Skev fördelning av ordet i medier
Ungefär var tionde person som uttalar sig i Aftonbladets och Dagens Nyheters inrikesnyheter har utländska namn. Men de får sällan vara med som aktörer eller experter.
Antalet personer med utländska namn som uttalar sig i de två nyhetstidningarna stämmer hyfsat överens med hur det ser ut i samhället. Enligt SCB:s statistik är drygt elva procent av Sveriges befolkning född utomlands eller har föräldrar som själva invandrat. Det visar en studentundersökning vid Göteborgs universitet av DN och Aftonbladet under oktober 2004.
De uttalar sig dock inte i samma roller sätt som etniska svenskar. Drygt hälften av dem med utomeuropeisk bakgrund som förekommer i tidningarna har en passiv roll. De finns med som exempel på ett samhällsfenomen eller som anhörig till någon som drabbats av någonting.
Svenskar däremot skildras nästan dubbelt så ofta som aktörer med ett intresse i en fråga eller i rollen som experter där de får tillföra sakkunskap och analys.
Arbetarklassen dominerar bland de utomeuropéer som får komma till tals. 45 procent av utomeuropéerna tillhör gruppen arbetare. Bara 8 procent av svenskarna gör det.
Nästan fyra gånger fler utomeuropéer tillhör kategorin "ej arbetande", det vill säga att de är studenter, pensionärer eller arbetslösa. Många etniska svenskar som kommer till tals arbetar i stället inom politik och ekonomi.
Personer ur samhällets elit är mycket överrepresenterade i både DN och Aftonbladet, men tydligast i DN. Det handlar till exempel om ministrar och direktörer. Dessa tillhör grupper som ofta granskas i nyhetsmedier vilket gör att de också får större utrymme.
De flesta av dessa i DN - precis som i det samhälle artiklarna speglar - är etniska svenskar: hela 96 procent. I Aftonbladet är siffran 89 procent. Här visar Aftonbladet en något jämnare fördelning, men bara fyra procent av deras toppskikt är utomeuropéer. Resterande del är utomnordiska européer.
Samma mönster finns i det perspektiv ur vilket olika etniska grupper uttalar sig. Av utomeuropéerna har 18 procent ett ovanifrånperspektiv i både inrikes- och utrikesnyheterna. Andelen som har ett ovanifrånperspektiv är betydligt större hos svenskarna, 44 procent. Det innebär makt och kontroll över den aktuella situationen. Ett underifrånperspektiv däremot uppkommer när personen är maktlös och bara uttalar sig om sin personliga åsikt om till exempel neddragningar inom barnomsorgen.
Så gjordes undersökningen
- Undersökningen "Vem får uttala sig i DN och Aftonbladet?" omfattar 1063 personer som uttalar sig i DN:s och Aftonbladets inrikes- och utrikesnyheter under oktober 2004.
- Datumen är slumpvis utvalda, men omfattar sju nummer av varje tidning, ett nummer för varje veckodag.
- Testpersonens ursprung bedöms efter namn.
- Ursprung är uppdelat efter svenskt/nordiskt, europeiskt/anglosaxiskt samt utomeuropeiskt.
Undersökningen är utförd som en B-uppsats vid journalistprogrammet på JMG av Anna Wallin, Henrik Jansson och Jon Willén.