Dansk rapportering om invandring inte värre än svensk
Ju mer som skrivs om flyktingar och invandrare, desto mer negativt vinklat blir innehållet.
Det gäller såväl den danska nyhetsjournalistiken som den svenska.
- Det är inga dramatiska skillnader, säger professor Christoffer Green-Pedersen, som har jämfört debatten om flyktingpolitik i de båda länderna.
Svenskar och danskar ser olika problem med det andra landets rapportering om invandring.
Från det svenska perspektivet: Jyllands-Posten publicerar karikatyrer på profeten Muhammed, svensk media suckar och skakar på huvudet. Den danska flyktingdebatten tycks vara bedrövlig, både i medierna och politiken, och många svenskar tar avstånd från den.
Och från det danska perspektivet: I Sverige är det ganska tyst kring frågan om flyktingar, invandrare och integration som under en relativt lång tid varit politiskt sprängstoff och ett hett diskussionsämne i Danmark. De undrar varför.
Christoffer Green-Pedersen är professor i statsvetenskap vid Aarhus universitet. Han forskar i hur den politiska dagordningen fastställs i samspelet mellan hur de politiska partierna fokuserar på bestämda ämnen och hur medierna sedan bevakar dessa ämnen.
Det finns olika tänkbara förklaringar till skillnaderna mellan länderna. Reaktionerna på Muhammed-teckningarna illustrerar en populär variant; att den danska pressen skulle ha ett mer negativt fokus än den svenska på invandringsfrågor. Christoffer Green-Pedersen ser det annorlunda.
- Man har en tendens att övervärdera mediernas betydelse, säger han.
Ofta framställs det som om det är media som sätter dagordningen. Forskningsprojektet på Aarhus Universitet visar att det avgörande istället är om oppositionspartierna har förhållit sig till ett ämne eller inte.
I Danmark lyfte högerpartiet Venstre fram invandringsfrågan i under första halvan av 1990-talet genom att kräva mer restriktiva policys. Det påverkade landets politiska agenda. I kölvattnet följde media; att bevaka dansk politik har nu delvis blivit en fråga om att bevaka ämnet flyktingar och invandring.
Genom att gå igenom och värdera tidningsartiklar i Danmark och Sverige, hämtade från Politiken och Jyllands-Posten respektive Dagens Nyheter och Expressen, från 1990 och framåt har han skapat sig en bild av hur mediebevakningen har sett ut.
- Det har inte varit några dramatiska skillnader, säger Christoffer Green-Pedersen. I bägge länderna har det varit ett betydligt antal artiklar med en negativ vinkel på flyktingar och invandrare, till exempel med fokus på kriminalitet.
Studien visar att det har, totalt sett, skrivits mer om invandring i de undersökta danska tidningarna än i de svenska. Det beror i hög grad just på att det har varit ett sådant stort politiskt ämne i Danmark.
- Och vi ser en tendens till att ju mer som skrivs om ämnet, desto mer negativt blir det.
Dessutom är tonen väldigt beroende av vad det är för konkreta ämnen som är aktuella. Medierna kan till exempel vara väldigt positivt inställda till flyktingar när det handlar om fall av orättvisa avvisningar, men mycket negativa när det handlar om flyktingar som begår brott. Medierna har alltså inte bara ett och samma tonfall.
Christoffer Green-Pedersen tror alltså inte att den politiska debatten om invandring är hårdare i Danmark än i Sverige på grund av att dansk press har en mer negativ rapportering. Förhållandet är, enligt honom, närmast det omvända. Politiken plockar generellt sett inte sina frågor från media, tidningarna rapporterar istället om de frågor som debatteras politiskt.
Den danska debatten om invandring har på flera plan förändrats i en mer kritisk riktning.
- Denna ökande uppmärksamhet är inte minst ett resultat av att de stora borgerliga partierna har kastat sig över ämnet, det är i hög grad tal om att det politiska skiftet runt ämnet har påverkat mediebevakningen. Detta skulle självklart kunna hända även i Sverige. I Danmark har de borgerliga partierna drivit en invandringskritisk politik för att fånga väljargrupper. Inget av de etablerade partierna i Sverige har haft samma strategi.