"Invandrare" och jobb - omskrivet men otydligt
Född och uppvuxen i Pakistan, en förälder från Belgien eller ett namn som är vanligt i Mellanöstern. I rapportering om arbetsmarknaden skiftar kriterierna för vem som räknas som invandrare. Men oftast handlar det om egna företagare eller någon som är utan jobb.
- Vi blev glada, men förvånade över att plötsligt representera invandrarföretagare. Vi är ju födda i Småland alla tre och har alltid haft Gnosjöandan i oss.
Så sammanfattar Pavlos Efstratiadis reaktionen när han utsågs till Årets Nybyggare tillsammans med de andra två ägarna av Ikaros industriprodukter.
IFS, Internationella Företagarföreningen i Sverige delar varje år ut priset till »en person med invandrarbakgrund som startat eget och bidragit med tillväxt i det nya landet«.
Flera medier uppmärksammade prisutdelningen men på olika sätt.
Svenska Dagbladet publicerade den 21 oktober en artikel med rubriken »Grekisk miljötrio prisas - Ikaros industriprodukter från Malmö utses till Årets Nybyggare«. Texten ifrågasätter inte att ägarna kallas för grekiska företagare trots att de är födda i Sverige.
- De fick pris för att juryn definierade dem som invandrare. Då är det svårt att kalla dem svenskar, säger reportern Leif Aspelin.
I Sydsvenska Dagbladet är vinkeln en annan. Reportern Claus Fürstenberg konstaterar att »deras enda invandring har skett från Småland till Malmö« i artikeln »Nya miljöregler lyfte Ikaros«.
- Jag tyckte att det var ironiskt att kalla dem invandrare, så jag tog med mig den frågan till intervjun. De tyckte själva att det var komiskt, säger Claus Fürstenberg.
Quick Response har granskat höstens nyhetsrapportering om jobb och arbetslöshet. Kategorin »invandrare« har flera olika definitioner. Ibland avses alla som är födda i ett annat land än Sverige, ibland är det bara de som är födda utanför Europa som räknas dit. Andra gånger räcker det att som i Pavlos Efstratiadis fall, att mamma och/eller pappa är född utomlands.
Ordet »Invandrare« används oftast i artiklar som handlar om arbetslösa.
Några rubriker från det senaste halvårets dagspress:
- »Invandrare och ungdomar får jobb allt senare«
- »Extra svårt för invandrare få jobb i Malmö«
- »Fiasko för invandrarprojekt«
Arbetsmarknadsstyrelsen skickar regelbundet ut rapporter om läget på arbetsmarknaden. De genererar ofta nyheter, där kategorin »invandrare« är ett stående inslag.
Eva Parkrud, biträdande redaktör på Göteborgs-Postens ekonomi- och politikredaktion, menar att »invandrare« är ett dåligt ord som inte bör användas.
- Journalistik som använder sådana ord riskerar att uppfattas som tendentiös och förenklad, säger hon.
Under nollrasismveckan i oktober sände TV4:s Ekonominyheterna ett inslag som presenterades med orden »Invandrare är minst lika duktiga som svenskar på att starta företag«.
- På redaktionen fanns uppfattningen att utlandsfödda oftare startar företag än etniska svenskar, säger Anders Palmgren, ansvarig utgivare.
Efter en titt på statistiken visade det sig att skillnaden inte var så stor, men researchen ledde ändå till ett inslag.
- Vi lyfte fram något positivt. I det här fallet handlade det om hitflyttade entreprenörer och ordet invandrare användes i dess rätta bemärkelse.
För Anders Palmgren är en invandrare någon som har flyttat till Sverige från ett annat land.
- Vissa menar att man ska säga »svensk« om alla medborgare, men då blir det svårt att diskutera problem som diskriminering och segregation, säger han.
Pavlos Efstratiadis i Malmö är stolt över sitt pris som Årets Nybyggare. Han känner sig inte förolämpad av epitetet invandrare.
- Jag är stolt över mitt ursprung. Men det är klart, det hade varit roligare att bara få pris för att jag var en bra företagare.
Fotnot: I granskningen ingår artiklar som publicerats i de åtta största dagstidningarna från den 1 juli till den 18 december 2006. Utöver det ingår TV4:s, SR:s och SVT:s nyhetssändningar från samma tid.