Knark och människor hotar Sverige
Förra året sökte omkring 16 000 personer asyl i Sverige. Samma år beslagtogs 184 281 ecstasytabletter som smugglats in i landet. Quick Response har granskat bilden av de varor som hotar Sveriges gränser. I mediernas rapportering beskrivs människor och knark med samma ord och samma bilder.
Den 21 juli förra året publicerar Metro en TT-artikel om krafttag mot smuggling till Sverige. Verksamheten beskrivs som cynisk, organiserad brottslighet. Ryska, kurdiska och turkiska maffiagrupper sägs styra smuggelströmmarna från sydöstra Europa och Asien. Två dagar tidigare, den 19 juli, skriver Expressen också om smuggling och illustrerar artikeln med en karta där svarta pilar visar hur strömmarna når Sverige.
Den 24 april i år publicerar Metro ytterligare en TT-artikel om smuggling. Polisen står maktlös och menar att den nya brottsligheten hotar demokratin. Samma nyhet publiceras i Dagens Nyheter dagen efter. Enligt Dagens Nyheter är det estniska och ryska ligor som misstänks ligga bakom den ökade smugglingen. Även Dagens Nyheter använder kartor med svarta pilar som visar hur smuggelgodset når Sverige.
Samma nyhet gång på gång? Inte riktigt. I det första stycket handlar det nämligen om människor, i det andra om amfetamin. Men orden och bilderna är i stort sett desamma. Flyktingar och knark strömmar in. I båda fallen framstår Sverige som utsatt och hotat.
En vara byts mot en annan
Gun-Britt Andersson, statssekreterare vid utrikesdepartementet, uppger i den första TT-artikeln att de flesta som använder sig av människosmugglare kommer hit av rent ekonomiska skäl. Nyheten handlar alltså inte om människor som behöver skydd här, utan om ovälkommet gods som ska stoppas vid gränsen. Liksom narkotika. I flera artiklar nämns att narkotikasmugglare har gått över till att smuggla människor därför att lönsamheten är bättre. En vara har bytts mot en annan.
Svenska Dagbladet skriver i flera artiklar i år, bland annat den 19 februari och 8 juni, att 75 procent av alla flyktingar som kommer till Sverige har "köpt resan av flyktingsmugglare". Migrationsverket tror att andelen är ännu högre. Enligt uppgifter i tidningen den 19 februari har smugglarna under de senaste tre åren tjänat 495 miljoner kronor enbart på att smuggla kurder från norra Irak. Även den artikeln avslutas med uppgifter från Migrationsverket om att flyktingarna inte är i behov av skydd utan att "de söker en bättre tillvaro för sig själva".
Flera förklaringar till falska pass
Enligt Michael Williams, ordförande i Flyktinggruppernas och Asylkommitternas Riksråd, är bilden som målas upp missvisande. Han säger att det finns flera förklaringar till att flyktingar använder sig av smugglare. För många som flyr situationen i hemlandet är det den enda möjligheten att kunna söka asyl i Europa.
- Personer som är förföljda av hemlandets myndigheter har ofta ingen möjlighet att få tag i ett pass, säger Michael Williams.
- Det innebär att de tvingas använda förfalskade pass. Även om de har pass kan de behöva visum, eller andra dokument som de inte kan få från hemlandets myndigheter. Att använda sig av flyktingsmugglare är inte heller brottsligt enligt Genèvekonventionen.
Smugglarna och Schengen
Uppgifterna om att 75 procent köper sin resa till Sverige är också missvisande. Enligt Göran Görtzen, chef vid roteln för illegal invandring på Rikspolisstyrelsen, har omkring 7 av 10 flyktingar någon gång på vägen tagit hjälp av en smugglare eller en organisation. Det kan alltså handla om att passera en enstaka gränskontroll och inte nödvändigtvis om att köpa en hel resa.
Kraven på att man ska ha visum har skärpts i och med Schengensamarbetet. Den 21 juni förra året skriver exempelvis Svenska Dagbladet om att EU kräver visum för resenärer från nästan alla "flyktingproducerande länder", samt att de yttre gränskontrollerna hårdnar när gränserna mellan Schengenländerna öppnas upp. Samma dag skriver även Dagens Nyheter om skärpta visumkrav som en följd av Schengen och om att en flykting bara får söka asyl i ett EU-land. Men Schengen dyker inte så ofta upp som förklaring i de återkommande artiklarna om flyktingsmuggling. I stället nämns flyktingsmugglarnas vilja att tjäna pengar samt påstådda brister i de smugglades flyktingskäl som anledningar till verksamheten.
Tickande bomb hotar Sverige
När det gäller artiklarna om människosmuggling nämns Schengen ibland. Men inte som ett hot mot flyktingarna, utan som ett hot mot Sverige. "Nästa år kan Sverige bli invaderat" skriver Aftonbladet den 13 juli förra året. Aftonbladet fortsätter: "En asylbomb ligger och tickar. När Sverige i mars nästa år går med i Schengen riskerar vi en kraftig ökning av den illegala invandringen". Man syftar på människor som redan har tagit sig in i Schengenområdet och som nu kan röra sig fritt när gränserna mellan samarbetsländerna öppnas upp. Kommissarien Kenneth Månsson säger till Aftonbladet att det största hotet är att vi får in en massa människor som lever under falsk identitet och att det kan gömma sig terrorister och grova brottslingar bland dem.
- Jag tror att den här enkla hotbilden kan vara journalistiskt tilltalande. Det blir lite krigsjournalistik.
Det säger Ylva Brune, medieforskare vid Göteborgs universitet som undersöker nyhetsjournalistik kring invandrar- och flyktingfrågor. Hon tror dock att den främsta förklaringen till bilden av flyktingar som ett hot mot Sverige är att journalisterna bara har pratat med personer från gränspolisen. Genom gränspolisernas blick blir flyktingar till hot mot gränsen och det är genom den blicken som läsarna sedan möter flyktingar i artiklarna. Ylva Brune säger att även invandrare som lever här och har fått sina skäl att stanna väl prövade drabbas av retoriken i media. De får känna av den misstänksamhet som skapas när media beskriver flyktingar som ännu inte har kommit hit som ett hot mot Sveriges gränser.
Strömmen till Sverige
Flera tidningar har den senaste tiden skrivit att antalet asylsökande ökar. Quick Response har tittat på Migrationsverkets statistik om de påstådda flyktingströmmarna till Sverige. Statistiken visar att 16 303 personer sökte asyl i Sverige under förra året. Det är en ökning med drygt 5 000 personer jämfört med året innan. Men man kan också göra en annan jämförelse, med 1994. Då var antalet asylsökande 18 640 personer. Eller 1993 då 37 581 personer sökte asyl eller 1992 då det rörde sig om 84 018 personer. De åren kom många flyktingar till Sverige på grund av situationen i före detta Jugoslavien. Men även under de fem åren före 1992 låg antalet asylsökande på mellan 18 000 och drygt 27 000 personer om året.
När två veckor återstår av året har 22 225 personer sökt asyl i Sverige. Vi är alltså på väg tillbaka upp till nivån från slutet av 80-talet efter att ha haft färre sökande under flera år. Så om antalet asylsökande ökar eller minskar beror på vad man jämför med.
Fakta:
Sveriges flyktingpolitik bygger på Genèvekonventionen från 1951. Förutom konventionens "flyktingskäl" kan man i Sverige få stanna även av skyddsbehov" och "humanitära skäl". Under år 2000 beviljades 480 personer asyl av flyktingskäl, 1141 av skyddsbehov och 7424 av humanitära skäl. Utöver dessa kom 1501 kvotflyktingar som har fått asyl beviljad redan före inresan i Sverige.
Sedan den 25 mars i år deltar Sverige fullt ut i Schengensamarbetet. Ett syfte med Schengen är att öka personers fria rörlighet mellan de 15 Schengenländerna. Ett annat syfte är att arbeta mot internationell kriminalitet och illegal invandring. I samarbetet ingår bland annat slopade inre och gemensamma yttre gränskontroller samt gemensamma visumregler. Man samarbetar även polisiärt och rättsligt, bland annat genom ett gemensamt spanings- och efterlysningsregister. De länder som är med i samarbetet är: Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island, Tyskland, Österrike, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Spanien, Portugal, Italien och Grekland deltar i samarbetet.
Källor och mer information:
"Sverige svag länk i kampen mot smugglare" Svenska Dagbladet 2001-07-05
"Asylsökande har oftast smugglats in" Svenska Dagbladet 2001-06-08
"Politiska utspel ökar strömmen av asylsökande" Svenska Dagbladet 2001-05-19
"Turkiska människosmugglare lurade svenska myndigheter" Svenska Dagbladet 2001-05-15
"Knark strömmar in från öst", Dagens Nyheter 2001-04-25
"Svensk polis maktlös mot narkotika från öst" TT/Metro 2001-04-24
"Internationell kriminalitet styr människosmuggling" Svenska Dagbladet 2001-02-19
"Krafttag mot människosmuggling", Metro 2000-07-21
"Porten till Sverige - ett såll", Aftonbladet 2000-07-13
"Nästa år kan Sverige bli invaderat" Aftonbladet 2000-07-13
"Här står tusentals på kö till Sverige" Aftonbladet 2000-07-12
"Liga smugglade kurder till Sverige", Expressen 2000-07-19
"Smugglarnas nya varor: människor" Aftonbladet 2000-07-10
"Budapest centrum för illegal flyktingsmuggling" Svenska Dagbladet 2000-06-22
"Illegala vägen snart enda sättet få asyl i EU" 2000-06-21
"Knarket väller in från öst", Dagens Nyheter 2000-05-17
Mc Eachrane, Michael och Louis Faye "Sverige och de Andra". Natur och Kultur. 2001
FARR: http://hem2.passagen.se/asylum/index.html
Migrationsverket: http://www.migrationsverket.se tel: 011-15 60 00
Utlänningsnämnden: http://www.un.se tel: 08-728 46 00
Untied Nations High Commissioner for Refugees, UNHCR: http://www.unhcr.ch/ tel: 08-457 48 80