Världsmusik i brist på bättre
Raï, senegalesisk m'balax och bosnisk sevdahmusik med orientaliska rytmer. Arabisk pop. Sedan 1987 kan allt som inte är västerländsk pop, jazz eller klassiskt kallas för världsmusik.
I slutet av åttiotalet började afrikansk och kubansk musik dyka upp på försäljningslistorna i England. Ett gäng skivbolagsrepresentanter blev trötta på att musiken de jobbade med inte hade någon självklar plats i skivbutikerna. De möttes på en pub i London 1987 och bestämde sig för att lansera genren "World Music".
I dag är det få som gillar ordet, men ändå används det flitigt av både nöjesjournalister och musikbranschen.
Åtta år tidigare hade Thomas Gylling startat programmet "Radio Västindien" på P3. Han har sedan dess brunnit - "som en sprakande stubintråd" - för musik från framförallt Karibien, Latinamerika och Afrika.
Han var med på det möte med European Broadcasting Union där begreppet lanserades för radiofolk från hela Europa, strax efter den där kvällen på puben.
I dag har världsmusiken blivit en industri.
- Då var det härligt att veta att jag hade kollegor i Europa som höll på med att mixa den här musiken för servering på samma sätt som jag gjorde det. Och att vi fick en benämning för det, säger Thomas Gylling.
Nu tycker han att ordet världsmusik har spelat ut sin roll.
- Det är etnocentriskt. Dessutom har det blivit en löjligt spräcklig blandning. Från början var det en term för populärmusik, men nu blandas keltisk folkmusik med japanska trummisar.
- Det har blivit ett utmärkt alibi för cheferna på public servicekanalerna runt om i Europa för att kunna stoppa in allt som anses vara world music i marginaliserade program i smala kanaler, fortsätter han.
Clandestino Festival i Göteborg skulle kunna gå under beteckningen världsmusikfestival. Men arrangörerna använder inte begreppet i marknadsföringen, trots att de gissar att det leder till minskade intäkter. Aleksander Motturi, en av dem som jobbar med festivalen, menar att begreppet klumpar ihop musik från andra kulturer än "vår".
- Det är en beteckning som försöker beskriva en musikstil utifrån dess bakgrund och etnicitet snarare än utifrån musikaliska kriterier.
Den enda musiken från västvärlden som brukar sorteras in under världsmusikbegreppet är folkmusiken påpekar Aleksander Motturi.
Han menar att ordet världsmusik cementerar ett utanförskap, där musikvärlden delas upp i musiker och världsmusiker. Att det inte är ordet i sig det är fel på, utan vad det förväntas uträtta.
- Begreppet har en meningsfull betydelse på samma sätt som neger eller arier har det. Det kategoriserar människor. I samma stund som det används marginaliseras världsmusikerna till något annorlunda, menar han.
Christian Borg är chefredaktör på tidskriften Lira. Han ogillar begreppet. Ändå är Lira magasin för "jazz-, klubb-, folk- och världsmusik".
- Det är svårt det där. Vi använder begreppet av praktiska skäl, som en överetikett. Men den stora majoriteten som blir kallade världsmusiker skulle aldrig kalla sig det själva. Det är branschen som sorterar in dem under världsmusik för att det ska gå att sälja musikgenrer som folk inte känner till, säger Christian Borg.
Så varför använda ett begrepp som inte betyder något?
- Vi är också en del av branschen, svarar han.
- Tyvärr tror jag att det är en utopi att all musik skulle klara sig med sitt eget begrepp.
Tomas Gylling menar att reggae är beviset för att det går att bygga en stark identitet runt en genre som inte är vanlig västerländsk populärmusik.
- Men den här musiken hamnar i ytterkanterna i media trots att det kommersiella suget efter den redan finns. Oriental och latino är redan stort. Det är bara att gå in på klädaffären Indiska i Umeå eller på en klubb i Stockholm för att förstå det.
Föreningen Selam arrangerar konserter, festivaler, klubbkvällar och seminarier i Stockholm. Selam grundades 1997 av Teshome Wondimu. På Selams hemsida får du veta att här kan du "uppleva allt som spänner inom ramen för världsmusik - från kubansk hip-hop till senegalesisk m'balax".
Teshome Wondimu är trött på diskussionen om världsmusik är ett bra ord eller inte. För honom är inte ordet laddat med något särskilt.
- Politiker och tjänstemän vill gärna diskutera om begrepp som världsmusik eller invandrare är riktiga istället för att göra något konkret för att utveckla världsmusikscenen, säger han.
Teshome Wondimu menar att intellektuella diskussioner stjäl tid från det konkreta arbetet med att skapa bättre villkor och större publik till dem som sysslar med musiken. Han tycker att världsmusik är en genre precis som rock eller jazz även om den innehåller större variationer.
Annars är det svårt att hitta någon förespråkare för världsmusikbegreppet. Kalle Tiderman jobbar med programmet Klingan på P2, "Musik mellan genrerna och världsmusik". Han tar popsångerskan Angélique Kidjo från Benin som ett exempel på en artist som faller utanför världsmusikgenren. Hon skulle hellre stå bredvid Kiss i skivaffären än ligga i världsmusiklådan.
- Det största problemet är att många ogillar att bli kallade världsmusiker eftersom de tycker att ordet är nedvärderande, säger Kalle Tiderman. Tony Allen, den kände trummisen från Nigeria som spelat med Fela Kuti, har sagt: "They forgot one word, they should have called it Third World Music".