Nazimarsch bara ordningsproblem
Den sjunde december förra året, på årsdagen av att en ung man misshandlades till döds, demonstrerade nazister och antirasister i Salem söder om Stockholm. I rapporteringen om oroligheter vid själva demonstrationstillfället tappade journalisterna diskussionen om vad nazisternas marsch betyder för samhället.
Vi har gått igenom rapporteringen i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten inför och efter manifestationerna.
Den åttonde december förra året hade Expressen rubriken "Här drabbar de samman. Antirasister störde marsch". Rubriken illustreras av en bild på marscherande nazister och en på motdemonstranter. Aftonbladets reporter tycks ha varit på en annan plats. Hennes text börjar med meningen "Det blev inga sammandrabbningar mellan högerextremister och antirasister i Salem igår."
Frågan är om det viktigaste är att reda ut huruvida det blev sammandrabbningar, kravaller eller oroligheter i Salem. Eller om det mest viktiga är att diskutera betydelsen av att omkring 1400 personer från naziströrelsen samlas för att marschera. Sveriges ledande nazister står bakom arrangemanget. Anna-Lena Lodenius, journalist och expert på högerextrema rörelser, säger till Quick Response att manifestationen i Salem betyder mycket för vit maktrörelsen. Rörelsen har fått något att enas runt då den gjort den 17-åring som dödades på orten för två år sedan till martyr. Organisationer som tidigare inte tågat tillsammans går nu sida vid sida. Lodenius säger också att det är ett tecken på en förskjutning mot politisk aktivism att det numer är manifestationer som samlar stora skaror, istället för konserter.
Reaktioner efterlyses
Vit maktrörelsen har alltså fått ett tillfälle att samlas. Och dessutom under flagg som det kan vara svårt att invända mot, till minne av en mördad människa. Anna-Lena Lodenius säger att det säkert gick med några personer som inte var högerextremister i marschen första året, men att de blir allt färre.
Dagen före marschen skriver journalisten Per Andersson på debattsidan i Expressen om hur han önskar att samhället ska hantera situationen. Han tycker att den bör behandlas som en "moralisk, politisk och opinionsbildande" fråga, inte som en ordningsfråga i stil med ett fotbollsderby.
Nyhetsjournalisternas val
Så skriver en journalist på debattplats. Quick Response har tittat på hur de journalister som skriver på nyhetsplats agerade. Också de kan ju välja att hantera situationen som en "moralisk, politisk och opinionsbildande" fråga genom att diskutera med kunniga personer och politiker vad det betyder för samhället och demokratin att nazisterna samlas. Genom att ställa frågor om hur det etablerade samhället tänker reagera på nazismen. Eller så kan de hantera det som en ren ordningsfråga, enligt en logik där den värsta faran är att det kan bli stökigt i Salem en dag.
Dagen före manifestationen har Aftonbladet rubriken "Slaget om Salem". I ingressen beskriver reportern hur Salem och Rönninge ska "invaderas" av tusentals demonstranter - högerextremister och motdemonstranter. "Tyvärr förväntar vi oss att det blir bråkigt och stökigt" säger polisens samordnare. Poliser är den mest frekvent förekommande källan i de artiklar som Dagens Nyheter, Aftonbladet och Göteborgs-Posten publicerar på nyhetsplats redan inför demonstrationerna. För polisen är demonstrationerna förstås en ordningsfråga, deras jobb är att hålla ordning. Vid sidan om uppgifterna om hur polisen ska hålla ordning på torget finns inte någon egentlig diskussion om hur det etablerade (politiska) samhället ska agera långsiktigt. Ingen specialist på den nazistiska rörelsen kommer till tals. Därmed uteblir en diskussion om hur samhället ska hantera nazismen, en diskussion som kunde ha förts parallellt med den som handlar om dagsaktuell oro i Salem.
Information om samlingsplats
Den som vill ansluta till nazisternas marsch får all nödvändig information. Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten berättar sex gånger i sina artiklar var och när nazisterna ska samlas. Uppgifterna förekommer då tidningarna skriver om att motdemonstranterna inte fått tillstånd för att vara på plats samtidigt som nazisterna. I samma sammanhang publiceras uppgifter om tiden för motdemonstrationen.
Många poliser mest intressant
Den sjunde december stannar motdemonstranterna kvar på torget när deras tillstånd gått ut. Nazisterna kan dock genomföra sin marsch också. Inte bara Expressen och Aftonbladet, med sina olika uppfattningar om huruvida det blev sammandrabbningar, fokuserar helt på själva ordningsfrågan. Dagens Nyheter inleder med meningen "Med en massiv polisinsats hölls de båda demonstrationerna isär på lördagen i Salem" Göteborgs-Postens inledande mening lyder "Ett av de största polisuppbåden i Sverige någonsin - närmare 400 poliser - höll igår antirasister och högerextremister i schack vid demonstrationer i Salem, söder om Stockholm" och TT/Sydsvenskan startar med: "400 kravallutrustade poliser sattes in för att hålla högerextremister och antirasister isär".
Endast Svenska Dagbladet inleder sin artikel med en annan prioriteringen än själva ordningsfrågan: "Igår hölls Sveriges största nazimanifestation sedan Andra världskriget." Då handlar det plötsligt om ett problem som lever även mellan demonstrationstillfällena, om en politisk rörelse. Men i större delen av rapporteringen kommer de långsiktiga frågeställningarna bort. Det handlar i stället uteslutande om stökigheterna vid demonstrationerna, stökigheter som främst motdemonstranterna ska ha stått för.
På Expressens kultursida skriver Per Andersson igen efter demonstrationerna, bland annat att motdemonstranterna var unga och att det fanns de som var "sugna på att slåss". Men han konstaterar att de som höll ordning på demonstrationen var lika unga som de som ville slåss. Och han slutar med att öppna för frågeställningen om hur det etablerade Sverige reagerar: "Men nog är det konstigt att vakthållningen mot nazister i vårt samhälle överlåts på ungdomar, nästan barn."