Nödvändigt med ökad kunskap om hot
Ett hot mot en journalist är ett hot mot yttrandefriheten och demokratin. Men få vet exakt hur man ska handskas med problemet.
- Vi behöver en bredare samhällsdebatt som tydligt tar avstånd, säger SJF:s ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
I februari publicerades en uppsats från Mittuniversitet i Sundsvall, "Hotar du mig så hotar du demokratin - en studie i hot mot journalister". Där visar det sig att över hälften av de tillfrågade redaktionerna saknar en särskild policy för hur de ska agera när en reporter blir hotad.
- Det var värre än vi kände till. Det ska enligt lag finnas en akutplan för sådana situationer. Det är arbetsgivarens uppgift att gå "hand i hand" med journalisten till polisen, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Hon vill åstadkomma en effekt liknande jämställdhetsdebatten - en allmän opinion som säger att detta är inte okej.
Varför rapporterar inte medierna mer om hot mot journalister om detta är ett så utbrett problem?
- Jag tror att journalister betraktar problemet som internt, och man rapporterar inte gärna "i egen sak" i medierna. Detsamma gäller journalisters dåliga anställningsvillkor. Samma villkor i en annan bransch skulle få stort utrymme på nyhetsplats, resonerar hon.
Som ordförande för Journalistförbundet angriper hon problemet med hot mot journalister genom att jobba på traditionellt opinionsbildande sätt: skriva debattartiklar, delta i seminarier och uppvakta politiker.
Publicistklubben verkar för att slå vakt om tryckfriheten och yttrandefriheten. Ibland uttalar Publicistklubben offentliga protester när yttrandefriheten kränks, som till exempel efter mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja. Hittills har man inte gjort något liknande uttalande i något svenskt sammanhang.
- Vi ordnar debatter och ger offentlighet åt frågan. Det är vårt största bidrag för att uppmärksamma hot mot journalister, säger ordföranden Stig Fredrikson.
Han säger också att Publicistklubbens årsbok 2007 kommer att handla om bevakning av extremister, och att ett av ämnena som kommer att tas upp är hur man handskas med hot mot journalister.
Uppsatsen från Mittuniversitetet visade också att många arbetsgivare tycker att journalister är dåligt eller inte alls förberedda på att de kan bli hotade i jobbet.
Quick Response har ringt till tre av de största journalistutbildningarna: JMK vid Stockholms universitet, JMG vid Göteborgs universitet och Mittuniversitetet i Sundsvall. Inte någon av utbildningarna tar upp hot mot journalister i sin läroplan.
Vem ska då en journalist vända sig till om han eller hon blir hotad?
- Man ska kontakta sin lokala polis. Det är den som har ansvaret att fastslå hotbilden, skydda och utreda olaga hot, säger Peter Carlsson, kriminalinspektör på länskriminalen i Stockholm som håller kurser i hotbilds- och riskbedömning på individnivå.
Ett olaga hot mot en journalist utreds alltså som ett individuellt problem trots att journalister precis som politiker har till jobb att upprätthålla demokratin. Om däremot en förtroendevald politiker hotas finns särskilda rutiner att följa, till exempel är det en åklagare som leder utredningen istället för att en polis gör det.
Det är Säpos uppgift är att skydda mänskliga fri- och rättigheter som yttrandefriheten och därför har många journalister uppfattningen att det är dit man ska vända sig. Och så kan det också komma att bli.
- I framtiden kan det komma att ingå i våra arbetsuppgifter att också skydda hotade journalister. Det är en fråga vi diskuterar, säger Anders Thornberg, informationsdirektör på Säpo.