Flemingsberg minskar på nyhetskartan
Från brott och farliga kamphundar till högskola och mångfald. I Flemingsberg har kommun och näringsliv gått samman för att ändra vad du tänker på när du hör förortens namn.
Flemingsberg. En del av Huddinge kommun, Stockholm. Utanför Babylons Grill i centrum står Resat Mouzouris tillsamman med sin vän Gökan Atci. Resat Mouzouris är redovisningskonsult och bosatt i området. Han tycker att det står ganska lite om Flemingsberg i dagspressen, men han har märkt en förändring.
- Förut skrev de bara om dåliga saker. Men nu är det skillnad, sedan högskolan kom hit och så. Det är mer positiva nyheter härifrån.
Och visst har något hänt, tycker Mariana Vodovosoff. Hon är marknadsförare på Strategiforum Flemingsberg. Från sitt kontor, tätt intill den jättelika sjukhusbyggnaden, ska hon ändra den bild som stockholmarna har av Flemingsberg.
Hon är säker på sin sak: i dag skrivs det om området på ett annat sätt jämfört med när hon började sitt jobb för två år sedan. Områdets utveckling har lett till att det inte bara rapporteras om negativa saker. Hon har också upplevt det som att journalistik med Flemingsbergfokus har ökat "jättemycket" under de år hon arbetat här.
Mariana Vodovosoff tror att det delvis handlar om att företag och institutioner har blivit bättre på att tala om var de ligger.
- Det har även att göra med att folk har fattat att det finns bebyggelse utanför storstan, att det så att säga finns fler centra än centrum.
- Jag kan också se en större ambition från journalister att skriva om exempelvis jämställdhetsfrågor ur ett mångfaldsperspektiv. Det gör att de tar sig ut hit.
År 1999 startades Strategiforum Flemingsberg som ett samarbete mellan kommun, landsting och näringsliv. Från och med 2003 är även de boende representerade i Strategiforums råd. Mariana Vodovosoff är projektets enda heltidsanställda och arbetar med områdesutveckling och marknadsföring.
En seger var att SJ ändrade namnet på tågstationen - från Stockholms Syd till Flemingsberg.
För att skapa en ny bild av området hoppas Strategiforum på medierna. Bilden av Flemingsberg var tidigare för ensidig, för mycket "problemförort", enligt analyserna.
Men inte bara problemen utan också förorten ska nu bort. Mariana Vodovosoff vill idag inte gärna kalla Flemingsberg för en förort. Hon förklarar det med att ordet blivit så negativt laddat och vill "jobba in" ordet stadsdel istället.
- Kan man verkligen vara en förort samtidigt som området blivit en regional utvecklingskärna? Jag vet faktiskt inte, säger hon.
En undersökning som Quick Response gjort visar att rapporteringen om Flemingsberg förändrats. Men inte riktigt som Strategiforum redovisar.
Antalet artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet som nämner Flemingsberg har i stället minskat stadigt de senaste fem åren. 1999 publicerades det 246 texter där namnet Flemingsberg nämndes. Under 2003 har det skrivits drygt 70.
Förklaringen? Det kan vara så enkelt att det begås färre brott, bråkas och brinner mindre. Eller att hockeylaget är mindre framgångsrikt.
Men en så markant minskning borde tyda på något mer.
Mariana Vodovosoff blir förvånad över resultaten. Så förvånad att hon genast frågar om jag stavat Flemingsberg rätt när jag gjort sökningarna.
Hon tror att det kan vara så att det skrivs mer om området men då utan att namnet Flemingsberg nämns. Att det kan stå om Huddinge sjukhus eller Södertörns högskola utan att det anges var de ligger.
Per Wirtén, chefredaktör för tidskriften Arena som skriver för Expressens kultursidor, ser en annan förändring som inte enbart har med livet i Flemingsberg att göra.
- Min hypotes är att journalister börjar komma till insikt om att fattiga områden som Flemingsberg alltid beskrivs i negativa sammanhang. Och det har lett till att de inte skriver någonting istället, menar han, som är uppvuxen i Flemingsberg och numera bosatt i Huddinge.
I en artikel i Expressen i våras skrev han att Flemingsberg ligger i "djup medieskugga". Och han anser inte att Dagens Nyheter fyller sin funktion som Stockholmstidning.
- Jag skrev artikeln om Flemingsberg delvis för att göra människor uppmärksamma på det sjuka fokus på innerstan som Dagens Nyheter har. Det skrivs om city även om det inte händer något där. Händer det inget så skriver man om pseudohändelser istället.
- Det bor mycket mer invandrare här ute än inne i stan, säger Johannes Tastekin. "Fint folk ", svenskar alltså, kommer inte hit!
Han har jobbat på sin systers frisörsalong Viktorias klippotek i centrala Flemingsberg i sex år. De flesta av salongens kunder tycker att området har fått ett lyft under senare år, berättar han medan han klipper sin morgonpigga kund.
Det händer grejer i Flemingsberg. Statistik från storstadssatsningen visar på en minskad arbetslöshet och ett minskat antal socialbidragstagare i Flemingsberg sedan 1998. Det levs och byggs och utbildas och forskas. Det finns mer än färgglada hus som brinner här.
Per Wirtén säger att det är just i ytterområdena som staden utvecklas. Men ingen skriver om det. Per Wirtén tror att det handlar om att för få journalister är "svartskallar från förorten". Och att de "vita medelklassjournalisterna" inte vågar eller orkar åka hit. De flesta har ingen kontakt med förorterna till vardags eftersom de bor i innerstan.
- Möjligtvis åker man till Rinkeby eller Tensta som blivit en slags mallar för typiska förorter.
- Flemingsberg är en marginaliserad del av en marginaliserad kommun. Knappt Mitt i Huddinge skriver om Flemingsberg. Bor du i Huddinge så skulle du aldrig drömma om att åka och handla i Flemingsberg.
Margit Sörberg är på väg hem genom centrum, ordentligt påbyltad med lila dunjacka, matchande basker och två stora Vivokassar med mat. Efter tjugo år i Visättra och lika många år som prenumerant på Dagens Nyheter kan hon inte komma på något särskilt som handlat om Flemingsberg. Inte de senaste åren.
- Den där storstadssatsningen har visst gett resultat. Det är trevligt att bo här nu. Och då finns det inget att skriva om. Det vore bra om de skrev om nåt positivt ibland. Men så är det ju överallt.