BRÅ:s hemsida: http://www.bra.se
Källor:
Expressen 990907
Expressen 990908
Expressen 990909
Expressen 990910
Expressen 990911
DN 990910
DN 990914
DN 990924
DN 990925
DN 990928
DN 990929
Metro 990910
Metro 990924
P1 Morgon 990910
P3 "Gunnarsson" 990524
TV4 "Svart eller Vitt" 990413
För vidare läsning:
Masoud Kamali "Varken familjen eller samhället, En studie om invandrarungdomarnas attityder till det svenska samhället" Stockholm: Carlsons Bokförlag. 1999.
QR:s övriga artiklar om ungdomsrån: "Olika rapportering om orsaken" (del 1) samt "Splittrade åtgärder" (del 3).