Hivmannens ursprung en nyhet
Under sommaren uppmärksammades ett antal åtal mot så kallade hivmän. Med vaga formuleringar som "av afrikanskt ursprung" och "från ett annat land" pekade flera medier ut de misstänkta gärningsmännen som icke-svenskar.
Att som hivsmittad ha oskyddat sex utan att berätta för sin partner att man är sjuk är ett brott enligt svensk lag. Den som gör det kan åtalas och dömas för grov misshandel.
De pressetiska reglerna är tydliga: framhäv inte etnisk ursprung om det saknar betydelse i sammanhanget. Ändå valde flera medier att använda formuleringar som "av afrikanskt ursprung", "brittisk medborgare" och "från ett annat land" i rapporteringen om så kallade hivmän under sommarmånaderna.
Ett exempel är när TV4 Nyheterna den 12 juni sammanfattar de tre mest uppmärksammade fallen.
Reportern berättar: "Just nu pågår tre parallella utredningar där hivsmittade män haft oskyddade samlag. I västra Götaland sitter en 27-årig man tvångsisolerad på ett sjukhus sedan han smittat två kvinnor. Polisen har inlett en förundersökning."
Samtidigt zoomar kameran in en skylt som gör klart för tittaren att mannen i fråga är inlåst hos Smittskyddsenheten för asyl- och flyktingfrågor.
De andra två männen beskrivs som en engelsktalande 35-åring - som inte är svensk medborgare och är av afrikanskt ursprung, samt en 32-årig brittisk medborgare.
Nyhetschefen Anne Lagercrantz menar att informationen är viktig för nyheten.
- I de här fallen är det berättigat att ange etnicitet eftersom det minskar kretsen av människor som kan komma i fråga.
Männens medborgarskap och ursprung, även om det enbart handlar om vilken kontinent de kommer ifrån hjälper att mer definiera vilka det handlar om, menar Anne Lagercrantz.
- Vi vill inte underblåsa rasistiska stämningar men det blir ett trovärdighetsproblem om vi sitter inne med information som vi anser har ett allmänintresse.
Frilansjournalisten Anna-Maria Sörberg skriver just nu en bok om hivmän och hivkvinnor som figurerat i svenska medier. Hon menar att nyhetsrapporteringen om hiv är uppbyggt på ett vi- och domtänkande.
- Nyhetsrapporteringen ger bilden av att hiv inte riktigt finns här, eller att sjukdomen i alla fall kommit hit från någon annanstans.
I en artikel i tidskriften Re:public Service nr 5 i år skriver hon att mediebegreppet hivman skapats för att beskriva "samvetslösa mörka män som raggar oskyldiga ljusa offer på krogen".
- Nyheter om hiv vänder sig inte till att läsare, tittare eller lyssnare som själva kan vara hivpositiva. Rapporteringen bygger upp bilden av ett vi som är friskt, svenskt, vitt och oskyldigt. Och ett dom, som är brottslingar, som för in den här smittan och sprider den.
Andreas Berglöf är ombudsman på Hiv-Sverige, en paraplyorganisation som jobbar för hivpositivas rättigheter i samhället. Han har i sitt jobb samlat på sig och följt domar, artiklar och forskning som berör hiv.
- Vi- och domtänkandet påverkar också vilka fall som medier väljer att rapportera om. Etniskt svenska män som åtalats och blivit dömda väcker uppenbarligen inte samma intresse hos medier, säger han.
Dagen efter att TV4 Nyheterna sänt sitt inslag om de tre hivmännen refererar Aftonbladet till det i en artikel och återger formuleringen "av afrikanskt ursprung". Men till skillnad från Anne Lagercrantz så säger chefredaktören för Aftonbladet Nya Medier, Kalle Jungkvist, att han i efterhand inte tycker att det var någon lyckad formulering.
- Det var slarvigt uttryckt av oss. Det är otydligt vad afrikanskt ursprung innebär.
Av det 70-tal publiceringar om hivmän som Quick Response har granskat står Aftonbladet för 20 av dem. Tidningen skriver flest artiklar om 27-åringen i Göteborg och berättar att "mannen kommer från ett annat land och flyttade till Sverige 2004".
Den första artikeln om 32-åringen, som i Aftonbladet kallas "Hotboy" publicerades 8 juni. Artikeln avslutas med meningen "mannen är brittisk medborgare men har i princip hela sitt liv bott i Stockholmstrakten." Ändå fortsätter Aftonbladet att beskriva mannen som den "brittiske medborgaren", innan redaktionen den 10 juni väljer att publicera namn och bild på honom.
- Den typen av formuleringar beskriver visserligen mannen väldigt begränsat men varje gång vi skriver om en hivman som varit ute på krogen och haft flera relationer med kvinnor, så är det ett antal som blir oroliga. I de två senare fallen tycker jag att det är pressetiskt korrekt att skriva ut etnicitet, eftersom vi vill hjälpa kvinnorna, säger Kalle Jungkvist.
Lena Karvik på Svenska Dagbladet resonerade annorlunda när hon skrev om ämnet. Hon tycker inte att publiceringen av en brottslings etnicitet eller medborgarskap är detsamma som att ge relevant information i alla lägen. Det kan dessutom leda till felaktiga slutsatser hos läsaren, menar hon.
- Det blir en insinuation att brottet har att göra med det land personen kommer ifrån. Varje uppgift måste ha betydelse för fallet. Om det för hans brott är viktigt att han är ifrån ett annat land, då är det relevant att skriva om det.
Hon får medhåll från Åsa Asplid på Expressen som efter Aftonbladet var den tidning som rapporterade mest om hivmännen. Men till skillnad från Aftonbladet valde Expressen att inte skriva om männens medborgarskap eller ursprung.
- Det tillför inget och det spelar främlingsfientliga krafter i händerna. Att polisen använder luddiga uttryck som "av afrikanskt ursprung", betyder inte att journalister måste publicera det, säger Åsa Asplid.
Fotnot: I granskningen ingår artiklar publicerade mellan 20070516 - 20070817 i Aftonbladet, Arbetarbladet, Dagens Nyheter, Expressen/Göteborgs tidningen, Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter, Metro, Nerikes allehanda, SR Ekot, Stockholm City, Svenska Dagbladet, Svt, Sydsvenskan, TT, TV4 Nyheterna, Västerbottens-Kuriren, Östersunds-Posten.