Invandrare - speldjävlar som inte kan köra bil
Invandrare blir lätt spelberoende. De är dåliga på att använda bilbälte och på att borsta tänderna. Det är bilden som ges i några av de undersökningar som väljer att redovisa personer med utländsk bakgrund separat. Det resulterar i rubriker i tidningarna och en bild av invandrare som en homogen grupp.
- Man måste ställa sig frågan om uppdelningen är relevant. Ibland är utgångspunkten nödvändig för diskussionen, men ibland så bygger den bara på fördomar. Journalister måste vara kritiska och granska sig själva, säger Andreas Carlgren, generaldirektör på Integrationsverket.
Den 13 februari publicerade Göteborgs-Posten en artikel kallad "Invandrares företag verkar ofta i tuffa branscher". Den bygger på en rapport om hur invandrare är representerade som småföretagare.
Det är inte första gången som en undersökning som särredovisar "invandrare" resulterar i rubriker. Det kommer inte heller vara den sista.
Under förra året publicerades en lång rad artiklar som har sin utgångspunkt i undersökningar. Några exempel: "Invandrare lever farligt i trafiken" (Svenska Dagbladet 2000-05-13), "Invandrare löper större risk att hamna i spelberoende än svenskar" (Göteborgs-Posten 2000-05-15), "Sämre tänder i förorten" (Göteborgs-Posten 2000-10-26), "Högskoleprovet svårt för invandrare" (TT/Dagens Nyheter, 2001-01-24), "Barn till invandrare löper större risk för arbetslöshet" (Morgonekot kl 07.00 2000-09-12), "Arbetslösheten bland invandrare minskar" (Dagens Eko 2000-02-24) och "Invandrarkvinnor mår sämst" (Svenska Dagbladet 2000-04-27).
Enkla schabloner
Invandrare framstår i artiklarna som en homogen grupp. Det är naturligtvis felaktigt. I Sverige finns cirka 180 nationaliteter representerade. Människorna kommer från vitt olika kulturer, de har varit med om vitt skilda saker och har olika motiv till att de kommit till Sverige. Det problematiseras mycket sällan. Ofta saknas också samstämmighet i definitionen av invandrare, vilket Quick Response uppmärksammat i bland annat artikeln "Missvisande statistik om invandrare i tv". Ibland ingår endast personer som själva invandrat, ibland även deras barn och i vissa undersökningar utgår man från utländskt klingande efternamn eller om personen pratar svenska med brytning. Inte heller definitionsfrågan brukar diskuteras i artiklarna.
Andreas Carlgren tycker trots allt att det finns en poäng med undersökningar som särskiljer invandrare.
- Det kan vara nödvändigt att kategorisera för att få fram viktig kunskap. Till exempel så vet vi nu att av de flyktingar som kom 1995 så hade bara 15 procent egen försörjning tre och ett halvt år senare. Den här kunskapen ger oss underlag till att vidta åtgärder som kan förändra situationen för nyanlända flyktingar. Kunskapen möjliggör även
för oss att sätta in åtgärderna där det är som mest angeläget. Men man måste vara medveten om problemen som kan uppstå och inte använda enkla schabloner. Men jag tycker att man ibland gör det för enkelt för sig när man drämmer till med kategorierna "invandrare" och "svenskar", eller när man tror att man löser problemet genom att använda det lite mjukare "invandrarbakgrund".
Samtidigt kan Integrationsverket ses som det yttersta exemplet på ett särskiljande.
- Jag kan se vad man menar med det påståendet, men jag ser det inte så. Integrationsverket är en myndighet som till skillnad mot tidigare inte utgår från invandrarskapet, utan vi bevakar integrationsperspektiv för att på sikt kunna överbygga klyftor. Vi ser till integrationen i stället för invandringen.
Varnar för tabu
Den 13 mars publicerar Aftonbladet en artikel med rubriken: "Så många brott begår invandrare". Den inleds: "Invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Media har tassat kring ämnet som katten kring het gröt. Det finns de som anser att det öppnat bakdörren för mörkerkrafterna i samhället." Artikeln är ett tydligt exempel på en rädsla som finns i journalistkåren. En rädsla för att förtiga negativa uppgifter om invandrare.
Andreas Carlgren efterfrågar en balans. Alltför stor återhållsamhet från medias sida riskerar att ge de främlingsfientliga grupperna vatten på sina kvarnar.
- Det är viktigt att inte skapa tabun kring de här frågorna. Det kan finnas tillfällen då det är ett sätt att komma till rätta med missförhållanden och se styrkor som i sig tar bort fördomar, till exempel invandrares kapacitet till eget företagande.
Ansträngningarna att förekomma denna självpåtagna censur har uppmärksammats av bland andra mediaforskaren Ylva Brune. I en debattartikel i Expressen 2000-03-22 kallad "Fel utgångspunkt", visar hon att detta resulterat i en fixering vid människors utländska bakgrund. I sin rädsla för att skriva för lite som relateras till invandrarbakgrunden så skrivs istället oproportionellt mycket. Gång på gång bestämmer sig redaktionerna för att en gång för alla ta bladet från munnen. Efter tillräckligt många sådana initiativ så överensstämmer därför inte längre den samlade mediebilden med verkligheten.
"Sanningsfeber på redaktionerna"
Jolin Boldt är chefredaktör för tidningen Sesam. Sesam riktar sig tydligt mot en mångkulturell läsekrets. Hon menar att övrig media allt oftare gör en poäng av att invandrare finns särredovisade i undersökningar. Antingen genom att de i undersökningen avviker från majoriteten, eller att de inte gör det. Ett exempel på det förra är "Invandrare mår sämst på jobbet" Aftonbladet 2000-03-31, och på det senare "Invandrarungdomar mår lika bra som andra" Dagens Nyheter 1999-06-20. I båda fallen underblåser medierna en annorlundahet, en uppdelning i "vi" och "dem".
- Tyvärr har ju benägenheten att plocka fram sådant här ökat dramatiskt. Idag är det ju fullständigt legitimt. Sanningsfebern har drabbat redaktionerna och man skriver om sådant som man för tio år sedan undvek. Nu anses det finnas ett oavvisligt allmänintresse i att skriva ut en persons bakgrund, vilket ibland får väldigt märkliga konsekvenser. Ta exempelvis mordet utanför Centralstationen där en man sköt en annan. Då påpekade man att det rörde sig om romer och att det skulle vara en blodshämnd. Det fanns visserligen ett gammalt brott i bakgrunden men blodshämnd hade inget med det att göra. Det var en kriminell uppgörelse.
Jolin Boldt anser att media har ett stort ansvar för att samhället delar upp människor i invandrare och svenskar.
- Ansvaret är oerhört stort. Stryker man läsarnas fördomar medhårs så fasen frodas och växer de. Media är nog den aktör som har störst ansvar för det som händer.
Problemet är enligt Jolin Boldt att media saknar en relation till dem som de beskriver. De uppfattas inte som potentiella läsare. Om ordet "invandrare" byts ut mot "jude" så är det lättare att få perspektiv på det som skrivs, exempelvis "Så många brott begår judar" eller "Ungdomsrånare är ofta judar".
- I de flesta fall inser man att man inte skulle skriva så. Är man bara anständig som journalist och tänker i anständiga banor så begår man inga övergrepp, säger Jolin Boldt.
Exempel på rapportering som bygger på undersökningar och rapporter från år 2000:
"Invandrare lever farligt i trafiken" Svenska Dagbladet 2000-05-13
"Invandrare löper större risk att hamna i spelberoende än svenskar" Göteborgs-Posten 2000-05-15
"Sämre tänder i förorten" Göteborgs-Posten 2000-10-26
"Högskoleprovet svårt för invandrare" TT/Dagens Nyheter, 2001-01-24
"Barn till invandrare löper större risk för arbetslöshet" Morgonekot kl 07.00 2000-09-12
"Arbetslösheten bland invandrare minskar" Dagens Eko 2000-02-24
"Invandrarkvinnor mår sämst" Svenska Dagbladet 00-04-27
"Invandrare ger mer än de får" 2000-12-20 TT/Aftonbladet
"Flickor nyttjar nätet mindre" 2000-05-26 Dagens Nyheter
"Flickors dåliga motionsvanor oroar" 2000-05-30 TT/Metro
"Invandrare och bidrag en myt" Göteborgs-Posten 2000-10-11
"Dåligt stöd för invandrare i skolan" TT 2000-10-03
"‘Invandrares barn politiskt aktiva‘" Dagens Nyheter 2000-10-08
"Kärnfamiljen lever ännu" TT/Svenska Dagbladet 2000-09-26
"Invandrartjejer slits ofta mellan två kulturer" Göteborgs-Posten 2000-09-18
"Fler invandrare än svenskar får arbete" Dagens Eko, kl 12.30 2000-09-12
"Invandrare har svårt att få jobb" TT/Metro 2000-09-13
"Invandrarföretag börjar likna infödda svenskars" Metro 2000-07-17
"Unga invandrare får hårdare domar" Svenska Dagbladet 2000-07-01
"Fler jobb för invandrare" TT/Metro 2000-06-09
"De flesta arbetslösa lärare är invandrare" Sydsvenska Dagbladet 2000-05-22
"Jobb viktigt för invandrare" Metro 2000-05-08
"Invandrarkvinnor mår sämst" Svenska Dagbladet/TT 2000-04-27
"Få invandrare och kvinnor i media" Metro/TT 2000-05-03
"Invandrare mår sämst på jobbet" Aftonbladet 2000-03-31
"Så många brott begår invandrare" Aftonbladet 2000-03-13
"Invandrare får sämre löner" Metro/TT 2000-03-14
"Ungdomsrånare ofta invandrare" Dagens Nyheter 2000-03-16
"Myndigheter dåliga på att anställa invandrare" CNN/FLT 2000-03-03
"Arbetslösheten bland invandrare minskar" Dagens Eko 2000-02-24
"Invandrare har fått det sämre" Metro/TT 2000-01-19