Enkäter speglar svenskarnas mångfald
Sveriges mångfald syns väl i de största svenska morgontidningarnas enkäter. Men i kvälls-tidningarnas enkäter saknas personer med icke västerländskt ursprung. Aftonbladet ser det inte som ett problem. Det gör däremot Expressen.
- Alldeles för dåligt! Vi måste bli bättre!
Det är nyhetschefen Dan Edströms reaktion när han får höra Expressens resultat i Quick Responses granskning av tidningens enkäter. Bara sju procent av Expressens enkätpersoner under oktober och november 2005 hade icke västerländskt ursprung*. Därmed tog Expressen jumboplatsen i granskningen.
- Vår policy är att enkäterna ska spegla befolkningen. Vi vill ha en spridning när det gäller kön, ålder, bostadsort och etnicitet. Jag kommer att vara tydligare med det nästa gång jag lägger ut en enkät, säger Dan Edström.
Quick Response har granskat enkäterna i Sveriges åtta största dagstidningar under oktober och november. Enkäter beskrivs av de flesta av de chefer QR har talat med som en bildlösning och ett sätt att få in vanliga människor i tidningen. De är också en enkel möjlighet att spegla mångfalden i det svenska samhället.
Metros chefredaktör Sakari Pitkänen:
- Att välja dåligt när man gör enkäter är ovanligt korkat. Det är ju ovanligt lätt att göra rätt.
Vad är då rätt? När det gäller fördelningen män-kvinnor brukar det innebära hälften av varje, därför att det är så befolkningen ser ut. När det gäller etnicitet blir frågan mer komplicerad. Cirka 13 procent av svenskarna är födda i eller har två föräldrar födda i något icke väst-land, enligt statistik från Integrationsverket. I siffran ingår alltså inte personer med bara en förälder född i något av länderna. Andelen personer med icke-västursprung är också högre i storstäderna.
Förutom Expressen är det bara Svenska Dagbladet som har en uttalad policy för enkäter av tidningarna i QR:s granskning. Ändå har Expressen landat på sju procent medan Svenska Dagbladet har haft mer än tre gånger så stor andel enkätpersoner med icke västerländskt ursprung, 22 procent.
- Jag vet inte hur stor del det är i Stockholms befolkning, men det låter hyfsat. Vi var nog mycket sämre för ett år sedan. Jag är inte jättenöjd med hela vår mångfaldsjournalistik men det här är ett steg på vägen, säger Svenska Dagbladets inrikeschef Fredric Karén.
Trots att ingen av dem har någon officiell policy för enkäter hamnar Sydsvenskan, City och Metro på ungefär samma andel som Svenska Dagbladet, 20 respektive 21 procent. På City är sammansättningen av enkäterna helt upp till reportrarna. Citys redaktionschef Katarina Ekspong är positivt överraskad över resultatet.
- Etnisk mångfald är något vi strävar efter eftersom vi vänder oss till de läsarna, men det är senast ett år sedan vi utvärderade det. Jag trodde att nu åker vi dit, säger hon.
Även på Metro är det reportrarna själva väljer hur de sätter samman enkäterna. Chefredaktören Sakari Pitkänen menar att det inte behövs någon policy eftersom reportrarna är medvetna om vilka läsarna är.
- Om alla i en enkät är farbröder på 55 som är helt vita i skinnet känner läsarna inte igen sig. Men vi går ju inte till statistisk årsbok och säger: kolla, vi måste ha in fler indianer.
Sydsvenskans redaktionschef Jonas Gruvö berättar att det är upp till varje avdelningschef att se till att enkäterna hyfsat speglar området där de är gjorda. Han tycker att 20 procent låter som en "rätt okej siffra".
Aftonbladet är den tidning som använder sig mest av enkäter, bland annat "Vi fem" på baksidan varje dag. Åtta procent av enkätpersonerna hade icke västerländsk bakgrund under oktober och november. I tre enkäter av fyra hade ingen icke västerländsk bakgrund. Informationschefen Olof Brundin vill inte kommentera resultatet, som han kallar en gissning.
- Var folk kommer ifrån vet egentligen bara deras mamma. Vi frågar inte om det när vi gör enkäterna. Och många som heter Persson kommer också från andra länder.
Olof Brundin understryker att Aftonbladet vill tilltala läsare med alla tänkbara bakgrunder men tycker inte att tidningen behöver någon policy för att få en bättre spridning i sina enkäter. Han hävdar också att det inte finns någon policy alls för enkäter som "Vi fem", trots att flera Aftonbladetreportrar lämnar samstämmiga uppgifter till QR om att en "Vifemma" ska bestå av en yngre och en äldre kvinna, en yngre och en äldre man och en kändis.
- Ingen enkät är den andra lik. Det går inte att ha regler för det. Journalistik är en rörlig, intellektuell verksamhet, säger Olof Brundin.
Högst andel enkätpersoner med icke västerländsk bakgrund i QR:s granskning, 34 procent, hade Dagens Nyheter. En stor del av enkäterna i oktober och november ingick i serien "Ung i Stockholm". Redaktionschefen Pia Skagermark har inte gått att nå för en kommentar under veckan, men enligt DN-anställda som QR har talat med har redaktionen ingen policy för enkäternas sammansättning.
Liksom de flesta tidningar har Göteborgs-Posten en allmän policy om mångfald när det gäller ålder, kön och etnicitet. Den översätts till kvantitativa mål av varje redaktion när det gäller representation av kön hos intervjupersonerna.
- När det gäller etnicitet har vi inte kommit lika långt, men det är något vi ska ta framöver, säger redaktionschefen Cecilia Krönlein.
Göteborgs-Posten hade 16 procent personer med icke västerländsk bakgrund i sina enkäter under oktober och november. Cecilia Krönlein tycker att det är svårt att kommentera resultatet eftersom hon ställer sig tveksam till mätmetoden.
- Visst kan man göra ett nedslag men det viktigaste tycker jag egentligen är att i det vardagliga inte automatiskt välja en Svensson-läkare utan kanske en iransk läkare. Att få in personer med utländsk bakgrund i naturliga sammanhang, precis som när det gäller kvinnor.
* Såhär gjorde vi:
För att kunna jämföra hur väl de största tidningarnas enkäter speglar befolkningen var QR tvungna att både gissa enkätpersonernas härkomst och hitta statistik att jämföra med.
Enkätpersonernas ursprung har QR bedömt utifrån en kombination av deras namn och utseende.
De som vanligen har en undanskymd plats i det offentliga samtalet och som många nyhetsmedier har en ambition att bli bättre på att spegla är personer med icke västerländskt ursprung. Därför har QR valt att inte räkna förekomsten av personer med ursprung i Norden, gamla EU (grovt sett Västeuropa), USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien.
Även om granskningen inte gör några anspråk på att vara statistiskt exakt ger den en fingervisning om hur väl våra åtta största dagstidningars enkäter speglade befolkningen under två månader 2005.