Mediechefer tror att etnicitet publiceras allt oftare
Många mediechefer tror att det blivit vanligare, under de senaste två åren, att svenska medier publicerar brottslingars etniska bakgrund. Men få har uppfattningen att det blivit vanligare på den egna redaktionen. Det tyder resultatet av en enkät som Quick Response skickat ut tillsammans med tidningen Journalisten på.
Enkäten har skickats till dagstidningars chefredaktörer samt till etermediernas nyhetsredaktioner. Vi har fått in 45 svar, av 130 möjliga.
Endast fem svarande uppger att redaktionen har en policy, utöver de etiska reglerna, för när utländsk bakgrund eller etnicitet ska publiceras vid brott. Enligt de pressetiska reglerna ska personers bakgrund inte framhävas om uppgifterna "saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande". Många svarande påpekar att det allt oftare diskuteras på redaktionen hur reglerna ska tolkas. Men endast 8 av 45 svarande tycker att den egna redaktionen dessutom har ökat publiceringar gällande misstänkta brottslingars utländska bakgrund under de senaste två åren. Däremot upplever 35 av 45 att det har skett en ökning i mediesverige i stort.
Mycket om asylsökande
Det har alltså skett en ökning, men bara någon annanstans än på den egna redaktionen. Kanske svarar man försiktigt i enkäten beträffande den egna utvecklingen. Eller kanske är det så att det finns en ökning men att den är koncentrerad till vissa medier. Några av de som svarat pekar ut kvällspressen.
Quick Responses förra artikel baserade sig dock på en granskning av andra tidningar än kvällstidningar. Och den visar på en flitig rapportering om asylsökandes brottslighet. En enkel sökning i databasen Mediearkivet tyder också på att rapporteringen om just asylsökandes brottslighet har ökat. En sökning på en kombination av orden brott och asylsökande i TT:s texter gav den 9 september 62 träffar under de senaste 12 månaderna, men 36 under hela förra året och 10 under året innan dess. Tendensen är densamma om man innefattar samtliga mediearkivets källor. Det ändras inte om man utesluter Aftonbladet, som är arkivets enda kvällstidning.
Medier svär sig fria
En anledning till att skriva mycket om brottslighet bland exempelvis asylsökande skulle kunna vara att man vill vara tydlig och ta initiativet från dem som annars kan sprida uppgifterna för att driva främlingsfientlig opinion.
Några av de som har svarat på enkäten anger just ett tryck på att "säga som det är" och en önskan om större öppenhet gällande invandrarrelaterade problem som möjliga skäl till ökade publiceringar av brottslingars utländska bakgrund. Men å andra sidan skriver de flesta att främlingsfientliga organisationer kan vinna på att media publicerar brottslingars utländska bakgrund. Hur man förhåller sig till det konstaterandet varierar dock. En del svarande skriver att risken att hälla vatten på de främlingsfientligas kvarn har gjort dem mer försiktiga. Ungefär lika många svär sig dock fria från att ta sådan hänsyn vid beslut om publiceringar, trots att debatten i media i övrigt ofta handlar om hur Sverige ska agera för att undkomma den högervåg som sägs svepa över Europa.
För öppenhet
NSD:s (Norrländska Socialdemokratens)ansvariga utgivare Lennart Håkansson är en av de som tror att publiceringar av utländska brottslingars bakgrund snarare får de främlingsfientligas hjul att snurra långsammare.
- Risken för den verkliga rasismen ökar om man förtiger faktiska omständigheter, säger han.
Men han säger också att hans resonemang kanske skulle vara något annorlunda om hans tidning gavs ut i en del av landet som drabbats av den organiserade främlingsfientligheten.
I nuläget är Lennart Håkansson dock en av få ansvariga utgivare som i sina svar genomgående tar ställning för publiceringar av kriminellas etniska bakgrund i den egna tidningen. Quick Response har diskuterat gränserna med honom.
Rykten och nyheter
Han är en av två svarande som säger att rykten om att invandrare varit skyldiga till många stölder ökar relevansen i att publicera gripna tjuvars utländska bakgrund. Ser han då inte en risk för att enskilda fall fungerar som bekräftelser på omfattande rykten? Nej, han menar att det gynnar ärliga asylsökande om man är tydlig med att till exempel tre ryssar är skyldiga och nu utvisas.
En annan risk med att se rykten som ett argument för publicering skulle kunna vara att gränsen blir otydlig, att ryktena som sådana blir nyheter. Enligt Quick Responses granskning gällande asylsökandes brott var det ibland just rykten som var grunden för rapporteringen.
Lennart Håkansson säger att rykten aldrig utgör grunden för rapporteringen. Men NSD publicerade nyligen en artikel om att Harald Ericson, ett av Kirunas kommunalråd, sagt att flickor i stallet antastas av flyktingmän. När artikeln publicerats dementerade personer från stallet uppgifterna. Harald Ericson förklarar i efterhand, enligt NSD, sitt uttalande med att säga "Någon sa någonting till mig". Ryktesspridning, alltså.
Lennart Håkansson tycker dock inte att det är konstigt att det inte gjordes någon koll med stallet före publicering i det här fallet.
- Om en politiker gör ett utspel så kollar inte vi om det är sant. Om det hade varit ett vanligt tips hade vi förstås kollat. Men att en politiker säger så är tillräckligt intressant även om det inte stämmer.
Snattares asylrätt
En annan fara kan vara att en sida, problemen, blir så belysta så att en annan sida, värnandet om allas grundläggande rätt att söka asyl, kommer bort. Och att politiker följaktligen inte blir ifrågasatta när de pratar om att stoppa kommuners mottagande helt, eller att sortera bort vissa grupper från dem som får tak över huvudet när de väntar på besked från Migrationsverket.
"De som begått brott riskerar att inte få stanna i Sverige. Det är dock svårt att avvisa någon som drabbats av tortyr eller riskerar dödsstraff till exempel" stod det i en artikel som NSD publicerade tidigare i år. Att utvisa människor som hotas av dödsstraff strider mot internationella konventioner, och ska vara omöjligt även om man stulit.
Lennart Håkansson håller med om att det är viktigt att inte glömma bort grunden för de flesta asylsökandes närvaro. Men han säger att det knappast är något problem eftersom intressena väldigt sällan kolliderar.
- Det är ju ytterst få av de ryska männen som har asylskäl. De vi skrivit om sysslar med planerad brottslighet. Det kunde lika gärna vara maffian från Sicilien, möjligen med undantag för vissa från Tjetjenien.
Överdrivet intresse för brott
"Ny brottslighet" i olika former uppges, av en del svarande på enkäten, som en möjlig förklaring till publiceringar av brottslingars utländska bakgrund. Som exempel nämns bland annat ligor från Ryssland eller Baltikum. Drygt hälften av de svarande svarar, på en hypotetisk fråga, att uppgifter från polisen om att gripna tjuvar misstänks tillhör en liga från Estland skulle öka relevansen av deras utländska bakgrund.
Ester Pollack, forskare i journalistik på JMK, ifrågasätter källanvändningen när det gäller uppgifter om ligor från öst. Hon säger att forskare inom kriminologi inte har samma bild som polisen. Hon tycker att journalister borde visa mer omdöme i relation till polisen som källa.
Gällande nya former av brottslighet mer i allmänhet säger hon att i en tid med den sortens samhällsförändringar som pågår nu kommer det alltid att finnas "nya former av brottslighet" som kan kopplas till invandrare.
- Invandringen uppfattas som ett bekymmer och förändringarna orsakar en social oro. Problem förknippas med dem som kommer utifrån.
Hon menar också att det finns ett överdrivet journalistiskt intresse för brott. Det leder bitvis till att redaktioner publicerar artiklar om sådant som egentligen är av mycket litet allmänintresse.