Minoritet med plats i en bisats
Romerna figurerar oftast i tidningarna som exempel utan egennamn. En genomgång av Sveriges tre största dagstidningar ger bilden av ett avpersonifierat folk som sällan kommer till tals.
- Zigenarna själva får inte meddela sig i tidningarna.
Så säger Rosa Taikon, en av få romer som figurerar med namn i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan under den undersökta tiomånadersperioden år 2004. I hälften av 250 artiklar är romerna ett sammanföst folk som mer finns med som exempel på orättvisor än för sin egen skull.
Två tredjedelar av artiklarna talar om men inte med romerna. Istället går ordet till myndighetspersoner, experter, politiker och representanter från olika organisationer. Romerna framträder snarast som statister mot en fond av rasism och diskriminering. Mer offer än aktörer.
Rosa Taikon sparar inte på ord när det kommer till romers kontakt med medierna.
- Jag kallar dem för fega redaktörer. De vill inte ta emot när zigenarna opponerar sig och det kommer heller inte med när det händer något positivt, säger hon.
Rosa Taikon säger att det händer mycket i det romska samhället som tidningarna skulle kunna skriva om. Men hon är snabb att poängtera att hon inte beklagar sig för sin egen skull.
- Men då är det ju så att jag är en officiell person. Jag har hållit på i 40 år och visst skriver man om mig, men man tar inte dem som inte har samma namn. Det är ju många andra som utmärker sig.
Enligt Rosa Taikon beror frånvaron av romska röster i tidningarna på djupt rotade fördomar om det romska folket. Irka Cederberg, som är frilansjournalist och under tio år har engagerat sig i romska frågor, säger att det till stor del beror på okunskap
- Det krävs naturligtvis att journalister försöker lära sig mer, sätta sig in i ämnen. Och att man möter romerna med respekt och nollställer sig från fördomar.
Irka Cederberg anser att det finns en större likgiltighet för romerna idag än vad det gjorde för 15- 20 år sedan. Då var medierna mera positivt nyfikna - om än ofta naivt och utifrån romantiska föreställningar, menar hon. Irka Cederberg efterfrågar fler positiva reportage från romsk kultur, porträtt av enskilda romer som "lyckats".
- Ett folk som ständigt demoniserats har naturligtvis dålig självkänsla. Den unga romska generationen behöver förebilder och behöver bli sedda positivt.
Så gjordes undersökningen
- Undersökningen Romerna i det svenska medielandskapet omfattar 250 artiklar från Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan från januari 2004 och tio månader framåt.
- Artiklarna är hämtade ur digitala artikelarkiv och har tagits fram med hjälp av sökorden: rom, romer, romsk, romska, zigenare, zigenska och zigenskt.
- Genomgången av artiklarna har visat att romer väldigt sällan är huvudaktörer i artiklarna och att nöje/kultur är ett dominerande ämne. Men också att romer ofta får stå som exempel på en förtryckt grupp.
- Undersökningen är utförd som en B-uppsats vid journalistprogrammet på JMG av Elin-Anna Labba, Ingrid Arinell och Alexander Hagerius.