SD påverkade våldtäktsapportering
Nyhetsrapporteringen kring den misstänkta gruppvåldtäkten i Rissne styrdes delvis av Sverigedemokraterna, SD. Det säger forskaren Heléne Lööw, Brottsförebygganderådet. Genom SD:s flygbladskampanj hamnade fokus redan andra dagen på de misstänkta förövarnas etniska bakgrund.
Fredagen den 28 januari utsattes en 14-årig flicka i Rissne för en misstänkt gruppvåldtäkt. På onsdagen (2/2) kablades nyheten ut i samband med att polisen anhöll några av de misstänkta förövarna. På torsdagen toppade Aftonbladet och Expressen med nyheten (3/2). Under fredagen hölls häktningsförhandlingar. Samtidigt drog Sverigedemokraterna igång en främlingsfientlig kampanj. På partiets hemsida publicerades ungdomarnas namn och deras etniska bakgrund. Hemsidan stängdes dock efter några minuter. Kampanjen fortsatte då med flygblad, som delades ut utanför flera skolor i Stockholmsområdet, bland annat i Rissne och Hallonbergen.
När händelsen först refererades valde bland andra Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen och Sveriges Radio att inte nämna de misstänktas etniska bakgrund. De beslutsfattare som Quick Response, QR, har talat med förklarar att de inledningsvis inte tyckte att bakgrunden var relevant för brottet.
Ett undantag var Göteborgs-Posten. GP nämnde ungdomarnas invandrarbakgrund redan i den första nyhetstexten.
- Om det finns ett sammanhang tycker jag man kan göra det. I anslutning till nyhetstexten lät vi en expert uttala sig om faktorer som kan ligga bakom en gruppvåldtäkt. Enligt honom är kulturell bakgrund en sådan faktor och på sätt fanns det ett sammanhang. När vi sedan har följt upp händelsen har vi inte haft med den etniska bakgrunden, säger Kenth Andréasson, biträdande redaktionschef på GP.
Främlingsfientlig kampanj
Sverigedemokraterna agerade snabbt efter det att de misstänkta hade gripits. De lade ut namn och bild på ungdomarna på sin hemsida och delade ut flygblad med samma innehåll utanför fler skolor i Stockholm. Aktionen uppmärksammades av media och oavsett tidigare beslut så valde nu flertalet redaktioner att skriva ut den etniska bakgrunden.
- Det var en svår fråga ur ett publicistiskt perspektiv. Beslutet kan naturligtvis kritiseras i efterhand men vi ansåg inte att det fanns någon anledning att gå ut med det första dagen, säger Kerstin Brunnberg, chef för Sveriges Radios Ekoredaktion.
- Ekot har, som jag visste att vi skulle göra, sedan återkommit till händelsen. Då fanns det mer att berätta och belysa. I det sammanhanget har den etniska bakgrunden varit helt relevant att ha med, men inte som förklaringsmodell i sig. Sambanden är mer komplexa än så.
Tidningarnas Telegrambyrå, TT, publicerade även de den etniska bakgrunden efter Sverigedemokraternas aktion.
- När ett invandrarfientligt parti driver en kampanj så kan vi inte sopa det under mattan. När nu invandrarbakgrunden har blivit en sak i saken så skriver vi ut den, säger Lars Svensson, redaktionschef på TT.
En naturlig följd
Staffan Thorsell, chefredaktör på Expressen, anser dock inte att Sverigedemokraternas kampanj påverkade Expressens beslut.
- Nej, vårt motiv var att förhindra omfattande mytbildning. Vår grundinställning är att berätta så mycket som möjligt av det som vi är rimligt säkra på. Starkt solljus är bästa tänkbara motmedel mot den sortens ohyra som Sverigedemokraterna representerar.
Även Peter Ganneby, redaktionssekreterare på Dagens Nyheters Stockholmsredaktion, menar att det var en naturlig följd att i uppföljningen skriva ut den etniska bakgrunden.
- Ju mer man arbetar och bilden blir mer detaljerad så kommer fokus även på kulturella saker.
Peter Ganneby ser den som en av flera förklaringsmodeller som bör uppmärksammas. Ett annat exempel är segregationen mellan fattiga förorter och rikare bostadsområden.
På det hela taget säger sig de redaktioner som QR talat med vara ganska nöjda med rapporteringen kring den misstänkta våldtäkten i Rissne.
- Jag tycker problematiken har belysts och att man diskuterat vad man kan göra åt problemet, säger Lars Svensson på TT.
Farlig polarisering
Heléne Lööw på Brottsförebygganderådet är dock kritisk till delar av rapporteringen.
- Det skapas en polarisering när man bara intervjuar invandrarkillar som säger att svenska tjejer är horor och svenskar som tycker att det här killarna är sexistiska och förtryckande. Vi får inte höra någon vuxen invandrare som säger att det här inte är fråga om något tusenårigt kulturmönster och att de inte står för det killarna säger. Det gör att svenska tjejer känner sig förnedrade. Den här typen av brott väcker ett oerhört hat och aggressioner och de späds på när media exploaterar händelsen på det här sättet.
Helene Lööw menar att media hamnade i en omöjlig sits när Sverigedemokraterna inledde sin kampanj.
- Hade de inte skrivit om den så hade föreställningen om en massmedial konspiration fått fäste och flygbladskampanjen hade intensifierats. Då skulle redaktionerna ha blivit nedringda av upprörda människor som undrade varför det inte skrevs om den obehagliga kampanjen. Sverigedemokraterna och andra liknande grupper är mycket skickliga på det här och utnyttjar konkreta fall i sin agitation.
Fotnot: Quick Response kommer inom kort att följa upp rapporteringen kring den misstänkta våldtäkten i Rissne. Frågan är då om kulturell och etnisk bakgrund är lämpliga förklaringsmodeller, eller om sådana resonemang bara förstärker fördomar.
Källor:
Dagens Nyheter: 5/2, 8/2,
Expressen: 3/2, 4/2, 5/2, 16/2
Aftonbladet: 3/2, 4/2, 5/2, 9/2,
Svenska Dagbladet: 3/2, 5/2
Göteborgs-Posten: 3/2, 4/2
Ekot: 2/2, 3/2, 4/2, 5/2,