Missvisande om avhopp i skolan
43 procent av invandrareleverna som påbörjade sina gymnasiestudier 1994 har hoppat av skolan. Detta enligt uppgifter från TT som publicerades bland annat i Metro och Svenska Dagbladet den tolfte augusti 1999. En ny rapport från Skolverket visar att den statistiken inte stämmer.
Redan våren 1999 rapporterade media att över 40 procent av invandrareleverna inte klarar sig genom gymnasiet. QR gjorde då ett bemötande som bland annat tog upp svårigheterna med att använda statistiskt material utan att referera till bakgrundsfaktorer. Helena Lindman, undervisningsråd på Skolverket, sa då till QR att det krävs noggranna analyser på individnivå för att få kunskap om dessa frågor.
Den tolfte augusti publicerar TT en uppgift att 43 procent av invandrareleverna som påbörjade utbildningen 1994 har hoppat av gymnasiet. Fyra dagar senare, den 16/8, kommer Skolverket med en ny rapport, "Elevströmmar till, från och inom gymnasieskolan" som nyanserar mediabilden av invandrarelevernas avhopp.
Media förenklar problemet
QR har talat med Stefan Erson på Skolverket, som är medförfattare till rapporten:
- Media gör det väl enkelt för sig när de rapporterar om avhopp på det här viset. Statistiken visar inte antal avhopp, utan antal elever som inte har fått slutbetyg. Det betyder inte alltid att eleverna har struntat i skolan. Många kanske fullföljer utbildningen efter ett uppehåll eller läser in den senare på KomVux. En del av gruppen som kom från föredetta Jugoslavien i början av 90-talet kan säkert ha hunnit återvända utan att slutföra gymnasieutbildningen. Skolverket saknar alltså statistiskt underlag för att kunna uttala sig om avhopp, vi uttalar oss bara om vilka som inte har fått slutbetyg inom fyra år, säger Erson.
Enligt honom finns det också anledning att ha synpunkter på vad media menar med begreppet "invandrarelev":
- I den senaste rapporten delar Skolverket in eleverna i tre kategorier: de som är födda i Sverige med svenska föräldrar, de som är födda i Sverige med föräldrar med utländsk bakgrund och de elever som inte är födda i Sverige. Media har i sin rapportering inte klargjort vad de syftar på och man bör vara försiktig när man tolkar sådana här uppgifter, säger han.
Skolverkets rapport visar hur många som har fått slutbetyg fördelat på hur många år utbildningen har tagit. 52 procent av eleverna som inte födda i Sverige klarade gymnasiet på tre år, 62 procent klarade utbildningen på fyra och 65 procent på fem år. Motsvarande siffror över slutbetyg bland elever med svensk bakgrund är 78 procent inom tre år, 85 procent inom fyra och 86 procent inom fem år.
Andra faktorer lika viktiga
Stefan Erson säger att utländsk härkomst visst spelar roll i statistiken, men att en lika viktig faktor är föräldrarnas utbildningsnivå.
- Elever med föräldrar som har gymnasial och eftergymnasial utbildning fullföljer oftare gymnasiet, oavsett om eleverna är svenskar eller invandrare.
Leif Davidsson, kansliråd på Utbildningsdepartementet, ger ytterligare en aspekt på hur statistiken kan tolkas. Han säger till QR:
- Väldigt många av eleverna som inte är födda i Sverige kom 1993-94, när de var runt 13-16 år. De har i princip inte gått i grundskolan i Sverige. Av det skälet har de börjat på det individuella programmet först, för att sedan läsa in ett slutbetyg. Den tidsgräns som rapporten visar kan för de här eleverna därför förskjutas och då syns de inte i statistiken.
Situationen i skolan utreds
Skolverkets rapport är beställd av regeringen i syfte att se över elevströmmarna inom gymnasieskolan. I det arbetet kommer man att titta på hur skolan arbetar med elever med utländsk bakgrund. Skolverket ska särskilt se över gymnasieskolans individuella program som är det program med högst antal invandrarelever.
Enligt TT:s uppgifter (publicerade i Metro 990812) framgår att skolminister Ingegerd Wärnersson, tillsammans med integrationsminister Ulrica Messing, har bildat en arbetsgrupp med representanter från invandrarorganisationer, för att kartlägga hur man kan förbättra invandrarelevernas situation i skolan. Man kommer bland annat att sätta av pengar till kompetensutveckling för lärare som har elever med många nationaliteter.
Läs Rapporten på: http://www.skolverket.se
Läs även: QR:s bemötande "Invandrarelever beskrivs som problem" under Artiklar.
Not: Den 26/9 publicerade Aftonbladet reportaget "En skola för alla". I reportaget påstås bland annat att nära hälften av alla invandrarungdomar aldrig från sin gymnasieexamen, enligt fakta från Skolverket.