Expressen illustrerar artiklar om förtryck med muslimsk symbol
Ett mördat barn. Kvinnor som vill operera in en ny mödomshinna och ett "kurdmord". Expressen bildsätter de tre nyheterna med samma arrangerade bild av en fotomodell med sjal.
Det är egentligen ingenting särskilt med bilden i sig. En kvinna i obestämbar ålder, fotograferad i motljus så endast hennes profil syns. Hennes hår täcks av en sjal som också skymmer hals och axlar.
Första association: en muslimsk kvinna.
För fler associationer till kvinnor med sjal får läsaren hjälp av de sammanhang som Expressens redigerare placerat bilden i.
Det var inför en artikelserie om mord i hederns namn år 2000 som Expressens fotograf Robban Andersson tog bilden. Han berättar att en muslimsk fotomodell anlitades för att redaktionen skulle slippa använda bilder från andra reportage.
Kraven på bilderna var de vanliga för en illustrationsbild: tillräckligt vaga för att inte peka ut enskilda personer. Nog tydliga för att en ströbläddrande läsare snabbt ska kunna greppa temat.
Bilden har publicerats tre gånger i Expressen. Samtliga gånger har redaktionen tydligt angivit att bilden är arrangerad.
Gemensamt för publiceringarna är att de handlar om kvinnoförtryck:
Men kopplingen till muslimsk sjal är ingenting som Expressens reporter Kassem Hamadé som skrev artikeln vill göra. Han förklarar att han grävde i mordet som rättsfall och inte i hur flickan var klädd. En redigerare valde bilden trots att ingenting tyder på att bilden är relevant för fallet.
Tvärtom. Flickans familj är, säger Kassem Hamadé, inte religiös.
Trots att också mordet på Pela Atroshi saknade kopplingar till islamisk tradition eller bärandet av slöja och trots att den mördade svensk-kurdiska kvinnan inte heller klädde sig så är det bilden av en kvinna med sjal som används för att symbolisera henne.
Återigen används bilden. Artikelns enda namngivna källa är barnmorskan Annika Madsen.
I dag konstaterar hon två saker när Quick Response frågar henne om publiceringen: det var särskilt tjejer med bakgrund i Mellanöstern som vände sig till mottagningen med frågor om brustna mödomshinnor. Men - det var inte tjejer med sjal.
Expressens redaktionschef Thomas Mattsson betonar att han inte vill uttala sig om den enskilda bilden utan att själv ha gått igenom publiceringarna. Det måste självklart finnas en länk mellan genrebilder och det som ska illustreras. Annars är det inte lyckat. Men enligt honom är det inte värre med felaktig rapportering när misstagen kan leda till att fördomar om grupper stärks:
- En dålig bildpublicering är en dålig bildpublicering, säger han.
- Om vi illustrerar en artikel om AIK med en bild på Djurgårdens hemmaarena så är det dåligt. Jag vill inte gradera och säga att den ena felaktiga publiceringen är bättre eller sämre än en annan. Det är tillräckligt illa att det är fel.
En som däremot ser konsekvenserna av stereotypa skildringar är Amina Laallam. Hon arbetar inom Sveriges unga muslimer för att stärka muslimska tjejers villkor i samhället.
Amina Laallam vet vad hon har att kämpa emot:
- Fördomar, folk tror att man är på ett visst sätt. Många kopplar redan muslimska tjejer till hedersmord och så. Det försvårar till exempel när man söker jobb. I längden så begränsar det våra möjligheter i samhället och minskar vår självständighet, säger hon.
Hon vill understryka att det är viktigt att diskutera frågor som rör hedersproblematik men att det måste göras med fakta som grund.
Hon uppmanar Expressen och andra med berättarmakt att ta sitt ansvar:
- Tänk efter, gärna både en och två gånger. Ni har en stor publik och det ni skriver får konsekvenser för oss i vår vardag.
Inte heller Expressens egen bildchef Lasse Jansson håller med Thomas Mattsson. Tvärtemot sin chef så anser han att det finns en risk att den felaktiga bildanvändningen bidrar till att stärka fördomar om en hel grupp
- Absolut. Det här säger ju egentligen mer om den person som redigerade sidan och valde den bilden än om det som artiklarna egentligen handlade om, eller hur? säger han.