Fadderprogram ger nya kontakter
Ett fadderprogram på Sydnytt ska sammanföra journalister och elever i Rosengård. Bakom satsningen står två reportrar som vill förbättra förortsbevakningen.
På SVT i Stockholm hoppade en utrikesreporter av en liknande satsning för att hon inte "klarade av" att utbilda muslimska tjejer med sjal.
- Vi förmedlar en sned bild av verkligheten i dag. De diskussioner vi har på morgonmötena handlar ofta om rena medelklassfrågor, säger Ida Lännerberg, journalist på Sydnytt.
Nu startar hon och Anna Landelius från P3 ett projekt med ungdomar från Rosengård för att försöka göra något åt saken. Tio tjejer från åttans och nians årskurs ska ges en tremånaders public service-kurs, en kväll i veckan med föreläsningar och besök på redaktionen.
Samtidigt hoppas journalisterna att redaktionernas förankring ska förbättras bland grupper av Malmöbor som i dag saknas i visitskortspärmen.
- När vi har varit ute i skolorna och pratat om public service har vi frågat ungdomarna vad de tittar på. Det är många som säger att de aldrig tittar på oss. Så blir det när vi beskriver en verklighet som de inte känner igen, säger Ida Lännerberg.
Hon berättar om ett av skolbesöken då en ung tjej kom fram för att anmäla sitt intresse. Men först hade hon en fråga: "Får jag vara med, trots att jag är somalisk...?"
- Det säger en del. Det blir det en ond cirkel för dem som inte ser några förebilder bland oss journalister, säger Ida Lännerberg.
Samma problem ser Elisabeth Åsbrink, reporter på Aktuellt. Enligt henne medför den dåliga förankringen att rapporteringen om exempelvis hedersmord ofta mer blir "en trend" än riktiga försök att kontinuerligt förstå och beskriva frågorna.
- Det saknas ofta ett känslomässigt perspektiv i bevakningen, säger hon.
På SVT i Stockholm har hon framgångsrikt drivit ett liknande fadderprojekt i två och ett halvt års tid. Nyhetsredaktionens journalister - totalt har ett trettiotal engagerat sig - sammanförs med elever på skolor i Norra Botkyrka, Tensta och Hjulsta.
Tidigare har arbetsplatserna Aktuellt och Rapport varit stängda för prao-elever.
På pappret.
I verkligheten har dörrarna alltid varit öppna dem som haft rätt kontakter: barn till grannar, vänner och kollegor till SVT-journalister har kunnat snackas in. Fadderprogram har alltså i praktiken funnits - för elever från mer välbärgade delar av Stockholm.
Elisabeth Åsbrink är nöjd med faddersatsningens resultat.
Men resan till Sverige utanför TV-huset vid Gärdet var inte lätt för alla. En av de medverkande journalisterna, tongivande på utrikesredaktionen, ville inte fortsätta vara handledare. Orsak: hon "klarade inte" att möta ungdomar med muslimsk sjal i förortsskolan.
I ett öppet inlägg på nyhetsredaktionens mejllista skrev hon att den sjal som hennes elev täcker håret med är "medeltida", att islam är "som kristendomen var på 1500-talet" och att "dom" därför nu måste "flytta fram till 2000-talet".
"Jag vill inte vara fadder åt någon som verkligen anser - eller har tvingats anse - att hon måste följa en urgammal, diskriminerande sed", skrev hon.
Utrikesjournalisten vill i dag inte kommentera saken för Quick Responses läsare eller utveckla hur hon menar att en flicka som hon kallar förtryckt i så fall blir mindre förtryckt av att inte få en journalist som mentor.
Åsikterna mötte starkt motstånd bland andra SVT-journalister.
Elisabeth Åsbrink menar att inlägget var bra just därför att det skapade en intern debatt om frågor som många inte funderat på tidigare.
- Men jag beklagar att det bland människor som sysslar med omvärldsbevakning finns dem som har en så negativ och okunnig syn på en av världsreligionerna, säger hon.