Kultursidors romer dansar och sjunger
Romerna spelar och dansar sig in på mediernas arena. Den zigenska flamencon intar scenen och den legendariska sångerskan Esma Redzepova gästar Sverige. En tredjedel av alla artiklar som talar om romer handlar om kultur och nöje.
För romerna är musiken en stolthet och ett av få områden där minoritetsgruppen genom tiderna har vunnit respekt. Katarina Taikon skriver i sin bok "Zigenare är vi" att ordet rom ursprungligen kommer från "man med lågt kast" som försörjer sig på att uppträda med sång och dans. "Numera skulle vi kanske säga showman. I mer än tusen år har detta varit vårt yrke."
Den här bilden av den sjungande romen har gjort sina avtryck. Av 250 artiklar om romer i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan under tio månader 2004 har 78 stycken placerat sig på tidningarnas kultur- och nöjessidor.
Ämnet är nästan uteslutande musik. Boban Marcovic sätter fart på sommaren i Malmö eller mästerklarinettisten Selim Sesler gästar Re:Orient-festivalen. Nyheterna är positiva och lyfter fram framstående romska musiker. Men artiklarna där romerna är huvudaktörer är lätträknade också på kultursidorna. Oftast kretsar texterna i första hand kring något annat. Romerna kommer med på ett litet hörn. När de tävlande till Eurovision song contest presenteras finns det också ett romskt bidrag. Peace Orchestra spelar i Malmö, en av medlemmarna är rom. En zigensk flamenco i en show med steppande hundar.
Den sammantagna mediebilden av de sjungande romerna producerar en bild som inte har tagit så många steg bort från Viktor Rydbergs exotiska Singoalla. Romerna är dom där andra. Dansande. Sjungande. Vår egen inhemska orientalism.
Eller så förekommer romer som fiktiva personer. I förvånansvärt många artiklar är romerna endast litterära karaktärer. Zigenarflickan Esmeralda och Zigenarbaronen. Galna, maniskt festande personligheter i någon film av Emir Kusturica. Romerna är snarast sagofigurer.
Av 78 artiklar om kultur är det ett fåtal som talar om romsk litteratur, trots att det finns en mängd framstående författare. Ingen om teater. Det finns få längre reportage om kultur och nöje som nyanserar bilden. Dans och musik, musik och dans. Bilden är onekligen positiv, men till slut kan till och med det mest positiva vara ensidigt.
Fred Taikon, på Stockholms romska kulturcenter i söderförorten Gubbängen, säger att det bland svenskar finns okunskap om andra romska kulturutövare:
- Man vet inte att det finns romer som är poeter, konstnärer, författare, andra yrkesmän. Det är av den anledningen vi har etablerat kulturcentrum.
Så gjordes undersökningen
- Undersökningen Romerna i det svenska medielandskapet omfattar 250 artiklar från Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan från januari 2004 och tio månader framåt.
- Artiklarna är hämtade ur digitala artikelarkiv och har tagits fram med hjälp av sökorden: rom, romer, romsk, romska, zigenare, zigenska och zigenskt.
- Genomgången av artiklarna har visat att romer väldigt sällan är huvudaktörer i artiklarna och att nöje/kultur är ett dominerande ämne. Men också att romer ofta får stå som exempel på en förtryckt grupp.
- Undersökningen är utförd som en B-uppsats vid journalistprogrammet på JMG av Elin-Anna Labba, Ingrid Arinell och Alexander Hagerius.