Kultur förklarar inte brott
"Kulturell bakgrund" har fått nästan samma betydelse som "ras" tidigare hade när invandrares brottslighet ska förklaras i media. Det menar mediaforskaren Ylva Brune. Rapporteringen kring den misstänkta våldtäkten i Rissne är ett exempel på när etnicitet anses kunna förklara enskilda individers handlingar. Förklaringsmodellen används däremot aldrig för att förklara svenska mäns våld mot kvinnor.
"Det är alldeles för lätt att få en svensk hora... tjej, menar jag, säger Hamid". Citatet är hämtat ur Dagens Nyheter 000211. Hamid är från Libanon och en av de unga killar som DN pratat med med anledning av den misstänkta gruppvåldtäkten i Rissne.
I Lunchekot i Sveriges Radio dagen efter, 000212, presenteras ett inslag under rubriken "Tusenåriga kulturmönster måste brytas - hör om invandrarungdomarnas vardag i Sverige". I reportaget diskuteras ungdomars syn på varandra, med anledning av händelsen i Rissne.
Citaten är två exempel på hur media i sin rapportering kring den misstänkta våldtäkten i Rissne gör en koppling mellan enskilda människors handlingar och deras kulturella bakgrund. Andra exempel är artiklar i DN 18/2, 21/2, och inslag i Dagens Eko 14/2 och TV 4 Nyheterna 5/2.
Mystifiering av kultur
Mediaforskaren Ylva Brune vid JMG, är mycket kritisk till den här typen av kopplingar. Enligt henne finns det ingen anledning att förneka att det finns kulturella skillnader mellan människor, men dessa har ofta mindre med etniskt ursprung än med till exempel klassbakgrund att göra. Att använda kultur som förklaring till individuella kriminella handlingar, leder tankarna fel.
- Om "kulturen" skulle vara så avgörande; varför begår då inte många fler eller alla män med en en viss kulturbakgrund gruppvåldtäkter? Att koppla samman personlighet med etnicitet, kultur och religion är mycket likt det som rasisterna gör när de kopplar människors egenskaper till deras "ras". Men vi lever alla i en blandning av olika kulturer och impulser och vi förändrar själva den kultur vi lever i. Att tala om "tusenåriga kulturmönster" som styr människor är att mystifiera kulturbegreppet och göra det till något lika absolut och avgörande som rasister föreställer sig att "ras" eller hudfärg är.
- Samtidigt är det dumt att förneka att en del unga invandrarmän har en idiotisk kvinnosyn, men det har även en del svenska killar. Om man vill höra uttryck för en reaktionär kvinnosyn, så kan man prata med nästan vilken 15-årig kille som helst, säger Ylva Brune.
Kulturell bakgrund används så gott som aldrig för att förklara så kallat etniska svenskars brott. Även svenska män våldtar och misshandlar kvinnor i stor utsträckning, men då söker man i stället efter andra orsaker.
- I medierna styrs inte svenskar av kultur, det är bara "de andra" som gör det. Svenskar är rätt och slätt moderna och rationella och våldtäkter är undantag som begås av misslyckade individer, säger Ylva Brune.
- Det kommer att framstå som om män och kvinnor från till exempel Mellanöstern är väsensskilda från "oss" och som de inte är kapabla att ta ett moraliskt och personligt ansvar. Det är det som gör kulturförklaringarna så kusligt lika de rasistiska.
Ylva Brune anser att dålig källkritik är en av anledningarna till att media använder kultur som förklaringsmodell.
- Det är polisen som sitter med förstahandsuppgifterna när det gäller brottsliga handlingar och ofta är det mediernas enda viktiga källa. Jag tror tyvärr att sådana här förklaringar är gångbara hos polisen.
Manligt förtryck
Åsa Eldén, doktorand vid Sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet, menar att man måste se bortanför kulturella förklaringar. Enligt henne är det i första hand en fråga om män som försöker kontrollera kvinnor, oavsett vilken kulturell bakgrund de har - om mäns överordning över kvinnor, något som är tydligt även i svensk kulturtradition. Att skylla händelserna på andra kulturers kvinnoförtryck är att projicera egna problem på andra, menar Åsa Eldén. På så sätt kan illusionen av Sverige som jämställt, utan kvinnoförtryck, bevaras.
Masoud Kamali, docent vid samma institution, ser förklaringen till den misstänkta våldtäkten i Rissne i en förortskultur som återfinns på många håll i världen. Förortskulturen idealiserar utanförskapet och är ofta fientligt inställd till samhället i stort. Även han är kritisk till nyhetsrapporteringens fokusering på etnicitet som förklaringsmodell.
- Den är oansvarig och oriktig. Det finns ingen forskning som stöder den teorin - jag skulle vara den förste att acceptera den, men det finns ingen substans. I stället för att erkänna att det blivit fel på grund av arbetslöshet och segregation så skyller man på något utifrån.
Masoud Kamali anser att media försöker styra in debatten mot att kulturell bakgrund är förklaringen till våldsdåd. Han säger själv att han fått en inbjudan till ett debattprogram återkallad, när han vägrat tillmötesgå redaktionens önskan om att stödja en sådan förklaring.
Även Annick Sjögren, vid Multikulturellt centrum, ser en förklaring till våldtäkter i en ungdomskultur som vuxit fram i segregerade förorter med låg status.
- Det är mycket intressant som kulturfenomen, ungdomarna försöker sätta upp egna moraliska värderingar eftersom de upplever vuxenvärlden som kaotisk. Det är värderingar som de varken fått från skolan eller från hemmet.
Utnyttjas av främlingsfientliga grupper
Bilden av män som på grund av en annan kulturell bakgrund våldtar kvinnor används av främlingsfientliga grupperingar. Exempelvis handlar Operation nordisk kvinnofrids hemsida om mångkultur och sexualrelaterad brottslighet, och orsakerna till brotten förklaras med gärningsmännens etniska bakgrund. Sverigedemokraterna citerar på sin hemsida Dagens Nyheter, Jyllands-Posten och Östgöta Correspondenten till stöd för sin uppfattning att det går att sammanlänka våldtäkter med invandringen till Sverige:
"Det som ligger i grunden är med största sannolikhet gärningsmännens svensk- och kvinnofientliga inställning: 'Det var ingen tillfällighet att det var en svenska som skändades i Rissne - det framgår tyckligt av samtalet med Ali, Hamid, Abdallah och Richard [...] Många invandrarkillar är ju med svenska tjejer när de är tonåringar. Men sen när de ska gifta sig tar de en riktig kvinna från sin egen kultur som inte har varit med någon kille. Så ska jag göra. Jag har inte så mycket respekt för svenska tjejer. Man kan säga att de blir sönderknullade'." (sverigedemokraterna citerar DN 000211, sverigedemokraternas hemsida 000214.)
Flera invandrarorganisationer har reagerat mycket kraftigt mot bilden av invandrare som kulturellt predestinerad att begå vissa brott. (Aftonbladet 000221)
Läs mer:
Sjögren, Annick "Här går gränsen", Arena 1993
Kamali, Masoud "Varken familj eller samhälle", Carlssons bokförlag 1999
Lundgren, Eva och Åsa Eldén "Våldsbrott mot kvinnor är inte något exotiskt" SvD 970121