Nazismen som monster i media
För ett år sedan publicerade fyra rikstidningar namn och bild på 62 nazister och mc-kriminella. Sedan dess har ett stort antal artiklar ägnats åt att granska den svenska nazismen. I dagarna publicerar Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet stort uppslagna artiklar om hotet från nazisterna. Men journalisterna som skriver om nazismen tenderar att förlora sin saklighet och lånar sin retorik från sagornas värld. Det menar Per Nygren, journalist på Göteborgs-Posten, som under lång tid skrivit om politisk extremism. Han anser att den typen av demoniserande i förlängningen gör nazisterna mer farliga.
Den 9 augusti i år skriver Dagens Nyheter om det nazistiska våldet i Klippan under rubriken "Odjuret får många att huka". Nazismen betecknas som ett ondskefullt monster som vanligt folk fruktar: "På dagen kommer glassbilen glatt pinglande. Med kvällens mörker smyger sig rädslan in mellan huslimporna (...) människorna i Klippan tiger och är rädda. Som om nazisterna vore ett farligt djur som jagar om natten, som man inte får gå i vägen för, som inte får provoceras eller retas."
Den 5 september besöker Dagens Nyheter sedan Hjortkvarn utanför Örebro. Några dagar tidigare har nazister haft möte i en gård utanför samhället. Artikeln inleds: "Det är tyst i Hjortkvarn efter helgens nazistfest. Det brukar det å andra sidan vara, det är hela poängen med att bo i det lilla samhället med lantboden, villorna i sluttningen bredvid bäcken - och de vitgula äpplena som fortfarande hänger där de ska. Fast nu var det en avvaktande, lite olustig tystnad, en ‘inga-kommentarer‘-tystnad i lanthandeln, en ‘jag vill inte yttra någon åsikt‘-tystnad i låg- och mellanstadieskolan."
Per Nygren, journalist vid Göteborgs-Posten och som under lång tid granskat extremistiska rörelser, betecknar stora delar av det senaste årets rapportering som en slags demonisering.
- Det ska vara en kamp mellan det goda och det onda, där det goda helst ska segra. Man använder verkligheten för att berätta en slags sagor. Man använder inte journalistiska tumregler som att höra båda sidor eller att hålla en neutral ton på nyhetsplats. Jag menar att det är journalistens uppgift att försöka förstå, fördöma får andra göra.
Han fortsätter:
- När människor ser rapporteringen som en slags moderna sagor så kommer de inte riktigt att angå dem. Det farliga befinner sig längre bort från dem själva, och blir på så sätt ofarligt. Det gör att de inte ser det som verkligen är farligt, att rasismen inte är någon isolerad företeelse i samhället. I och med att verkligheten förvanskas så tar man inte itu med de verkliga problemen. De förväntas i stället andra göra, till exempel chefredaktörer.
Samtidigt, menar Per Nygren, skjuts nazisterna allt längre ut i sin isolering. De riskerar då att bli än mer våldsamma och hatiska mot samhället.
Media gör nazisterna farligare
Björn Fries, kommunalråd i Karlskrona och som starkt har engagerat sig mot nazismen, ser ytterligare en fara i att unga nazister ges en betydelse i media som de inte har i verkligheten. Han nämner en 18-åring i Skara som avstängdes från gymnasieskolan på grund av sina nazistsympatier. Han avporträtterades med en helsida i bland annat Aftonbladet ("Han ska bort från gymnasiet" 2000-10-20).
- På så sätt får han en roll i rörelsen som han inte hade tidigare men känner att han måste leva upp till.
Medias bevakning av nazismen i stort skapar, enligt Per Nygren, en falsk bild.
- Redan innan uthängningen gav man nazismen en absurd betydelse som den inte har. Jag menar, Sverige har nu internationellt fått rykte om att vara ett land där nazisterna snart tar över makten. Inte Norge, Danmark, Österrike eller Belgien där högerextremisterna har ett verkligt inflytande på politiken. Här rör det sig om en liten grupp till huvudsak kriminella personer som är politiskt betydelselösa.
Per Nygren får medhåll av journalisten Bosse Lindquist, aktuell med radiodokumentären om Aftonbladets inblandning i de nazistiska hotbilderna mot Alexandra Pascalidou och Claes Cassel "Aftonbladet och hotbilderna".
- Uthängningen är ett exempel på demonisering. Rent mediadramaturgiskt framställs de personer som hängs ut som en samlad rörelse som är ett hot mot demokratin utan att det finns belägg för en sådan bild i texten, säger Bosse Lindquist.
Rasismen skylls på andra
Klippan har efter det rasistiskt färgade mordet på en ung man i september 1995 figurerat som nazistfäste i ett stort antal artiklar. Bara under det gångna året har rikspress publicerat ett hundratal artiklar, reportage och notiser. (Exempel på artiklar är "En plats märkt av nazismen" DN 2000-01-25, "Nazisternas fästning oroar" SvD 2000-01-17, "Stämplat som nazistfäste" Expressen 2000-05-12, "Nazist tvingas flytta" Aftonbladet 2000-08-03, "Skottlossning i nya nazistbråk i Klippan" Sydsvenska Dagbladet 2000-08-06, "Nazister i Klippan ett nationellt problem" Sydsvenska Dagbladet 2000-08-07, "Polis stoppade nazistfest" Göteborgs-Posten 2000-04-25.)
"Projekt Klippan - ett stämplat samhälle" är ett forskningsprojekt vid IMER Malmö högskola. Det har i en rapport granskat mediebilden av Klippan och nazismen. Berit och Anders S Wigerfelt, som skrivit rapporten, menar att samhället genom att stämpla en ort som rasistisk inte behöver konfronteras med den egna rasismen. De skriver: "Det är behändigt att peka ut en individ eller en ort som avvikande, onormal och därmed unik. Eftersom den ‘riktiga rasismen‘ förläggs till Klippan blir vi som bor i övriga Sverige och tillhör majoritetsbefolkningen befriade från rasismen. Vi slipper därmed själva konfrontera oss med våra attityder och handlingar. Stämplingen av Klippan kan därför sägas vara en del av förnekandet av att rasism finns i vår egen vardag."
Även Karlskrona har tidigare stämplat som ett nazistnäste. Kommunen hyser högkvarteret för nationalsocialistisk front, en av landets mer framträdande nazistiska organisationer. Nu menar Björn Fries att den snarare symboliserar kampen mot nazismen (exempelvis "Nazistledarens nya liv" Expressen 2000-06-07). Han tycker att rapporteringen kring nazism till största del är bra. Men han är kritisk till att media stämplar vissa orter som hemsökta av ondskans kreatur.
- Risken är att man upplever hela samhället som ett monster. Jag tror medias roll är jätteviktig här. Som läsare, när man läser lite halvslarvigt, och någon ort figurerar i rubriken så finns det risk att man läser till exempel "Karlskrona = Nazism" eller "Trollhättan = Nazism".
Press och demokrati prövas
Per Nygren ser inga tecken på att rapporteringen om nazismen i Sverige kommer bli mer nyanserad.
- Nej, den kommer nog ligga kvar på en hög förskräckelsenivå. Det finns bra artiklar och reportage också, men de drunknar i den stora floden. När det som läsare blir allt svårare att se skillnad mellan det som är bra och det som är dåligt så riskerar man att tappa intresset.
Han tycker att nazismen är en slags prövning av såväl media som samhälle. Vi har de nazister vi förtjänar, menar han.
- Vi accepterar de som har vettiga åsikter i demokratin. När det dyker upp personer som har ovettiga åsikter så prövas demokratin på riktigt. Hur bemöter man odemokratiska åsikter? Här har man svarat med odemokratiska knep. Vilka är det som hotar demokratin? Jag skulle vilja säga att det är de demokrater som inte tror på demokratin som kampmetod.
Källor och mer information:
"Hotet mot demokratin" publicerades den 30 november 1999 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.
Göteborgs-Posten, Per Nygren
Sveriges Radio, Dokumentärredaktionen
Bosse Lindquist. Dokumentären "Aftonbladet och hotbilderna".
Karlskrona kommun
Björn Fries
Tel: 0455-30 30 00
IMER: Projektet Klippan - ett stämplat samhälle
Rapporten "Rasismen olika yttringar - underliggande rasism och öppen nazism i ett skånskt lokalsamhälle": http://www.imer.mah.se/hemsida_forskning/imer_klippan.html