Fördomar grund för gräv
När Göteborgs-Posten i oktober i år publicerade en artikelserie om somalier i Göteborg var det under rubriken "Mot undergången?".
- Jag ville belysa ett problem, endast så kan det lösas, säger artikelförfattaren Christer Lövkvist.
- Det råder en "allt ska upp på bordet"- tendens nu, säger Per Sydvik, avgående lokalredaktör på GP:s Angeredredaktion.
Den 28 oktober möttes GP:s läsare av budskapet "Folkgrupp i stan på väg gå under". Folkgruppen i fråga var Göteborgs knappt 5000 invånare med somalisk bakgrund. De följande tre dagarna fick göteborgarna i sju artiklar läsa om somalier som en bidragsfuskande, arbetslös, kriminell, kat-tuggande grupp som i överingressen också beskrivs som "de frånvarande fädernas folk".
Det började med att reportern Christer Lövkvist i våras fick uppdraget att fördjupa bevakningen av integrationen i Göteborg. Han började tillbringa tid i stadens nordöstra stadsdelar, där en stor del av invånarna har invandrarbakgrund, och där också en stor del av stadens somalier bor.
I samband med andra jobb hörde han många boende i området uttrycka fördomar mot somalier.
- Jag funderade över om det låg något i dem, säger Christer Lövkvist om varför han bestämde sig för att granska just somalier som en etnisk grupp.
Han gjorde en lista med de vanligast återkommande fördomarna som han stött på.
- Tyvärr bekräftades flera av dem.
Den utgångspunkten, att kolla upp i fall andras fördomar stämmer, har satt tonen för hela artikelserien, menar Viktoria Kawesa som utreder afrosvenskars erfarenheter av diskriminering och rasism på uppdrag av DO* och är aktiv i Afrosvenskarnas riksförbund och Centrum mot rasism.
I huvudartikeln dras en parallell mellan nomadlivet i Somalia - som innebär att man inte behöver jobba så hårt för att få djuren att överleva när det regnar - och bidragstagande somalier i Sverige. "Det är som att det regnar hela tiden, man behöver inte anstränga sig", säger en av intervjupersonerna.
- Det här borde klassas som hets mot folkgrupp, säger Viktoria Kawesa.
Christer Lövkvist har intervjuat ett 30-tal personer, varav cirka hälften själva har somalisk bakgrund. Men på grund av svårigheter med att få folk att träda fram med namn är det framför allt en anonymiserad källa som citeras, tolken "Abdi".
Många uttalar sig om hur männen som påstås överge sina familjer är och tänker, men det saknas röster från någon som själv har den erfarenheten.
I artikeln redovisas statistik som bland annat visar att hälften av alla somaliska mammor i Göteborg är ensamstående och i hög grad arbetslösa. En etniskt svensk polis beskriver mammorna som offer av patriarkala strukturer.
Enligt Christer Lövkvist själv var det svårt att nå de här kvinnorna men en av dessa mammor har ändå ställt upp på en intervju. I en sidoartikel intervjuas en ung kvinna som lämnats av sin man som hon "mer eller mindre " blivit bortgift med. Vinkeln är densamma, det är först när hon bryter med den somaliska traditionen som hon får ett bra liv, hon blir undantaget som bekräftar regeln.
Per Sydvik driver sedan 2001 GP:s lokalredaktion i Angered i nordöstra Göteborg, ett av de områden som Christer Lövkvist åkte till för att bevaka integration.
- Man skulle kunna göra en liknande genomgång av andra etniska grupper, hitta problem som felaktigt kan kopplas ihop med etnicitet, säger han.
Per Sydvik har inte själv varit inblandad i artiklarna om somalierna men eftersom många bor i hans bevakningsområde har han hört en del reaktioner. Rubriken "Mot undergången?" har upprört många.
- Det råder en slags "allt ska upp på bordet"- tendens nu. En reaktion mot ett påstått förtigande av "hur det egentligen är", säger han.
Han tycker att det blivit svårare att få in vanliga reportage från området i tidningen trots att syftet med Angeredredaktionen är att normalisera bevakningen av nordöstra Göteborg. Nu efterfrågas mer spetsigt vinklade nyheter, hellre med negativ krok än med positiv, menar han. Det är också delvis därför som han bestämt sig för att sluta som lokalredaktör och återgå till att var kommunreporter inne i stan.
Journalisterna Lasse Sandström och Behrang Kianzad kommer i dagarna ut med sin bok "Sanningens många nyanser - en bok om mångfaldsjournalistik".
De har studerat hur redaktioner i Tyskland, Holland, Kanada och Storbritannien jobbar med mångfaldsjournalistik, som enligt Lasse Sandström handlar om att medier bör ta initiativ för att undanröja hinder för integration. Konkret: att alltid gå ett steg längre än att bara rapportera vad som händer genom att bryta ner och förklara sådant som kan ställa sig i vägen för läsarens förståelse för sammanhanget.
Ett exempel är när GP skriver: "Bara tre av tio somaliska ungdomar har fullständigt betyg från nian".
- I stället för att punkta upp fakta så kan man vända på begreppen. Om det är så att flera elever kommit till Sverige mitt under skolgången kanske man ska tänka "det kanske är bra med tanke på förutsättningarna", säger Lasse Sandström.
Han menar inte att tidningar och andra medier ska sluta att ta upp problem, men om man utgår från en etnisk grupp riskerar sociala problem att få etniska förklaringar.
DO-utredaren Viktoria Kawesa är inne på samma spår. Det blir en skev bild av verkligheten om man skriver om sådana här problem utan att också beskriva den omfattande strukturella diskrimineringen som finns mot somalier.
- Somalier är både svarta afrikaner och muslimer - två saker som det finns stort förakt för i Sverige, men det berörs endast i förbifarten i GP:s artiklar, säger Viktoria Kawesa.
Det har gått en och en halv månad sedan publiceringen av artiklarna. Christer Lövkvist konstaterar att det blivit en livlig debatt i Göteborg, vilket också delvis var målet. Många somalier har hört av sig till tidningen för att de tyckt att GP ger en generaliserande negativ bild av somalier som grupp (läs mer om det i "Hemska män och svaga kvinnor").
- Hade jag vetat att det skulle komma så många starka reaktioner av det slaget så skulle jag ha skrivit ut att de problemen jag tar upp givetvis inte gäller alla somalier.
Men det handlar om problem som myndigheterna kämpat med i flera år.
- Mitt jobb är att berätta om situationen. Jag hoppas att det kan vara en väckarklocka men det är för tidigt att säga, säger Christer Lövkvist.
Rättelse: Tidigare stod felaktigt "De flyende fädernas folk". Det korrekta citatet är "De frånvarande fädernas folk" och inget annat.
* Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Fotnot: Göteborgarna med somalisk bakgrund benämns i artikeln för enkelhetens skull för somalier, trots att det i många fall rör sig om svenska medborgare och eventuellt om personer födda i Sverige av somaliska föräldrar.
Fakta:
Den 28, 29, 30 och 31 oktober i år publicerades artikelserien om somalier i Göteborgs-Posten. Sammanlagt ingick sju artiklar, förutom en kort text på ledarplats. Tidningen tog emot en stor mängd läsarkommentarer varav över 100 publicerades på www.gp.se.
Efter att artiklarna publicerats har upprörda göteborgare med somalisk bakgrund skrivit debattinlägg som publicerats i Göteborgs-Posten. Den 23 november demonstrerade också ett 30-tal svensk-somalier utanför GP:s redaktion mot artiklarna som de ansåg vara svartmålning av somalier
Läs GP:s artiklar här: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=378763