Expressen och hedern
Den 4, 5, 6 och 7 november publicerade Expressen en artikelserie om våld mot unga kvinnor. Artiklarna handlar om män med utländsk bakgrund som hotar, misshandlar och dödar sina döttrar för att bevara sin heder. Handlingarna förklaras med männens frustration över att de unga kvinnorna anammar en svensk livsstil. Men det finns ingen statistik som visar att våldet är kulturellt betingat. Tvärtom talar det mesta för att manligt våld är lika vanligt i familjer med helsvensk bakgrund.
"Tusentals invandrarfamiljer upplever slitningen mellan det nya och det gamla". "Ibland urartar den konflikten." Så inleder Expressen en artikelserie om invandrade mäns hot, misshandel och mord som sker i "hederns namn" i Sverige. Artiklarna publicerades mellan den 4 och 7 november 2000.
Den första artikeln med rubriken "Mördad för sin heders skull" handlar om Yasmin som försvann för sex år sedan. Försvinnandet sätts i samband med att hon ville bryta sin förlovning med en man från sitt hemland. I artikeln berättar Yasimins syster att släkten dödade Yasmin för att hon vägrade gifta sig.
I den andra artikeln intervjuas "Abdis" under rubriken "Jag slår min dotter för att rädda hedern". "Abdis" anser att hans dotter dragit vanära över familjen genom att träffa en svensk pojkvän. Han säger sig därför ha känt sig tvungen att straffa henne.
Den tredje artikeln har rubriken "Friheten kan kosta livet". I den presenteras fyra invandrarflickors berättelser om hur de har uteslutits ur sina familjer.
I den fjärde artikeln med rubriken "Hur kan någon döda sitt barn" intervjuas bland annat doktoranden Åsa Eldén som menar att mord handlar om manligt våld och inte kultur. I artikeln presenteras åtta fall där unga flickor utsatts för våld från nära anhöriga män. I samtliga fall får våldet kulturella förklaringar.
Enligt Expressen är det ett "utbrett problem" att invandrarflickor inte får leva sina liv som de själva vill. Uppgifterna kommer från Brottsoffermyndigheten och Brottsförebyggande Rådet. Både Brottsoffermyndigheten och Brottsförebyggande rådet saknar emellertid statistik för att underbygga uppgifterna. Myndigheterna har i stället gjort en uppskattning.
Den enda statistiska sammanställning som finns kommer från Integrationsverket. Enligt den finns tecken på att kvinnor med invandrarbakgrund inte mår sämre än flickor med svensk bakgrund. Integrationsverkets sammanställning säger sig Expressens reporter inte känna till.
Det handlar om flickor
Integrationsverkets sammanställning är gjord på uppdrag av dåvarande integrations- och ungdomsminister Ulrica Messing. Syftet var att kartlägga i vilken omfattning det förekommer kulturkonflikter som får till följd att "flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningen" mår dåligt. Bakgrunden var bland annat uppgifter i media om att unga flickor med invandrarbakgrund hoppar av skolan i förtid för att gifta sig (Se Quick Responses artikel "Missvisande om avhopp i skolan").
Sammanställningen presenteras i rapporten: "Låt oss tala om flickor....". Rapporten visar att skälen att flickor med utländsk bakgrund befinner sig i utsatta situationer är detsamma som för alla flickor. Med andra ord handlar det snarare om generationskonflikter och sociala problem än kulturell bakgrund.
Maria Murphy, ansvarig för Integrationsverkets rapport, menar att artiklarna inte speglar situationen för flickor med utländsk bakgrund.
- De här problemen finns det ska man inte sticka under stol med, men det är inte svartvitt. Vi vet inte heller omfattningen av problemet. Artiklarna är exempel på en sensationsjournalistik som är centrerad till få fall med flickor som råkat mycket illa ut. Det är inget sätt att hantera frågan på. Det finns många flickor med utländsk bakgrund. Artiklarna beskriver inte mängden av flickor och deras erfarenheter.
- Situationen ser olika ut från familj till familj. Problemet med artiklarna är att alla flickor får en gemensam "risketikett". Vi vet också att det är en rad olika faktorer som påverkar flickor negativt. Vad vi har sett är skälen till att flickor med utländsk bakgrund mår dåligt samma som för alla flickor. Det handlar framförallt om ekonomiska och sociala orsaker, säger Maria Murphy.
Manligt våld
Enligt Brottsoffermyndigheten följer mäns våld mot flickor samma mönster oavsett om det har utländskt eller svensk bakgrund.
- Vi vet så lite om våld mot kvinnor över huvud taget, så det är omöjligt att säga hur vanligt eller ovanligt det är med brott av den här typen. Men problemet finns på samma sätt bland flickor som är födda i Sverige som hos flickor med utländsk bakgrund, säger Gudrun Nordberg, informationsansvarig på Brottsoffermyndigheten.
Gudrun Norberg menar att det finns en svensk kultur som också innehåller våld mot kvinnor. Att skylla på andra kulturer handlar om att skjuta bort problemet från sig själv.
- För både den som står för våldet och vi andra som läser om det är nöjda om vi får en förklaring till handlingarna. Genom att hänvisa till andra kulturer ser vi inte vår egen kultur. Vi har en svensk kulur men där skyller vi på andra saker, alkohol till exempel.
Den farliga främlingen
Intervjun med "Abdis" illustreras av en siluettbild. I artikeln står att han bor i en förort norr om Stockholm. Trots detta har Expressen valt att fotografera honom vid en gatskylt för "Främlingsvägen". "Främlingsvägen" ligger i Midsommarkransen, söder om Stockholm.
Åsa Eldén, doktorand vid Sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet, är kritisk till att Expressen valt att publicera en intervju med "Abdis". Hon menar att en svensk man som misshandlar sin fru eller dotter knappast skulle få tala ut på ett uppslag i en kvällstidning.
- Man kan fråga sig vad syftet är med intervjun, mer än att han ska framstå som hemsk och att läsaren ska få förfasa sig.
Samtidigt tycker hon att det är viktigt att det skrivs om våldet. Men bilden måste vara bredare och omfatta även svenska mäns våld.
Åsa Eldén är själv intervjuad i Expressens avslutande artikel. Där poängterar hon att hedersmord inte kan förklaras med kulturkrockar. I stället handlar det om män som tar sig rätten att sätta gränser för kvinnors liv, oavsett var de är födda. Hon har inga invändningar till hur hon refereras men hon har synpunkter på bilden artikeln som helhet ger.
- Jag tycker inte att det riktigt framgår att kulturen även omfattar Sverige - att våldet inte är beroende av vilken kultur det handlar om.
Fler Expressenartiklar om heder och islam
Expressen har tidigare skrivit om heder och hedersmord vid flera tillfällen. Bland annat publicerade Expressen en artikel på internationella kvinnodagen, 8 mars, med rubriken: "Jasmine, 16, Mördad av sin bror för att hon blev våldtagen". Första meningen i brödtexten lyder: Jasmine Adbdallah blev offer för en järnhård, grym tradition som reglerar kvinnans ställning över hela den muslimska världen".
I ytterligare två artiklar tas ämnet upp under sommaren: "Misshandlade för sin kärleks skull" den 23 augusti och "Islams två ansikten" den 14 juli. I den sista artikeln sägs bland annat att "enligt islamisk lag ska den som medvetet lämnar islam för en annan religion dömas till döden".
- Med den här typen av artiklar underblåser man främlingsfientligheten rejält. Den första meningen i den första artikeln är en total lögn och det blir särskilt uppenbart att syftet med den är att skapa dramatik och att svartmåla islam, säger Håkan Hvitfelt professor i journalistik vid JMK i Stockholm när Quick Response skrev om hedersmod och islam i Expressen den gången.
Fakta och mer information
Artikel i Expressen den 4 november:
"Mördad för hederns skull", "Familjens rykte ska skyddas till varje pris - i värsta fall med våld"
Artikel i Expressen den 5 november:
"Jag slår min dotter för att rädda hedern"
Artikel i Expressen den 6 november:
"Friheten kan kosta livet"
Artiklar i Expressen den 7 november:
"Hur kan någon döda sitt barn", "Det är ingen kultur att slå och döda", "Shokou Ershadi: Bara kunskap kan ge en förändring"
"Bilden av muslimska kvinnor skapar rasism". Quick Response artikel med anledning av artiklar i Expressen om muslimska kvinnor i Mellanöstern. Rubriken är ett citat av Håkan Hvitfelt som anser att den negativa rapporteringen om islam riskerar att öka spänningarna i samhället.
"Låt oss tala om flickor..." (Integrationsverkets rapport 2000:6). http://www.integrationsverket.se/
"Rapport om flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund", Ungdomsstyrelsen
Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, http://www.bra.se
Brottsoffermyndigheten http://www.brottsoffermyndigheten.se