"Invandrare" som en särskild sort
"Invandrarspråk". Så kallar journalister ibland de språk som över en miljon människor som flyttat till Sverige talar, och som de talade innan de flyttade hit. Här i Sverige driver en del av dem "invandrarföretag". Som om dessa människor vore av ett särskilt slag. Quick Response har tittat på hur mängder av människor klumpas samman av pressansvariga och journalister.
I Sverige finns det över en miljon människor som har flyttat hit från hela världen av olika skäl. Quick Response har undersökt i vilka sammanhang de, som en grupp, tas upp i pressmeddelanden och vad det leder till i nyhetsrapporteringen. Vi har sökt på "invandrar..." och hittat 79 pressmeddelanden och nyhetsbrev som olika centrala myndigheter, departement och organisationer sänt ut under 2002 och 2003 (se fakta efter artikeln).
I endast 30 av de 79 pressmeddelandena preciseras vad som menas med "invandrare", antingen genom att man talar om när de invandrat eller genom att det handlar om en viss grupp, som exempelvis invandrade lärare.
Hälften av pressmeddelandena handlar egentligen inte specifikt om "invandrare" utan gruppen nämns i något större sammanhang. Här finns de mest svävande skrivningarna, som när Socialstyrelsen skriver att det som avgör om en flykting flyttar från en kommun är hur arbetsmarknaden "för invandrare" ser ut.
Konstigt fokus
De 38 pressmeddelanden som handlar specifikt om någon grupp av "invandrare" handlar bland annat om hur dessa bemöts i vården och om stöd till "utsatta invandrarflickor". Men till hälften handlar de om arbetsmarknaden, exempelvis då om projekt för att "få invandrare i arbete".
Edna Eriksson är journalist som jobbar med att föreläsa bland annat om hur invandrarbegreppet används i det svenska samhället. Hon säger till Quick Response att samhället ofta fixerar sig vid dem som antas vara diskriminerade, och reducerar dessa personer till problem.
- I stället för att beskriva individen borde man beskriva strukturerna som orsakar diskriminering, säger hon.
Edna Eriksson är kritisk till vad det leder till att man tittar specifikt på en förväntat diskriminerad grupp, exempelvis alla "invandrare".
- I nästa vända kommer åtgärderna. Ska då alla invandrare behandlas på ett särskilt sätt? Det blir ofta rent kränkande.
Okritiska journalister
Edna Eriksson tycker att journalisterna förvånansvärt sällan ifrågasätter undersökningar om "invandrare", att de för vidare information utan att fråga sig vad den är värd.
Hon säger att var och en själv förstås har rätt att identifiera sig som invandrare, men att det inte finns någon anledning för staten att sortera människor efter begreppet.
- Det ringar bara in dem som är födda någon annanstans, det ringar in för lite. Jag är också invandrare men jag tillhör inte dem som har problem på arbetsmarknaden.
Femton av de 38 pressmeddelandena som handlade specifikt om "invandrare" i något avseende orsakade artiklar som vi hittat i artikeldatabaser. Främst TT skriver om pressmeddelandena, deras artiklar trycks sedan i olika tidningar.
Låt oss då titta på några av de artiklar som pressmeddelandena orsakar. Ifrågasätter de? Nej. Går de rakt på "invandrarvinkeln"? Ja, oftast.
"Invandrare" som reserver
Några av rubrikerna får stå som exempel. I oktober förra året skickade Högskoleverket ut ett pressmeddelande om att 700 invandrade lärare som fått svensk lärarbehörighet drabbats av brist på introduktionsplatser och därför inte kunnat börja undervisa. "670 nya lärare saknar mentorer" skrev Nerikes Allehanda. För det var ju det som var problemet, det fanns lärare men inga mentorer. Men Svenska Dagbladet satte en annan rubrik på samma nyhet: "Invandrade lärare en reserv som inte utnyttjas". Varför är det viktigt att de här lärarna är invandrade? Och är det verkligen okej att kalla viss arbetskraft för "reserv"?
Och hur intressant är det egentligen att det handlar om "invandrare" i rubrikerna "Inte fler invandrarjobb genom bemanningsföretag" eller "Äktenskapsförbud ska skydda utsatta invandrarflickor"? Varför inte bara "fler jobb" och "utsatta flickor"? Deras problem är ju att de är arbetslösa respektive utsatta, inte att de en gång invandrat.
Slutsatser godtas rakt av
Varför blir rubrikerna "Fler invandrare får jobb", "Miljonsatsning på invandrarjobb" och "Homosexulla invandrare utsatta" när det handlar om diskriminering? I stället för exempelvis "Klyftorna på arbetsmarknaden minskar", "Ams tar itu med attityder mot mångfald" och "Svenskar diskriminerar för ursprung och sexuell läggning". Det kan se ut som hårklyveri. Men fokus förflyttas till det system som diskriminerar.
"Stor skillnad i läsförståelse mellan svenska och utländska elever" blev TT:s rubrik när Skolverket gick ut med ett pressmeddelande om skillnaderna i läsförståelse mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund.
Flera förklaringar till skillnaderna presenteras, bland annat att eleverna med utländsk bakgrund oftare kommer från hem med lägre socioekonomisk status. I så fall vore en rubrik som rättvisare förklarar skillnaden "Klassklyftor skapar skillnader i läsförståelse". Men den skulle också kunnat vara "Skolverket friar skolan från ansvar för läsinlärning", eftersom resonemanget i texten förlägger ansvaret för att vissa elever inte lär sig läsa utanför skolan. Vore inte det resonemanget värt att ifrågasätta? Är det rimligt att säga att vissa elevers resultat inte beror på skolsituationen, utan på att de kommer från en särskild social grupp och inte pratar svenska hemma? Är eleverna inte längre skolans ansvar då? På samma sätt kunde journalister exempelvis ha ifrågasatt vad någon egentligen kan slå fast om "homosexuella invandrare" efter att ha intervjuat 21 personer. Men det händer inte.
"Invandrare" onödigt ord
Josef El Mahdi var tidigare reporter på Dagens Nyheters mobila redaktion. Han säger att han aldrig har behövt använda ordet "invandrare".
- Folk har så mycket dåliga associationer till begreppet, och det behövs ändå inte. Om det är relevant så får man väl exempelvis skriva att det är människor som bott i Sverige i fyra år.
Josef El Mahdi säger att alla de människor som kallas invandrare inte har särskilt mycket gemensamt. Han vill inte tala om hur andra journalister ska göra, och han säger att han förstår att det kan vara svårt när man har bråttom och har fått någon rapport att sammanfatta.
- Men det handlar ju ändå om ett förhållningssätt, inte om vad som kommer på faxen.
FAKTA
Pressmeddelandena och nyhetsbreven kommer från: Socialstyrelsen, Högskoleverket, Brottsförebyggande Rådet, Folkhälsoinstitutet, Arbetslivsinstitutet, Konjunkturinstitutet, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Barnombudsmannen, Konsumentombudsmannen, Skolverket, regeringen, Utbildningsdepartementet, Justitiedepartementet, Näringsdepartementet, Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Socialdepartementet, Jordbruksdepartementet, Utrikesdepartementet, Svenskt Näringsliv och LO.
År 2000 presenterade en arbetsgrupp en rapport om hur svenska myndigheter använder begreppet invandrare. Rapporten innehåller rekommendationer om hur begreppet ska användas, bland annat att indelning av personer på grund av invandrarskap eller liknande inte bör ske utan att det noga har övervägts. Arbetsgruppen skrev också att indelningen bör göras efter vad som är relevant i sammanhanget, exempelvis om det rör sig om personer med ett annat språk än svenska, snarare än efter själva invandrarskapet.