Våld, hot och osäkrade handgranater när DN beskriver “förorten“
Den 21 februari publicerade Dagens Nyheter en artikel med rubriken "Det onormala har blivit normalt". Artikeln liknar invandrartäta förorter med "osäkrade handgranater" och berättar om en generation ungdomar som vant sig vid våld och rån. Någon forskning som entydigt styrker bilden i artikeln finns inte. De undersökningar om ungdomars attityder visar på en till stor del motsatt utveckling.
- Huvudintrycket av artikeln är att det har blivit mycket värre. Man ställer frågorna hur det har gått till och varför - undertexten är att det är invandringens fel, säger Felipe Estrada, kriminolog som doktorerat på ungdomsbrottslighet.
Dagens Nyheters artikel "Det onormala har blivit normalt" är den första i en artikelserie med överrubriken "På gränsen till brott". Artiklarna är skrivna av Dagens Nyheters mobila redaktion. Redaktionen slår sig ner i olika delar av Stockholm under en längre tid för att på så sätt komma närmare de boende i området och bättre förstå deras situation.
Den första artikeln i serien bygger på intervjuer med ungdomar och vuxna som arbetar med ungdomar i icke namngivna men "typiska" förorter. De intervjuade berättar om en tilltagande upplösning av vad som är "rätt" och "fel". De beskriver invandrartäta förorter som "osäkrade handgranater". Att bli utsatt för brott hör till vardagen. En ung tjej säger: "Vi märker inte rånen, de har blivit en vana". Om en annan ung tjej sägs apropå att hon har en mobiltelefon: "Det är hennes tredje. Det två andra har hon ‘blivit av med‘. Men precis som de flesta andra går hon inte till polisen. Då skulle det bara bli värre". Den som polisanmäler ett brott riskerar enligt de intervjuade fortsatta trakasserier. Det som är onormalt i resten av samhället är, eller håller på att bli, normalt i förorterna. I artikeln konstateras: "Man lär sig leva med den nya ordningen".
Enligt artikeln börjar det också bli ett problem med en uppdelning mellan "invandrare" och "svennar". Invandrarna beskrivs som "grymma". "Svennarna" som "rädda för att bli stämplade som rasister".
Någon forskning som entydigt styrker bilden i artikeln finns inte. De undersökningar om ungdomars attityder, som även hänvisas till av DN, visar på en till stor del motsatt utveckling. Undersökningarna är baserade på ungdomars attityder i hela landet och därmed inte direkt tillämpbara på specifika bostadsområden.
Detsamma gäller ungdomars brottslighet. Inte heller den ökar i landet i stort. Brottsförebyggande Rådets rapport "Stöld, våld och droger bland pojkar och flickor i årskurs nio konstaterar:
Den tydligaste förändringen gäller skadegörelse vilket grundar sig i att allt färre uppger sig ha vandaliserat. /---/ Delaktigheten i stöld visar också en viss nedgång. /---/ För delaktighet i våld och narkotika /.../ kan däremot inga påfallande förändringar observeras.
Jämförelsen gäller åren 1995 - 1999. Enligt rapporten är låga betyg, dålig relation till föräldrarna och splittrade familjeförhållande viktigare faktorer för att en person ska dras in i brottslighet än om han eller hon har en förälder som är född utomlands.
Brottstoleransen minskar
Felipe Estrada, kriminolog vid Stockholms universitet och som doktorerat på ungdomsbrottslighet, menar att bilden i artikeln är missvisande.
- Artikeln är försåtlig i sitt sätt att blanda mord med bagatellbrott. De uppgifter som vi har visar inte på någon ökning av brott. Det är alltså inte mer normalt idag än för 20 år sedan.
Felipe Estrada ifrågasätter även andra bilder som artikeln förmedlar. Bland annat säger de intervjuade ungdomarna att det inte vågar polisanmäla brott. Enligt Felipe Estrada är det inte representativt för ungdomar i gemen.
- Våldstoleransen har minskat jämfört med 20 år sedan. Idag anmäls fler och lindrigare brott än vad man gjorde då. Dessutom har mängden våld minskat. Det förtjänar ju också att påpekas att det farliga med den bild som förmedlas i DN är att den reproducerar bilden av invandraren som något negativt. Den visar hur man ska vara, vad "grymhet" är. När vuxna pratar med ungdomar så får man en massa attityder, det gäller ju att vara Någon när man är 14 och de vet vad som chockar vuxna.
Masoud Kamali, sociolog och som intervjuas i en sidoartikel i DN, ser det som självklart att vissa av de personer som ställs utanför samhället inte ser någon anledning att följa samhällets regler. Enligt Masoud Kamali är den sociala segregationen förklaringen till detta. Han menar att vissa tidningsartiklar har en tendens att betona etnicitet eller invandrarskap som förklaring.
- Att hänvisa till att ungdomarna är invandrare är missvisande. En alltför stor betoning skapar en bild av att kriminalitet kan kopplas till invandrarskap när det är segregationen i sig som är orsaken till problemen i förorten.
Ungdomskriminalitet som kopplas till förorter har enligt Kamali funnits i över 100 år, men över tiden fått olika förklaringar. Samma sak med de mekanismer som skapar en uppdelning i "vi" och "dem".
- Segregationen i sig har etnicifierats genom att svenskar flyttar från förorten, vilket gör att problemen idag kopplas till de boendes bakgrund. De som inte har möjlighet att få arbete stannar kvar i fattigare förortsområden. Då är det klart att risken att begå brott ökar.
"Missriktad kritik"
Petter Beckman, redaktör för den mobila redaktionen, tycker att kritiken är missriktad.
- Vi skriver inte om den faktiska mängden kriminalitet utan om stämningen bland ungdomar i förorten. Vi har fått en otrolig respons. Det har ringt från Lugna gatan och invandrarungdomar som sagt att "precis så här är det" och vill att vi ska skriva mer. Jag tycker att en vettig diskussion om i vilken mån journalistik bidrar till att förstärka fördomar och segregation eller inte, den måste föras med beaktande av den verklighet som finns, på riktigt. Den verkligheten anser jag att vi faktiskt skildrar. Visst måste man beakta den samlade mediabilden, men vi kan inte ta ansvar för andra än oss själva.
Petter Beckman ser en viktig skillnad i dagens samhälle mot tidigare. Ungdomarnas invandrarbakgrund förstärker känslan av utanförskapet ytterligare. Den blir ytterligare en del av en identitet som bygger på ett främlingskap i förhållande till majoritetssamhället.
Ansvar för bilden som skapas
Alexander Kristofersson är journalist vid Förnyelsebutiken och bland annat initiativtagare till e-postlistan "Ung samhällsjournalistik" Han tycker inte att DN:s artikel kan ses som en text som enbart handlar om stämningen bland ungdomar i förorten. Med sin centrala placering i tidningen, sitt omfång och sin vinkel på brott och normupplösning så blir den något mer.
- Sättet att berätta historien gör att den förvandlas från att handla om enskilda personer och enskilda brott, till att handla om "ungdomar", om "invandrare", om "förorten" och om "normupplösning". Det är synd om DN inte ser att de har något ansvar för en allmän bild som de själva är med och skapar. Vi journalister behöver bli mer medvetna om hur vi skapar och upprätthåller en världsbild som präglas av idéer från kolonialtiden.
Källor och mer information:
DN:s artikel "Det onormala har blivit normalt"
Alexander Kristofersson: alex@fornyelsebutiken.se
Förnyelsebutiken: www.fornyelsebutiken.com
Felipe Estrada: Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet
Petter Beckman: Dagens Nyheters mobila redaktion
Masoud Kamali: Sociologiska institutionen, Uppsala universitet
"Ungdomsattityder i förändring?" avhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, av Eva Chipana.