Få granskar sd:s politik
Sverigedemokraterna förekommer ofta i nyhetsrapporteringen under det första kvartalet i år. Men rejäla granskningar av partiets politik är det ont om.
Quick Response har kollat hur rapporteringen om Sverigedemokraterna såg ut i januari, februari och mars 2007. En sökning på ordet "Sverigedemokraterna" i databaserna Presstext och Mediearkivet ger 248 nyhetsartiklar i sammanlagt 20 dagliga nyhetsmedier.
I de områden där Sverigedemokraterna har kommunala mandat skrivs också mest om dem. Flest artiklar, 54 stycken, har Helsingborgs Dagblad publicerat.
- Sverigedemokraterna är folkvalda i flera av våra kommuner, så det är självklart för oss att rapportera om dem, säger Anna Bergenström, tillförordnad redaktionschef på Helsingborgs Dagblad.
Sydsvenska Dagbladet hade näst flest artiklar om Sverigedemokraterna, 39 stycken, och Nerikes Allehanda och Göteborgs-Posten hade 21 artiklar vardera.
Knappt hälften av artiklarna i Quick Responses genomgång handlar om lokalpolitik och redogör för olika partiers hållning i lokala frågor - det kan handla om en interpellation om klottersanering, en omtvistad staty eller ett personporträtt på ett nytillträtt kommunalråd.
Men det finns också exempel på hur partiet används för att ge associationer till en allmän, farlig samhällsstämning.
"Och även om partiet inte märkts mycket i officiella sammanhang i Ängelholm, trots sina två nya mandat i kommunfullmäktige, finns många tecken på främlingsfientlighet. Klotter som hänvisar till främlingsfientliga Internetsidor finns lite varstans i gathörn och längs åpromenaden", rapporterar Helsingborgs Dagblad den 11 mars i en artikel om en demonstration mot rasism.
Göteborg-Posten skriver den 6 februari om en teaterpjäs som beskrivs som "en mörk skildring av våld och rasism". Regissören säger att hon tycker att pjäsen "ger en allmän beskrivning av Sverige idag där Sverigedemokraterna är på frammarsch" utan att kopplingen mellan partiet och våld och rasism egentligen klargörs.
Den 18 februari skriver Sydsvenska Dagbladet om ungdomar som ska delta i ett projekt som syftar till att motverka vardagsdiskriminering och motverka intolerans. "Vi går på en skola där Sverigedemokraterna fick drygt 13 procent av rösterna vid skolvalet i september. Det är alarmerande", säger en av de intervjuade ungdomarna. Inte heller här framgår på vilket sätt just Sverigedemokraterna representerar intolerans och vardagsdiskriminering.
Sverigedemokraterna citeras eller avböjer att kommentera i 76 av de knappt 250 artiklarna. Med de rena referaten borträknade innebär det att Sverigedemokraterna är omnämnda utan att få möjlighet att själva komma till tals i två artiklar av tre.
I en TT-artikel från den 26 februari gör de tre intervjuade personerna en koppling mellan ökningen av hatbrott som hets mot folkgrupp och Sverigedemokraternas valframgångar. Ingen representant för partiet bemöter påståendena.
Varken Sydsvenska Dagbladet eller Kvällsposten låter heller någon bemöta den fullmäktigeledamot i Landskrona som säger att om tidningen Gringo öppnar en redaktion i staden skulle fler provoceras att rösta på Sverigedemokraterna.
Den tidning som mest frekvent låter företrädare för partiet komma till tals i förhållande till antalet artiklar är Helsingborgs Dagblad. Där citeras Sverigedemokraterna i 20 av de 54 artiklarna.
- Det är inget medvetet mål att låta dem föra ut sina åsikter, men eftersom vi skriver om Sverigedemokraterna så är det också naturligt att vi pratar med dem, säger Anna Bergenström.
Före förra årets val diskuterade många redaktioner om man skulle sätta en etikett på partiet, till exempel genom att alltid kalla Sverigedemokraterna för "det främlingsfientliga partiet". I granskningen är det bara en handfull artiklar som har en sådan etikett. Sverigedemokraterna kallas då "högerextremistiska", "invandringskritiska" och vid ett tillfälle "invandrarnegativa".
Sverigedemokraterna har tidigare hävdat att de tystas av medierna - en uppfattning som partiet nu tycks vilja tona ner. Nu framhåller de istället att de granskas hårdare än andra partier.
- Man kanske borde ha siffror som belägger det, men min känsla är att vår politik och våra värderingar oftare ställs emot en oberoende källa, jämfört med hur man rapporterar om andra partier, säger pressekretaren Mattias Karlsson.
Men Quick Responses genomgång visar tvärtom att partiets företrädare sällan behöver stå för sina åsikter. Kritiska granskningar av partiets faktiska politik och värderingar förekommer bara i ett tiotal artiklar. Ett exempel är när Sydsvenska Dagbladet den 7 januari kartlägger samarbetet mellan Sverigedemokraterna och det högerextrema belgiska partiet Vlaams belang.
De allra flesta granskande artiklarna står Svenska Dagbladet för. Den 10 februari intervjuas Sverigedemokraternas kommunfullmäktigeledamot Mikael Höglund i Upplands-Bro. Han har använt sin vågmästarroll till att först rösta för ett borgerligt styre, för att sedan fälla det borgerliga budgetförslaget och får nu svara på vad han egentligen står för. Han får också frågor om sin inställning till "återvandring". Till skillnad från sitt parti stöder han inte tanken på att så kallade "icke skyddsbehövande" ska lämna Sverige. "Vi ska ju försöka behålla dem som har kommit hit", säger han.
Samma dag gjorde tidningen en koll av hur partiet röstat i 144 kommuners budgetbeslut. Partiet har framför allt stött den borgerliga alliansens budgetpolitik, något som ställs mot partiets interna dokument som definierar väljarna som "missnöjda socialdemokrater".
Den 24 februari publiceras ett reportage av en reporter som gått med i Sverigedemokraterna på uppdrag av tidningen och som berättar att de främlingsfientliga tongångarna är hårdare bakom stängda mötesdörrar än vad partiet gått ut med offentligt, något som både lokala sd-politiker och partiledaren Jimmie Åkesson får stå till svar för. Tidningen följer också upp uppgifter som partiet använt om kostnader för invandring och som visar sig vara osanna.
- Det blev rätt mycket om Sverigedemokraterna under en period, nästan mer än de förtjänar, säger Svenska Dagbladets inrikeschef Fredric Karén.
Han säger att tanken på att få ett grepp om partiets politik och värderingar väcktes under analysen av valbevakningen.
- Vi insåg att vi hade varit rätt dåliga på att granska dem, både när det gällde deras syn på invandring och integration och deras politik i allmänhet. Då bestämde vi oss för att ta reda på vilka de är och att till exempel bevaka deras kongresser och konferenser.
Fredric Karén ser det arbetet som en bra grund för en fortsatt bevakning.
- Nu ser vi att partiet börjar etableras. Det blir vanligare att de släpps in i olika sammanhang och andra partier börjar ta debatten med dem. Då är det viktigt att vi hänger i och granskar, säger han.
Fotnot: I granskningen ingick 248 nyhetsartiklar, publicerade mellan den 1 januari och 31 mars 2007. Texterna kommer från Aftonbladet, Borlänge Tidning, Borås Tidning, Dagens Nyheter, Expressen, Falu Kuriren, Göteborgs-Posten, Göteborgs-Tidningen, Helsingborgs Dagblad, Hallands Nyheter, Kvälls-Posten, Nerikes Allehanda, Nya Ludvika Tidning, Svenska Dagbladet, Sydsvenska dagbladet, Södra Dalarnes Tidning, TT, TT Spektra, Västerbottens-Kuriren och Östersunds-Posten.