Ledande ideologer saknades i nazistpublicering
Den 25 november publicerade Expressen namn och bild på 16 brottslingar med nazistsympatier. Publiceringen är en uppföljning av uthängningen för knappt ett år sedan. Under rubriken "Hotet mot demokratin" presenterades då 62 nazister och mc-gängmedlemmar med namn och bild i fyra rikstidningar. Personer med god inblick i den nazistiska rörelsen är dock kritiska till urvalet tidningarna gjorde förra året. De menar att de ledande ideologerna inte fanns med.
Den nazistiska brottsligheten ökade enligt Säpo endast marginellt under 1999. Trots detta går året till historien som ett av de mest våldsamma. Den 28 maj mördade tre nazister två polismän utanför Malexander. Den 12 oktober sköts en fackföreningsman till döds av två personer med kopplingar till den nazistiska organisationen Nationell Ungdom. I ett bombattentat den 28 juli skadades en journalist som bland annat granskat produktionen av vit maktmusik. Under våren rånades banker i Österbymo, Hultsfred, Åseda och Kisa, av personer med kopplingar till den nazistiska rörelsen. Den 23 oktober sprängdes syndikalisternas lokal i Gävle. I samband med att medlemmar ur den nazistiska organisationen Wolfpack greps i juni så beslagtogs en stor mängd militära vapen.
De grova brotten utgör fonden till den mycket uppmärksammade uthängningen av 62 personer med anknytning till den nazistiska rörelsen eller kriminella mc-gäng. Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet publicerade samma bilder och artiklar. En manifestation som saknar motstycke i svensk presshistoria. Sydsvenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Arbetet, som inledningsvis var med i arbetet, valde att publicera egna artiklar om nazisterna.
Kriterierna för vilka som skulle hängas ut är inte offentliga. Enligt tidningarna har de uthängda varit politiskt aktiva och är dessutom dömda för nazistiskt relaterade brott. Listan är emellertid inte komplett. Flera personer som uppfyller kriterierna finns inte med.
I dag lördag publicerar Expressen under rubriken "Faran är inte över" namn och bild på 16 personer som dömts för våldsbrott med nazistiska förtecken det gångna året. Bland andra Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenska Dagbladet kommer göra egna uppföljningar den kommande veckan. Fokus tycks åter ligga på det nazistiska våldet.
Genom att fokusera på våldsbrott så missar tidningarna de ledande ideologerna bakom rörelsen. Det menar bland andra Heléne Lööw, historiker som specialiserat sig på den svenska nazismen. Hon får medhåll av bland andra Kent Lindahl, projektledare för Exit och Stieg Larsson, redaktör för tidningen Expo.
Ledande personer saknas
Kriterierna för vilka som skulle hängas ut var att de skulle ha gjort sig skyldig till någon slags nazistisk samt systemhotande brottslighet, vara framträdande nazister och dokumenterat medlemskap i en nazistisk organisation det gångna året. Heléne Lööw är kritisk till delar av urvalet.
- Jag undrar varför man valde dem som man valde. Vissa hävdar att de utvalda har gjort sig skyldiga till systembrott, något slags hot mot demokratin, men de riktigt grova i branschen fattas.
Kent Lindahl, Exit, menar att urvalet var för snävt.
- Man missade flera som står bakom och betyder mycket ideologiskt. Dessutom hade inte alla som hängdes ut färska straff och blandningen var rätt stor - mördare varvades med personer som gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp. Några Hells Angelsmedlemmar som tidigare varit aktiva nazister fanns inte heller med.
Kent Lindahl menar att det fanns de som var stolta över att ha varit med i uthängningen. Exempelvis har löpsedlarna från uthängningen använts av den nazistiska butiken Midgård i deras propagandamaterial under rubriken "Vi är tillbaka".
Stieg Larsson, Expo, menar att andra personer inom extremhögern utgör ett större hot mot demokratin.
- Uthängningen förra året fokuserade på våldsverkare och nazister. De utgör bara en bråkdel av extremhögern. Det finns andra personer och grupper som är betydligt mer välklädda och därmed också farligare eftersom de sprider sitt gift på ett annat sätt.
Aftonbladets jakt på upprättad heder
Initiativet till publiceringen förra året kommer från Aftonbladets chefredaktör, Anders Gerdin. Inledningsvis var sju tidningar inblandade i samarbetet.
- Budskapet till reportergruppen var: "häng ut de 100 värstingarna. Bry er inte om de etiska reglerna." Det var helt enkelt ett propagandajobb på uppdrag, säger Per Nygren, reporter på Göteborgs-Posten och som inledningsvis deltog i bakgrundsarbetet.
Uppgifter om tänkbara personer att hänga ut hämtades från polisen. Vidare förbereddes en enkät bland åklagare för att undersöka vilka grupper som de ansåg vara det största hotet mot demokratin.
- Först tänkte man bara fråga åklagare som själva blivit hotade av nazister vad de tyckte. Jag opponerade mig och enkäten utvidgades till alla åklagare. Den visade att det inte är nazister och mc-gäng som de anser är farligast, vilket också framgår av den sedan publicerade artikeln om man läser den noga. Därmed saknas grund för uthängningen i artikeln, säger Per Nygren.
Enligt de personer som Quick Response har talat med är initiativet till uthängningen ett sätt för Aftonbladet att få upprättelse efter avslöjandet om tidningens inblandning i hotbilderna mot Alexandra Pascalidou och Claes Cassel.
Aftonbladet och Anders Gerdin har anklagats för att ha uppmuntrat den nazistiska organisationen NS Stockholm att hota Claes Cassel och Alexandra Pascalidou. Hotbilderna togs efter det att Aftonbladets reporter och nazisterna haft kontakt. Bilderna framkallades även i Aftonbladet fotolabb. Ledaren för NS Stockholm finns emellertid inte med bland de som hängdes ut.
ETC:s journalist Dan Josefsson har tilldelats både Grävande journalisters guldspade och Stora journalistpriset för sin granskning av Aftonbladets inblandning i hoten. Artikeln med rubriken "Aftonbladets förlorade heder" publicerades i ETC nr 5 1999. Artikeln publiceras även som sammandrag den 25 november i ett antal regionaltidningar med ett svar från Anders Gerdin. Anders Gerdin menar att Aftonbladet brustit i källkritik. Det var enligt honom fel att låta en ung journalist själv arbeta med ett sådant svårt material. Han vidhåller dock att ledningen inte kände till det exakta händelseförloppet och att journalisten lurat honom.
Konsekvenserna för nazismen
Uppgifterna om hur uthängningen har påverkat den nazistiska rörelsen går isär. Frilansjournalist Peter Karlsson, som bevakat den svenska nazismen en längre tid, menar att den är det största slag som hittills riktats mot nazismen.
- Nazisterna vill ju gärna visa upp sig som de själva vill, inte bli beskrivna på det här sättet där alla kopplingar finns med. Det var därför de blev så arga. Artikeln fick ett enormt genomslag både bland läsarna och internationellt och är en av de bästa som publicerats om nazismen i Sverige.
Ett av resultaten av uthängningen var enligt Heléne Lööw att nazisterna flyttade sina hemsidor och postboxar. Hon menar att detta kan föranleda vissa att tro att nazisterna blivit avsevärt färre. Men det finns enligt henne inget som talar för det.
Kent Lindahl konstaterar att uthängningen inte resulterade i att fler nazister lämnade rörelsen. De som hoppat av i år, exempelvis Anders Högström, tidigare ledare för Nationalsocialistisk front, hade enligt honom redan bestämt sig. Kent Lindahl tillbakavisar uppgifterna om att uthängningen fick personer som ville lämna rörelsen att gå tillbaka in i den igen. Han säger sig bara känna till ett sådant fall.
Större medvetenhet i rapporteringen
Flertalet av de personer som Quick Response har talat med tycker dock att namn- och bildpubliceringen i princip var bra. De flesta som hängdes ut var betydelsefulla nazister.
Stieg Larsson tycker även att rapporteringen på sätt och vis blivit bättre sedan uthängningen.
- Idag finns en större noggrannhet och en större medvetenhet om de nazistiska organisationerna. Artiklarna är mindre dramatiska och innehåller färre felaktigheter.
Stieg Larsson och tidningen Expo stödjer uthängningen. Han menar att den är det etablerade samhällets sätt att slå tillbaka mot våld som riktar sig mot demokratin.
Quick Response kommer i veckan att publicera ytterligare två artiklar om medias bild av nazister och högerextremister sedan den 30 november förra året.
Not: De fyra chefredaktörerna tilldelades den 15 augusti John Hrons pris för uthängningen.
I augusti följde den tyska tidningen Tage Zeitung det svenska exemplet och publicerade namn och blid på 22 ledande nazister i Tyskland.
Quick Response har förgäves försökt nå Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin för en kommentar.
Fakta och mer information:
"Hotet mot demokratin" publicerades den 30 november 1999 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.
Heléne Lööw, historiker
Kent Lindahl, Exit, kentlin@swipnet.se
http://www.fryshuset.se/indexNets.htm
Stieg Larsson, Expo, info@expo.se
http://www.expo.se
Dan Josefssons artikel "Aftonbladets förlorade heder": http://radikala.com/arkivet/textarkiv/Dans_artiklar/dj_991209_abaffaren.html, http://radikala.com/arkivet/textarkiv/Dans_artiklar/etc599-abaffaren.pdf