"Granska dem som andra organisationer"
Muslimska församlingar, organisationer och föreningar hamnar på nyhetsplats när det gäller kontroversiella händelser eller arrangerade evenemang. Men de flesta nyhetsredaktionerna saknar en regelbunden bevakning.
- Vi rapporterar oftast bara om muslimska organisationer i samband med kontroversiella eller negativa sammanhang. Men vi får inte så ofta in tips, vi har inga upparbetade kontakter. Och de följer inte mönstret för andra etablerade organisationer med pressmeddelanden och så, säger Christina Ryder, reporter på SVT Mittnytt.
Mittnytts brist på regelbunden bevakning av muslimska organisationer och föreningar är inte ovanlig. Det visar sig när Quick Response ringer runt till femton nyhetsredaktioner runt om i landet. Många uttrycker en önskan om att på något sätt förbättra bevakningen när det gäller moskéer och muslimska organisationer. Samtidigt som bristande kunskaper gör att de inte riktigt vet var de ska börja.
För Magnus Wennerholm blev ingången en tidningsnotis som han läste när han jobbade som reporter på TV4 Göteborg.
- Den handlade om en skönhetstävling som spårade ur. Några imamer och deras anhängare skulle protestera mot att man anordnade tävlingen "Miss Somalia" i Göteborg och det slutade med slagsmål och misshandel.
När Magnus Wennerholm började följa upp vad som hade hänt öppnade sig en för honom ny värld av olika muslimska grupperingar med skiftande ideologiska inriktningar.
- Förut kände jag i princip bara till att det fanns sunnimuslimer och shiamuslimer, säger han.
Han tog med sig sina nyvunna kunskaper till SVT:s Uppdrag Granskning när han blev reporter där. I våras sändes reportagen "Islam och integrationen" i två delar, som bland annat granskade den konservativa salafirörelsen och samröret mellan Sveriges muslimska råd och den kristna broderskapsrörelsen.
Till en början hade Magnus Wennerholm svårt att hitta intervjupersoner.
- Många var misstänksamma och kände sig kränkta av media. Det gällde både de som granskades och de som var de utsatta i reportagen. Men jag diskuterade mig fram. När jag berättade att jag höll på att granska en grupp som sa sig hata alla kristna, så väckte det ett visst patos. Folk ville vara med och visa att islam inte behöver se ut så.
Reportagen väckte blandade reaktioner - anmälningar till granskningsnämnden, många mejl från muslimer som uppskattade att framställas nyanserat, andra från muslimer som skrev att de tröttnat på att alltid förknippas med något negativt.
Magnus Wennerholm fick också en mängd mejl från personer som använde hans reportage som grund för rasistiska och främlingsfientliga åsikter om muslimer.
- Jag märkte att det finns en stor laddning. Men jag tycker att det finns en respekt i att ta även de här grupperna på allvar och granska dem precis som vi granskar andra organisationer eller församlingar.
Negra Efendic jobbar på Borås Tidning. Hon är den enda på sin redaktion som är muslim och hon beskriver sig själv som "trött på att skriva om diskriminering".
- Men när det gäller känsliga ämnen som då Muhammedkarikatyrerna publicerades, då är det jag som tar kontakt med moskéerna. Det är lättare för mig, eftersom jag har varit i kontakt med dem tidigare och de vet vem jag är.
Det händer att Negra Efendic blir uppringd av personer från olika muslimska föreningar som vill ge tips eller påpeka fel i tidningen. Hon brukar föreslå att de ska vända sig till nyhetsledningen eftersom hon som vikarie har begränsat inflytande på tidningen.
- En man ringde och hade synpunkter, han tyckte att vi skulle skriva mer seriöst om hans förening och inte bara mysigt om dansande barn och fika med bullar. Jag frågade varför han inte ringde nyhetschefen. Men han tyckte att då skulle han verka otacksam - det var ju bra att vi ändå skrev något positivt.
Borås Tidning har en redaktion som jobbar med det specifika målet att komma nära människor i Borås olika stadsdelar. En av redaktionens arbetsuppgifter är att bevaka stadens föreningar och besöka deras evenemang.
- Nu efter ramadan har folk hört av sig till den redaktionen också, inte bara till mig. Jag tror att det beror på att journalisterna har varit på plats och visat att de bryr sig.
Redaktionen på Västerbottenskuriren i Umeå hade förut en rätt liten kännedom om traktens muslimska organisationer. Men det var före Minervaskolans sjalförbud, Muhammedkarikatyrerna och planerna på att bygga en moské, som alla varit stora nyhetshändelser det senaste året.
- Vi har satsat mycket redaktionell plats och nu har det spritt sig bland folk att vi finns och är intresserade av att skriva, säger Catarina Saha, som har till uppdrag att rikta in sig på områdets etniska minoriteter i sin bevakning.
Hon beskriver de nuvarande kontakterna med de muslimska organisationerna som väldigt goda.
- Personkemin spelar väl också in. Vi har träffats ofta och har fått ömsesidigt förtroende för varandra.
På SR Dalarna har reportern Eva Rehnström fått det uttalade uppdraget att utöka kontaktnätet åt sin redaktion. Hon har inte haft något krav på sig att komma tillbaka med färdiga inslag, uppgiften är framför allt att fixa fler nummer till redaktionens telefonbok. Hon har bland annat tillbringat många timmar på en öppen förskola och varit med på en komvuxkurs i svenska som andraspråk. På det sättet har hon också fått bättre koll på de föreningar som finns i sändningsområdet.
- Kontakten blir bättre och bättre. Föreningarna har haft ett ganska frostigt förhållande till journalister förut, säger hon och menar att förändringen beror på att SR Dalarna nu visar sig mer i de områden där de muslimska föreningarna verkar.