Zlatans mål skyms av ursprung
Zlatan Ibrahimovic har snabbt gått från talang till superstjärna. Artiklar om fotbollsproffs brukar mest handla om vad de gör på planen. Men när det har skrivits om Zlatan har ursprung och uppväxt varit ovanligt intressant för pressen. Det menar författarna till en ny uppsats.
Zlatan har blivit rikskänd. Allt han gör verkar ha ett nyhetsvärde:
- Han är det närmaste en dokusåpastjärna fotbollen har. Han är lika känd som Big Brother-Linda eller Göran Persson. Hans namn har blivit ett varumärke, säger Johan Esk från sportredaktionen på Dagens Nyheter.
Zlatan Ibrahimovic är född i Malmö. Ändå har tidningarna fokuserat på hans etniska ursprung och beskrivit honom som "osvensk". Bilden av den kaxiga Zlatan formades nästan innan han gav sin första intervju. Dessutom har det skrivits ovanligt mycket om hans uppväxt i malmöförorten Rosengård. Det skriver journaliststudenterna Lotta Venhagen och Pär Andersson som undersökt bilden av fotbollsproffset i några större dagstidningar.
De har läst samtliga artiklar med fokus på Zlatan i Sydsvenskan, Dagens Nyheter, Kvällsposten/Expressen och Aftonbladet mellan 1999 och 2003.
Zlatan är en ny typ av stjärna inom svensk fotboll. En stjärna som sticker ut från mängden med mycket attityd och ett antal kontroversiella uttalanden från början av karriären. Det var Zlatan som sa: "Han körde in huvudet i mina dobbar". En annan gång blev det: "Alla på plan kan inte vara Zlatan. Då får man elva mål i baken". En norsk krönikör har sagt att Zlatans ego är lika stort som Norges oljefyndigheter.
I en artikel från 2001 i Aftonbladet står det att Zlatan kommer "från Malmös tuffa , numera mytomspunna invandrarkvarter" och att han har "fått kämpa i hela sitt liv". Att komma från Rosengård och bli en stjärna ses som en bedrift. Ett år senare skriver Aftonbladet om hur Zlatan, "buspojken från Rosengård", blivit stormrik och nu vill återgälda sin katolska mors godhet och sin muslimske fars disciplin. Skribenten jämför Zlatans förhållande till modern med en scen ur en italiensk maffiafilm.
Lotta Venhagens och Pär Anderssons undersökning visar att det skrivs mer om Zlatans uppväxt i Rosengård än om till exempel fotbollsspelaren Kim Källströms uppväxt i Partille. De drar slutsatsen att Rosengård har ett större nyhetsvärde. Malmöförorten har denna gång blivit förknippad med något positivt. Bra, tycker författarna, även om de poängterar att det inte är Zlatan själv som valt det fokuset.
Författarna kritiserar tidningarna för att Zlatan beskrivs som den "stereotypa invandraren". En störig och självsäker kille som hade en "stökig" uppväxt och som tar hand om sin familj.
Men hur drar ni slutsatsen att Zlatan Ibrahimovic beskrivs som en stereotyp "invandrare" för att han skildras som kaxig och familjekär?
- Det är ofta så unga killar med invandrarbakgrund blir beskrivna, att de är väldigt kaxiga, svara Lotta Venhagen. Killar med invandrarbakgrund blir beskrivna som en grupp istället för som individer.
Lotta Venhagen tar ett exempel ur en artikel från Expressen/Kvällsposten där Zlatan presenteras tillsammans med Hammarbys Kennedy Bakircioglü och Helsingborgs Rade Prica. Journalisten skriver att de alla tre är coola, gåpåiga och orädda. Samt att de inte är "stöpta i samma form". Lotta Venhagen menar att det är precis vad artikelförfattaren gör - stöper tre olika personer i samma form.
Kent Jönsson på Sydsvenskans sportredaktion säger att Zlatan har fastnat i en klassisk fälla där han blir beskriven som en typisk "invandrarkille". Journalisterna har fastnat i en lika klassisk fälla eftersom de inte vågar beskriva Zlatan på något annat sätt.
- Men typiska "invandrarkillar" finns ju inte.
Per Andersson tror att Zlatan till en början utnyttjade att han ansågs vara annorlunda.
- Det kändes som att han visste vad han skulle säga för att bli citerad i tidningen. Men sen vände det när tidningarna började skriva även negativa saker om honom. Han blev mer försiktig.
Johan Esk från Dagens Nyheter håller med om att Zlatans bakgrund och uppväxt fokuserats. Han säger att det finns ett speciellt mytskimmer runt Rosengård och att idrottsstjärnor med invandrarbakgrund blir intressanta för att de är i minoritet.
- Och Zlatan passar väldigt bra in på schablonbilden av en invandrare. De ska vara kaxiga och fräcka. Man orkar kanske inte alltid göra ett nytt grepp som journalist, det kräver mer jobb att hitta en ny ingång.
Han tycker att den homogena journalistkåren är ett problem då de flesta journalisterna har "samma bakgrund och erfarenheter". Det kan leda till stereotypa skildringar av människor:
- Men vad det gäller Zlatan så har det handlat mer och mer om fotboll och minde och mindre om Rosengård ju längre han kommit, påpekar han.
Några lösningar för att slippa stereotypa beskrivningar har inte Johan Esk. Det har inte Kent Jönsson på Sydsvenskan heller.
- Jag tror att den här typen av beskrivningar finns i all journalistik. Fast jag tror att de blivit mindre vanliga.
Vad tycker Zlatan själv? Det har QR inte lyckats få något svar på. Men i ett annat sammanhang sa han: "Det är skit samma om jag vuxit upp här eller i lyxiga Limhamn. Resultatet är ju ändå detsamma."
FAKTA
Lotta Venhagen och Pär Andersson har skrivit projektarbetet Zlatan är Zlatan - ett arbete om hur Zlatan bevakats av pressen på Institutionen för Journalistik och masskommunikation på Göteborgs universitet.