"Vi vill inte bidra till stereotyper"
Flera muslimska företrädare menar att deras organisationer borde granskas hårdare.
- Journalister ska granska makten. Det är viktigt och ingår i deras uppdrag, säger Helena Benaouda, ordförande för Sveriges muslimska råd.
elena Benaouda menar att det finns en stereotyp mediebild av muslimer som "de andra" och att muslimer ofta framställs som extra känsliga, osakliga och våldsamma.
- Som alltid när det gäller "de andra", framställs också vi muslimer som att alla är likadana och att det inte finns några individer.
Quick Response har talat med företrädare för en rad olika organisationer, församlingar och föreningar. De flesta delar Helena Benaoudas uppfattning att journalistiska granskningar behövs, men att reportrar ibland bär på förutfattade meningar som påverkar rapporteringen och som är svåra att bemöta.
Helena Benaouda föredrar när journalister håller sig till sakfrågor och tycker ändå att hennes egna kontakter med medier oftast fungerar utan problem. Det finns en fråga som hon dock helst undviker: standardfrågan "Hur känns det?"
- Jag vill visa att vi i Sveriges muslimska råd tänker, inte att vi känner. Vi vill inte bidra till stereotypen om muslimer.
Sveriges muslimska råd är en paraplyorganisation för nio organisationer som sammanlagt har drygt hundra tusen medlemmar. I våras blev verksamheten granskad av SVT:s "Uppdrag Granskning".
- Vi har stor nytta att journalister kollar det vi gör. Det är bara bra för oss om man till exempel identifierar personer som inte uppfyller sitt uppdrag inom organisationen.
När Uppdrag Granskning gjorde sina reportage åkte tv-teamet med på en skidresa som anordnades av den muslimska kulturorganisationen New Moon. Den dåvarande medlemmen Zana Muhammad tyckte att kontakten fungerade bra, men blev sedan besviken på hur New Moon framställdes i det färdiga reportaget.
- Vi framstår som en motpol till de strikt religiösa i reportaget. Men nu har vi blivit ifrågasatta av andra muslimska organisationer som undrar om allt vi gör är att åka på skidresor och ordna studentfester. Men vi går ju till moskén också, säger han.
Zana Muhammad är också sekreterare i förbundet Sveriges unga muslimer, och han och resten av styrelsen satsar nu på att bli mer medievana. De har gått kurs i mediehantering, anordnad av en europeisk paraplyorganisation som Sveriges unga muslimer ingår i.
Förbundet arbetar också för att få fler av de runt
7 000 egna medlemmarna att söka sig till journalistyrket.
Han ser en skillnad i uppfattningen av media mellan olika generationer inom de muslimska organisationerna.
- Nu kommer en yngre generation som ser medier som en tillgång där islam visas upp som en del av samhället. Men många äldre tycker att medier förmedlar en dålig bild av islam som bara handlar om kvinnoförtryck, hedersmord och terrorism.
I vintras gjorde Sydsvenska Dagbladet en artikelserie om olika muslimska grupperingar i Malmö. En av intervjuade är Ammar Daoud, verksam i Islamiska kulturföreningen som bland annat har en källarmoské i Malmö. I texten beskrivs hans uppfattning som fundamentalistisk och han säger att en god imam ska visa vägen åt sina församlingsmedlemmar både när det gäller politik, privatliv och moral. Han säger också att musik som "uppmuntrar till umgänge med det andra könet" är oren och att det är en omöjlighet att någon av hans döttrar skulle gifta sig med en man som inte är muslim.
- Jag blev jätteförbannad. Jag framstår som en taliban, säger han och kallar texten för en smutskastning av islam.
Efter att artikel publicerats skrev han ett brev till tidningen där han gick igenom det han ansåg var fel i artikeln och krävde en ursäkt. Sydsvenskan gick inte ut med någon ursäkt men erbjöd sig att publicera brevet, något som Ammar Daoud motsatte sig. Nu säger han att han inte vill låta sig intervjuas annat än i direktsändning eftersom han anser att det han säger blir förvrängt.
Även Bejzat Becirov, vd för Islamic Center i Malmö, har varit föremål för journalisters granskning. Hans ställning inom organisationen har blivit ifrågasatt och Islamic Centers ekonomi har granskats. Men Bejzat Becirov väljer att hålla en låg profil.
- Journalisterna sköter sitt. Jag har respekt för deras sätt att förmedla nyheter även om jag inte alltid gillar det de skriver, säger han.
Företrädarna för Islamic Center har inte för vana att höra av sig till medierna om de tycker att rapporteringen är felaktig eller om det uppstår missförstånd.
- Vi låter det passera och ser felaktigheterna som olycksfall i arbetet.
Den inställningen delar inte Rima Mouniemne, ordförande för Islamiska kvinnoföreningen i Västerbotten med 175 medlemmar.
- Vi brukar skriva brev till nyhetsredaktionerna om journalister har förvrängt det vi sagt, säger hon.
Föreningen använder sig av pressmeddelanden till de lokala medierna när de anordnar evenemang och Rima Mouniemne hamnade i det mediala rampljuset då rektorn på Minervaskolan i Umeå ville införa sjalförbud för elever. Islamiska kvinnoföreningen i Västerbotten tog ställning mot förbudet. Bland annat anordnades en demonstration och föreningen kom till ett möte där rektorn också var med. Efteråt stod det i en av tidningarna att föreningen var där "för att ställa honom mot väggen".
- Men vi hade ingen avsikt att bråka. Vi ville föra en diskussion och förklara för rektorn vilken betydelse slöjan har. Ingen av oss hade blivit intervjuad eller sagt i något annat sammanhang att vi skulle ställa någon mot väggen.
För Rima Mouniemne var formuleringen "ställa mot väggen" ett tecken på fördomar om islam.
- Vissa journalister verkar förknippa islam med aggressivitet och därför förväntar de sig att vi ska bete oss aggressivt, säger Rima Mouniemne.
Reportern höll fast vid sin formulering och det blev ingen rättelse i tidningen.