Bilden av muslimska kvinnor skapar rasism
I två artiklar har Expressen den senaste månaden skrivit om muslimska kvinnor i Mellanöstern. Den första, publicerad på internationella kvinnodagen, handlade om ett så kallat hedersmord. Den andra rörde förbudet för kvinnor i Egypten att skilja sig. Båda artiklarna utger sig för att beskriva en situation som är densamma över hela Mellanöstern.
- Den typen av generaliseringar borde vara förbjuden. Med den här typen av artiklar underblåser man främlingsfientligheten rejält, säger Håkan Hvitfelt, professor på JMK.
"Jasmine Abdallah blev offer för en järnhård, grym tradition som reglerar kvinnans ställning över hela den muslimska världen" (Expressen 000308).
Så inleds Expressens artikel om ett så kallat hedersmord i Jordanien. Enligt artikeln blev Jasmine Abdallah våldtagen av en släkting. Därmed ansågs hon ha vanhedrat familjen och mördades därför sedan av sin bror, Sarhan Abdallah. Artikeln bygger i stora delar på en intervju med brodern som dömts till sex månaders fängelse för dråp.
Knappt en månad senare publiceras en artikel om Saffelia Shaaban. Hon är enligt artikeln den första egyptiska kvinnan som skiljer sig på eget initiativ: Expressen skriver: "...en ny lag som innebär ett stort steg mot frihet för Saffeia - och ett litet steg mot kvinnans frigörelse i hela Mellanöstern" (Expressen 000406).
Genom att referera till "hela den muslimska världen" och "hela Mellanöstern" gör artiklarna anspråk på att utifrån de två exemplen beskriva ett kulturmönster som är gemensamt för många människor. Det är en bild som kritiseras av de forskare som Quick Response har talat med.
Varierad religion
- Till skillnad från kristendomen är islam en oerhört varierande religion, som genom tiderna anpassar sig till traditioner och levnadssätt i de länder där de utövas. Alltså är de islamska reglerna mycket olika från land till land. Mellanöstern är ett stort och vagt begrepp. Någon enhetlighet i utövandet av islam råder verkligen inte, säger Lise Blomqvist, frilansjournalist och tidigare informationschef på Invandrarverket.
Lise Blomqvist är orolig för den växande konflikten mellan kristna och muslimer.
- Den ömsesidiga hetsen mellan kristna och muslimer idag är det största hotet mot världsfreden. Om vi inte trappar ner det ömsesidiga förtalet och skräckpropagandan kan en mindre konflikt snabbt blossa upp till en stor farlig eld. Tidningar som sysslar med den sorts reportage som dessa i Expressen verkar aktivt för konflikter och krig.
Håkan Hvitfelt är professor i journalistik på JMK i Stockholm och har forskat i hur islam framställs i svensk media.
- Det är viktigt att man gör klart att den här typen av mord inte är någon muslims sedvänja utan en lokal sedvänja. Frågan är också hur utbredd den är i Jordanien. Att det sker är uppenbart men jag tror inte att det är så vanligt. I Sverige slår man inte ihjäl kvinnor för att de har blivit våldtagna, men väl för att de varit otrogna och det kopplas ju inte till kristendomen.
Underblåser främlingsfientlighet
Håkan Hvitfelt anser även han att rapporteringen riskerar att öka spänningarna i samhället.
- Med den här typen av artiklar underblåser man främlingsfientligheten rejält. Den första meningen i den första artikeln är en total lögn och det blir särskilt uppenbart att syftet med den är att skapa dramatik och att svartmåla islam.
Håkan Hvitfelt har i en studie av nyhetsinslag om hur islam framställs i tv kunnat konstatera att 85 procent av inslagen rörde våld i olika former. Det kan jämföras med övrig rapportering där ungefär en fjärdedel har våldsanknytning. Vilken betydelse mediabilden har för allmänhetens inställning till islam och dess utövare är inte klart. En SOM-undersökning från 1997, i form av en rikstäckande enkätundersökning, visar att hälften av de tillfrågade inte anser att muslimer ska få bygga moskéer i Sverige. Enligt Håkan Hvitfelt tyder resultatet från undersökningen på att den svenska befolkningen stöder religionsfrihet, men inte för muslimer.
Åke Sander, religionsvetare vid Göteborgs Universitet, tycker inte att artiklarna är de värsta han sett i genren. Men han efterlyser en nyansering.
- Vad man kunde önska är ett klargörande av att kvinnan i exemplet inte i första hand är belysande för den islamska kvinnosynen, utan på den absolut största delen av vad vi normalt slarvigt kallar Tredje världen. Vidare kunde det eventuellt ha stått att USA ligger högt upp på tio i topplistan över kvinnomisshandel och kvinnoförtryck, såväl strukturellt som individuellt.
Påverkar självbild
Ann-Marie Liss vid Kvinnoforum är mycket kritisk till valet av tidpunkt, internationella kvinnodagen, för publiceringen av artikeln om så kallade hedersmord.
- Det var ingen nyhet utan något man letat reda på. Mord är en destruktiv och oacceptabel handling, men det är också en handling att publicera en sådan artikel den åttonde mars. Det är ju därmed inte bara fadern och bröderna som skjuter en kvinna i huvudet, utan Expressen gör också sitt bästa porträttera invandrarkvinnor som offer istället för harmoniska och kompetenta kvinnor som de också är. Internationella kvinnodagen skulle kunna vara ett utmärkt tillfälle att vända på bilden av invandrarkvinnan. Det saknas idag förebilder för invandrarkvinnor i Sverige, och det är klart att deras självbild påverkas av sådan här rapportering.
- Vad skulle hända om vi vänder på bilden och ser invandrarkvinnor som en potential. De har ju en dubbel kulturkompetens och är därmed vårt stora hopp i en alltmer internationell värld. Den bilden ser vi aldrig och jag undrar varför media är så rädda för att skriva om den? Tänk om det blir eftersträvansvärt att ha dubbel kulturkompetens!
Källor och information:
Expressens artikel "Jag mördade min syster"
Expressens artikel "Kampen för att få skiljas"
Ylva Brune, Håkan Hvitfelt, m fl: "Mörk magi i vita medier" Carlssons bokförlag 1998