Rinkebybarn i fara
Det är inte lätt att växa upp i Rinkeby. Så mycket fick man klart för sig av att läsa tidningarna under de sista oktoberdagarna i år. Barnen från Rinkeby åker bil utan bälte, löper större risk än andra att bli rökare och de lever på socialbidrag. Särskilt barn med utländsk bakgrund tycks leva farligt. Men enligt Quick Responses granskning finns det ingen statistik som visar att dessa barn skadar sig oftare än andra. Den skeva bilden beror bland annat på en felaktigt översatt rapport.
Metro skriver den 29 oktober om att föräldrarna i Rinkeby röker mycket och att deras barn därmed löper stor risk att bli rökare. Samma dag publicerar Metro även en artikel om att invånarna i Rinkeby inte vet vart de ska vända sig när de behöver vård. Dagen efter har har Aftonbladet rubrikerna "Fattiga barn lever farligt" och "Barnsäkerhet - den nya klassfrågan". Reportern har varit i Rinkeby apropå att regeringen ska tillsätta en barnskadedelegation. Tidningen har valt att vinkla på sociala skillnader.
Aftonbladet skriver redan på förstasidan att fattiga barn löper 635 gånger "större risk" att hamna på sjukhus. Inne i tidningen återkommer uppgiften upprepade gånger, med hänvisning till Barnrapporten för Stockholms län.
Siffran 635 är felaktig. Det borde ha stått 1,63 i stället. Barnrapporten säger att sjukhusvård för olycksfallsdrabbade 0-18-åringar 1995 var 63% vanligare i det socialt minst gynnade området i Stockholms län jämfört med det mest gynnade. Att siffran 635 ändå hamnade i Aftonbladet beror på den mänskliga faktorn. Reportern har läst den engelska översättningen av Barnrapporten. I den står det 635 i stället för 63%. Femman och procenttecknet sitter på samma tangent och det har orsakat ett korrekturfel som leder till faktafel.
Aftonbladet skriver att dödligheten till följd av olyckor är dubbelt så hög bland barn i lägre socialgrupper som bland barn i de högre socialgrupperna. Det stämmer att det står så i Barnrapporten. Här handlar det dock om ännu äldre siffror, tagna från en studie som gäller 1981-86.
Säkerhetstänkande som på 30-talet
Aftonbladet skriver att det finns många invandrarbarn i de svaga grupperna. Det ger en koppling mellan invandrarbarn och olyckor eftersom statistiken ovan visar att barnen i de svaga grupperna är mer olycksdrabbade än andra. En person som har fått uttala sig anonymt i Aftonbladet säger att "En del av invandrargrupperna är på samma nivå som vi var på 30-talet i Sverige. De saknar säkerhetstänkande." Personen förklarar det med att invandrade föräldrar inte har växt upp med svenska kampanjer om barnsäkerhet. Reportern Anette Holmqvist motiverar beslutet att ta med en anonym källa med att valet stod mellan inte alls eller anonymt och att den anonyma personen satte fingret på det som många uttryckte vagt. Hon tycker att förklaringen i uttalandet gör det lättare för läsarna att förstå utan att fördöma.
Quick Response har dock inte hittat några statistiska belägg för att barn med utländsk bakgrund lever farligare än andra barn. Anders Hjern, docent och läkare, har gjort flera studier där han granskat etnicitet och barnsäkerhet. Han har kommit fram till att 5-14-åringar med utlandsfödda föräldrar behöver söka sjukhusvård efter olycksfall mer sällan än andra barn. I övriga åldersgrupper har han endast hittat små skillnader. En förklaring till att barn med med utländskt ursprung skadar sig mindre kan vara en ekonomisk situation som leder till att de exempelvis åker bil mer sällan än andra barn.
Anders Hjern har också studerat dödligheten för 6-24-åringar från 1985 och tio år framåt. Studien visar att barn med utländskt ursprung generellt sett har lägre dödlighet till följd av olyckor än andra barn. Anders Hjern säger dock att det är vanskligt att alls dra några längre slutsatser gällande dödlighet eftersom små grupper kan orsaka stora förändringar i statistiken då den totala gruppen är relativt liten.
Överdrivet bidragsberoende
Aftonbladet berättar att förskolepersonalen i Rinkeby har utrustats med säkerhetsväskor som bland annat innehåller petskydd till kontakter och tippskydd till spisen. Tanken är att man ska kunna utbilda föräldrar oberoende av språket, genom att demonstrera utrustningen. Så småningom ska väskorna säljas, men helst till subventionerat pris eftersom Rinkebyborna har dålig ekonomi. Aftonbladet skriver att nästan 40 procent av dem lever på socialbidrag. Även det är missvisande.
Det stämmer att nästan 40 procent (38 procent) av befolkningen i Rinkeby levde på socialbidrag någon gång under förra året. Att skriva att så många lever på socialbidrag är dock tveksamt. Varje enskild månad handlar det om betydligt färre, i mars i år var det exempelvis 24 procent.
Åka bil utan bälte
Aftonbladet tar även upp trafiksäkerheten. Konsumentvägledaren Per Sigander säger i artikeln att bilbältesanvändningen är låg. Det bekräftas av en stickprovskontroll som NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) har genomfört. Förra året stod de på enskilda platser och tittade in i passerande bilar för att se om passagerarna satt säkert. De kom fram till att ett av tio barn använde bälte i Rinkeby, jämfört med 85 procent i Hässelby/Vällingby. Lotta Frejd på NTF säger att en ny studie som snart ska presenteras visar att säkerheten i Rinkeby har ökat, att 17 procent av barnen nu använder bälte. Hon säger att hon inte vet något om etniciteten på dem som använder eller inte använder bälte.
Doktoranden Marie Hasselberg har tittat på sociala grupper vad det gäller trafikolyckor som lett till sjukhusbesök. Hon har sett socioekonomiska skillnader. Däremot har hon inte kunnat se att etnicitet påverkar risken att bli skadad i trafiken.
Gamla problem blir nya
Samma sak upprepar sig alltså. Statistiken visar att det finns socioekonomiska skillnader i olycksstatistiken, men några etniska skillnader kan inte beläggas. Och de socioekonomiska skillnaderna är knappast så nya att de ger fog för Aftonbladets rubrik "Barnens säkerhet - den nya klassfrågan", det syns på den använda statistikens ålder. Även en av undersökningarna som Metro skriver om är gammal. Uppgifterna om att många Rinkebybor inte vet vart de ska vända sig när de behöver vård är visserligen korrekta, men de publiceras som en nyhet ett år efter att rapporten presenterades. Den enda uppgiften som är ny är den från Metros andra artikel, om att föräldrarna i Rinkeby röker mer än genomsnittsföräldern.
Källor:
"Många rökare i Rinkeby", Metro 2001-10-29
"Läkarbrist där invandrarna bor", Metro 2001-10-29
"Fattiga barn lever farligt" och "Barnens säkjerhet - den nya klassfrågan", Aftonbladet 2001-10-30
Hjern, Anders "Migration till segregation", En folkhälsorapport om barn med utländskt ursprung i Stockholm, 1998
Hjern A, Ringbäck-Weitoft G, Andersson R. "Socio-demographic risk factors for home-type injuries in Swedish infants and toddlers", artikel publicerad 2001
Stockholms läns landsting, "Barnrapporten" 1998