Svenska romer bortsållade i nyhetsflödet
En tumme hög. Större än så är inte en nyhetsartikel om romer i Sverige. Och av 17 stycken publicerade artiklar är det endast fem som talar om romer bortanför elände och misär.
Totalt finns i Sverige i dag omkring 30 000 personer med romsk bakgrund. Det händer en hel del inom det romska samhället. Men allt har inte märkts. Det har blivit notiser istället för nyhetsartiklar, notiser istället för reportage.
Under tio månaders tid år 2004 publicerar tre av Sveriges största tidningar 17 artiklar där ordet rom nämns på nyhetsplats.
Av dessa 17 artiklar var det bara en händelse som väckte alla tidningars intresse. Det var när 30 romer utan id-handlingar avvisades från Helsingborg. Om nyheten Årets rom eller romernas riksförbunds nye ordförande skulle ha hamnat i DN skulle de gemensamma nyheterna ha varit fler, då de nyheterna fanns med i både GP och Sydsvenskan.
Det är Sydsvenskan man ska följa om man som rom vill läsa om sin egen folkgrupp på nyhetsplats. DN har ingen lokal nyhetsartikel, GP har en. Alla nyheter förutom en kommer från skånsk mark. Sydsvenskan skriver bland annat om ett romskt fritids som får integrationspris och sympatidemonstrationer i Malmö för Slovakiens romer.
Caspar Opitz är chef på DN:s Stockholmsredaktion. Han säger att det mindre antalet nyheter om romer i DN kan bero på att romerna inte är någon framträdande grupp i Stockholmregionen.
- Sen kan man ju hoppas på att det beror på att vi försöker att inte klumpa ihop och sätta etiketter på folk. I bästa fall betyder att vi har färre artiklar i DN på att vi inte har kategoriserat romerna, men det vet jag inte, säger Caspar Opitz.
Men det är inte brist på nyheter om det romska det handlar om. Förra året fick Stockholm ett romskt kulturcenter i Gubbängen. Stor nyhet i det romska samhället, liten notis i Dagens Nyheter.
- Det fick inte den uppmärksamhet vi trodde. Vi bjuder ju in pressen till de flesta romska evenemang och pressen visar sitt ointresse genom att i bästa fall ta in en notis, säger Fred Taikon som är centrets ordförande.
Caspar Opitz berättar att man pratat om att göra ett ordentligt reportage om kulturcentret och att det inte beror på ointresse att det inte blivit något i tidningen:
- Absolut inte, jag tycker personligen att det är väldigt spännande. Själva invigningen i sig är inte så konstigt att det inte blev större men däremot är det intressant att göra något djupare på det.
Samma sak som skedde i Malmö. Malmös romska Kulturcentrum invigdes i april 2004 med sagorum, biograf, romskt café och bibliotek. En notis i Sydsvenskan. Varför det inte skrivits mer om det vet dåvarande chefredaktören Hans Månsson inte riktigt.
- Det är en bra fråga, säger han och letar fram artikeln på sin dator.
Efter en snabb nyhetsvärdering håller han med om att materialet var värt mer utrymme.
- Även om det är försvarbart att vi inte varit där så hade det varit rimligt att återkomma. Vi gör sällan invigningsgrejer. Det kan ha bedömts som en invigningsgrej bland andra. Hade jag suttit vid desken den dagen hade jag nog sagt att vi gör en notis på invigningen men kollar upp vad som hänt om några veckor.
Även på Sydsvenskan finns det, enligt Hans Månsson, en strävan att låta människor vara med på grund av vad de sysslar med och inte på grund av deras etniska härkomst. Om det är så att romerna integrerats i annat nyhetsmaterial besvarar inte siffror och statistik. Däremot är det tydligt att de nyhetsartiklar som väl skrevs inte blev mer än notiser.
Cheferna på de tre undersöka tidningarna säger att de har ett ansvar att skriva om romer och att de tycker det är viktigt att romerna får ta plats i dagspressen.
- Men det finns säkert brister. Ibland för att vi inte vet vad som händer. Vår redaktion är ju väldigt "vit", säger Hans Månsson på Sydsvenskan.
Också på GP säger chefredaktören att kunskapsbristen gör att de inte riktigt ser de nyheter som finns inom området. Varför DN så gott som aldrig skriver om romer i Sverige kan tidningens nyhetschef Mats J Larsson på rak arm inte svara på.
- Vi har många olika frågor att skriva om. Vi diskuterar integrationsfrågor generellt, men vi har ju många olika nationaliteter att lyfta fram och romerna är bara en av dem, säger Mats J Larsson.
Så gjordes undersökningen
- Undersökningen Romerna i det svenska medielandskapet omfattar 250 artiklar från Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan från januari 2004 och tio månader framåt.
- Artiklarna är hämtade ur digitala artikelarkiv och har tagits fram med hjälp av sökorden: rom, romer, romsk, romska, zigenare, zigenska och zigenskt.
- Genomgången av artiklarna har visat att romer väldigt sällan är huvudaktörer i artiklarna och att nöje/kultur är ett dominerande ämne. Men också att romer ofta får stå som exempel på en förtryckt grupp.
- Undersökningen är utförd som en B-uppsats vid journalistprogrammet på JMG av Elin-Anna Labba, Ingrid Arinell och Alexander Hagerius.