Invandring stor fråga i medier när EU växer
Från politiskt utspel till en självklar del av svenska språket på mindre än ett halvår. Begreppet "social turism" om invandring från EU:s nya och fattigare medlemsstater har spelat en central roll den i svenska EU-rapporteringen under våren.
Statsminister Göran Persson var länge mycket positiv till EU:s östutvidgning, men den 21 november förra året kom en helomvändning. Då varnade Persson i Ekot för "social turism" från de nya medlemsländerna. Fram tonade bilden av östeuropéer som ett fifflande, bidragssnyltande folk med osedvanligt stora kunskaper om det smörgåsbord av sociala rättigheter som Sverige kan erbjuda.
En flirt med främlingsfientliga strömningar, menade delar av opposition och stödpartier och startskottet gick för en hård debatt om övergångsregler. Debatten präglade nyhetsrapporteringen om EU:s utvidgning och avslutades inte förrän riksdagen sade nej till övergångsregler, tre dagar innan unionen den 1 maj fick 75 miljoner nya medborgare.
Quick Response har granskat nyhetsjournalistiken om övergångsregler och "social turism" sedan årsskiftet i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Metro Stockholm, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan.
Resultatet är övervägande ett bra betyg för redaktionernas självständighet. Men också en motsägelsefull bild: nyhetsjournalister som tagit spjärn mot några politikers brutala språk om människor - men stundtals också gjort samma ord till sina och glömt de tuffa frågorna på redaktionen.
På ledarsidor och kultursidor, hos krönikörer och analytiker, oavsett tidning eller partifärg, tycks alla vara överens om att övergångsregler för EU:s nya medlemstater är ett oskick. En förbluffande enighet i en så kontroversiell fråga. Alla går också till hårt angrepp mot uttrycket "social turism".
Kanske har den här inställningen smittat av sig på nyhetsrapporteringen. Eftersom "alla" är överens om att övergångsregler är dåligt behöver man inte förklara varför. Och så är ju begreppet "social turism" behändigt. Kort, slagkraftigt och medialt.
Så här säger Cecilia Garme, politisk reporter på Expressen:
- Den underförstådda känslan på redaktionen är nog att det är något dåligt, samtidigt ska vi ju inte värdera i nyhetstexter. Jag tror att så länge man pratar om det som statsministerns uttalande så kan man använda det. Och jag tycker att bevisbördan har legat på dem som sagt att det kommer att bli social turism.
Henrik Brors, chef för politikredaktionen på Dagens Nyheter, skyller etableringen av begreppet "social turism" på politikerna:
- Göran Perssons helomvändning gjorde att det blev en opinionsförskjutning. En majoritet av svenskarna är fortfarande för utvidgningen av EU, men fler har börjat se den som ett problem. Jag tycker inte att det är medias ansvar att det blivit så, utan Göran Perssons. Medierna har snarare stått förvånansvärt skeptiska till övergångsregler. Om något så visar väl det här att det fortfarande är politikerna som sätter dagordningen i Sverige, säger Henrik Brors som är nöjd över hur bra han tycker att svenska medier har bevakat frågan.
QR:s kartläggning av tidningarnas rapportering under våren ger honom alltså i huvudsak rätt.
Det har skrivits många initierade och nyanserade artiklar. I stora drag har nyhetsbevakningen varit saklig och mångsidig, både när det gäller regeringens förslag till regler och oppositionspartiernas respons och när det gäller att intervjua experter och så kallat "vanligt folk", här hemma och i de blivande EU-länderna.
Men låt oss först backa bandet. När Göran Persson den 21 november för en reporter från Ekot först ger uttryck för sin föreställning att mängder av östeuropéer lockas av tanken på att leva på svenska bidrag markerar de allra flesta reportrar kritisk distans till begreppet.
Svenska Dagbladets Ola Billger skriver den 6 februari att "Centerledaren Maud Olofsson menar att Göran Persson fiskar i grumliga vatten med sina idéer för att förhindra 'social turism' ". Den här citattekniken är vanlig och fortsätter under våren på många håll. Men ganska snabbt har begreppet etablerat sig och medier använder det oftast utan att förklara vad det syftar på. Från mitten av februari används det med en sådan frekvens och självklarhet att det verkar som om att alla läsare vid det här laget "ska ha" klart för sig vad de bör tänka när de läser eller hör uttrycket.
Ibland används uttrycket inom citationstecken, för att visa att det syftar på just Göran Perssons uttryck, ibland förekommer det utan.
I omkring en tredjedel av artiklarna och notiserna med östutvidgningen som tema publicerade på nyhetsplats i de undersökta tidningarna mellan den fjärde januari och den elfte april 2004 används uttrycket minst en gång. Oftast används det flera gånger i samma text. Ett fåtal gånger återges uttrycket som ett direkt citat från en intervjuad person. De övriga fallen rör det sig om reporterns egen förklarande eller rapporterande text.
Vid cirka hälften av dessa tillfällen har reportern markerat att det inte är hans eller hennes uttryck, genom att använda citationstecken eller skriva "så kallad" framför. Vid några tillfällen står uttrycket utan citationstecken som reporterns egna ord.
I flera artiklar varierar det dessutom hur man behandlat uttrycket i rubrik och i brödtext, eller ibland i samma brödtext, som i Sydsvenskans artikel "Reinfeldt starkt kritisk till Perssons jobbstopp" från den 2 februari. Där återges begreppet utan citationstecken två gånger, men med citationstecken en gång i brödtexten, samt i bildtexten.
Ibland har reportrar själva valt att reda ut begreppet för läsarna. Exempelvis ger Lars Dimming i Göteborgs-Posten den 16 mars en sådan förklaring: "Statsminister Göran Person har talat om 'social turism', alltså nya EU-medborgare som söker sig till Sverige enbart för att kunna utnyttja vårt sociala välfärdssystem." I andra fall ger reportern ingen förklaring alls, utan låter begreppet så att säga förklara sig självt, som när Per-Anders Rehn skriver i G-P den 6 mars: "Regeringen mobiliserar tolv myndigheter och departement samt hela arbetsmarknadens armada för att försvara landet mot 'social turism'."
Reportern Olle Lönneaus har skrivit de flesta av Sydsvenskans artiklar om östutvidgningen. På tidningens redaktion har man diskuterat hur begreppet "social turism" ska hanteras. Själv har han valt att använda det frikostigt.
Han hoppas att tidningen beskriver det så att läsarna själva får möjlighet att värdera Perssons politik och risken för "social turism":
- Jag använder det inte så att det verkar som att jag själv tycker att det finns en risk för det, men jag tycker att det kan användas för att beskriva Perssons politik, "detta vill Persson" . "Social turism" blir då ett etablerat begrepp för Perssons politik, eller vad han med den vill undvika, och det är ett uttryck som får stå för honom.
- Det finns ju alltid en risk att människor tar till sig vad de vill ta till sig. Det finns säkert rasister som tycker att "social turism"-begreppet bevisar vad de tycker om snyltande polacker, men vi vill inte skriva våra läsare på näsan.
För den som får sitt huvudsakliga nyhetsintag från de stockholmska morgontidningarna - DN och Svenska Dagbladet - har det under större delen av våren verkat som om debatten om övergångsregler mest är en inhemsk historia. Riksdag, regering och fackförbund är huvudaktörer och inte förrän i april, knappt en månad innan EU-utvidgningen, får läsaren i större utsträckning möta människor från de nya medlemsstaterna. Där har de övriga tidningarna under en längre tid haft ett betydligt bredare urval av källor. De båda kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet har gjort besök på andra sidan Östersjön och intervjuat personer från fackförbund, politiker, arbetsmarknadsrepresentanter och alldeles vanliga människor om deras syn på vad som kommer att ske den 1:a maj.
En bit in i april vaknar de två morgontidningarna med ett ryck. Svenska Dagbladet inleder den 10 april under vinjetten "Det nya EU" en ambitiös bevakning av vad östutvidgningen innebär, för såväl Sverige som de nya länderna. Det är en satsning som genomsyrar tidningens alla delar, och innehåller många exempel på sådant som tidigare under våren saknats. Som reportern Tomas Lundins artikel den 10 april, med rubriken "Familjen Parzyjagla råder bot på läkarbristen i Eskilstuna" om hur tvåbarnsfamiljen i villan med den härligt stora trädgården har tröttnat på 72-timmarspass som läkare och bristen på framtidstro i hemlandet Polen.
Här kommer också ett nytt och viktigt perspektiv in: "I Polen rasar debatten om hur man ska få den unga eliten att stanna".
De båda kvällstidningarna var tidigare ute och har båda upplåtit sina debattsidor åt personer från de blivande EU-länderna. I Aftonbladet den 12 februari i år berättar den lettiske författaren och copywritern Sergej Timofejev att han i och för sig gillar Stockholm, som turiststad, men ska han flytta från Riga så drar New York betydligt mer än Sverige. En kanske inte så oväntad åsikt från en ung, välutbildad singel oavsett om man kommer från Riga, Prag eller Växjö.
Att det är personer som Sergej Timofejev som är mest flyttbenägna - och inte arbetslösa, sjuka eller gamla - är också något som har försvunnit i nyhetsfloden, även om det ofta finns med i ledare, analyser och krönikor. Där kan man också läsa om det stora svenska behovet av arbetskraft som kan jobba och betala skatt för att vi ska ha råd med välfärd. Den välfärd som alltså - enligt Perssons uttalande - riskerar att förstöras av att östeuropéer flyttar hit.
- Diskussionen om hur mycket Sverige skulle tjäna på östutvidgningen har kommit bort, säger Henrik Brors på DN.
Han får medhåll av Sydsvenskans Olle Lönnaeus:
- Den stora övergripande tanken att det här är något som gynnar den ekonomiska tillväxten för både nya och gamla EU-länder har nog har kommit bort lite i rapporteringen.
Och så här säger Cecilia Garme på Expressen:
- Om Göran Persson i stället hade sagt att "det här är toppen - vi behöver all hjälp vi kan få i vårt underbemannade välfärdssystem", ja, då hade det varit en helt annan feststämning nu.
Trots mycket goda insatser från enskilda journalister och hela redaktioner går det inte att komma ifrån att många frågor inte har ställts, att några viktiga infallsvinklar som borde varit belysta har saknats eller upptäckts i elfte timmen.
I mitten av mars rapporterade Sydsvenskan, SvD, DN och G-P utförligt om regeringens förslag om övergångsregler. I dessa artiklar hade de flesta reportrar citerat migrationsminister Barbro Holmbergs ord om hur "tre svenska barnbidrag motsvarar en genomsnittlig månadslön i många av de nya EU-länderna".
Men ingen journalist visar i artiklarna att de ställt frågan - och fått svar på - om den jämförelsen är relevant. Frågor om hur de svenska barnbidragen hjälper när såväl mat som hyra ligger på en högre nivå i Sverige än i deras hemländer eller om hur barnbidrag att skicka hem ens kan bli aktuellt för de unga singlar som det enligt flera undersökningar tycks handla om, ställs inte. Det bestående intrycket blir att östeuropéer är bidragssnyltare, som vill leva på bidrag och inte jobba.
I samma veva rapporterade DN om forskning som visar att människor mår dåligt av arbetslöshet och att invandrare drabbas extra hårt. Den kunskapen användes inte för att ställa tuffare frågor till Barbro Holmberg.
År 1986 blev Spanien och Portugal medlemmar i EU. Då hade till exempel Frankrike övergångsregler på sju år. Snart visade det sig att det inte fanns några horder med fattiga portugiser och spanjorer som ville flytta norrut. Istället fick de nya EU-länderna snabbt bättre ekonomi och ses nu som jämlikar i Europa. Fram till den 19 november förra året pratade Göran Persson ofta om de positiva exemplen Spanien och Portugal, sedan blev han tyst om detta, och trots att det är en mycket vanlig journalistisk teknik att göra jämförelser, har det knappt skrivits något om saken.
En förklaring är säkert att Sverige inte var med i EU då. Henrik Brors på DN menar att skillnaden mellan EU och de nya medlemsländerna då och nu också är ganska stor.
- De var inte lika mycket fattigare, det var inte SÅ stora ekonomiska skillnader mellan Spanien och Frankrike. Gapet är större nu än då.
Debatten är slut för den här gången och det blir inga övergångsregler i Sverige. Statsministerns uttalande om "social turism" är polisanmält för hets mot folkgrupp och Justitiekanslern utreder om medier som publicerat uttalandet har gjort sig skyldiga till brott. "Social turism" letade sig in på Svenska Språknämndens lista över nya ord 2003 och är ett gångbart modeord.
Även om ingen politiker skulle våga använda det nu så syns begreppet i tidningar, i tv, på radio och används i diskussioner i lunchrum runt om i Sverige. Lördagen den 1 maj växte EU från 15 till 25 stater. För de journalister som skriver om detta finns det mycket kvar att göra.