Bara brott lockar reportrar till Ronna
I Södertäljestadsdelen Ronna finns inga skolbarn eller pensionärer. Inga vardagsproblem, inget normalt liv. Bara kriminalitet - och fotbollsspelare. Den bilden framträder både i våra största dagstidningar och i Södertäljes egen lokaltidning.
Två män skjutna med slaktmask.
60-åring skjuten i näsan.
De båda Expressenrubrikerna är exempel på den typ av händelser i Ronna som har synts i medierna.
De senaste fem åren före upploppet den 11 september hade Ronna förekommit sammanlagt 38 gånger i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. De flesta artiklarna och notiserna, 28 stycken, handlade om brott och kriminalitet. En artikel handlade om segregation och en var en bostadsenkät om Södertälje. Månaden efter upploppet förekom Ronna i 51 artiklar på nyhetsplats i samma tidningar.
Även Länstidningen i Södertälje har främst åkt till Ronna för att bevaka brott. Det konstaterar nyhetschefen Tomas Karlsson och flera andra reportrar på tidningen. Flera gånger har redaktionen diskuterat att de borde göra mer vardagsjobb i områden som Ronna, men det har inte blivit av.
- Om Ronnabornas enda myndighetskontakter blir när polisen kommer dit, och det samtidigt blir enda gångerna de träffar en LT-reporter, så är det förstås ett problem, säger Filip Gustafsson, kriminalreporter på Länstidningen.
Fotbollslaget Assyriskas spelare har skänkt lite stjärnglans åt Ronna med sammanlagt åtta artikelträffar i de stora riksmedierna. Ta bort fotbollsstjärnorna så delar Ronna sitt mediala öde med de flesta andra miljonprogramsförorter.
Det konstaterade Gunnar Nygren, forskare på JMK i Stockholm, i sin avhandling Skilda medievärldar som kom i år. I den kartlade han nyhetsrapporteringen om Storstockholm i alla dagliga medier i regionen under tre veckor 2001.
- Den här typen av förorter förekommer huvudsakligen i artiklar om kriminalitet, sociala problem, och någon enstaka gång som exotiska, spännande platser. Det skapar en bild som invånarna inte känner igen sig i, och det leder till att de inte litar på medierna.
Gunnar Nygren menar att det här är en naturlig följd av mediernas sätt att fungera. Nyhetsvärderingens förkärlek för dramatiska händelser tillsammans med knappa resurser gör att man gärna använder lättillgängliga källor som polisen.
- En effekt av det är att medierna bidrar till att klassa ner vissa områden och dem som bor där. I innerstan och de resursstarka förorterna skriver man också om problem, men även om positiva, vardagliga händelser, säger Gunnar Nygren.
De stora riksmedierna kan inte bevaka allt vardagligt som händer i förorterna, men Gunnar Nygren tycker att de ibland skulle kunna använda ett förortsperspektiv när de tar upp allmängiltiga frågor.
- Problemet är att vi inte har några läsare i de områdena, säger Ulrika By, reporter och Stockholmskrönikör på Dagens Nyheter.
- En cynisk och överdriven bild av vår genomsnittsläsare är den självgode svenske medelklassmannen som är trött på att läsa om Fittja och Rinkeby.
Gunnar Nygren:
- Man får fråga sig om man vill ha läsare i de områdena. Men segregering är inte bara en fråga för fattiga förortsområden utan för hela samhället. Om de stora medierna blundar för delar av samhället så förstärker de segregeringen - som i USA där stora dagstidningar inte längre distribueras i fattiga områden.