Renskötares konflikt inte alla samers problem
När renskötare vann över markägare i Nordmaling beskrevs det i flera rubriker som en vinst för "samerna".
- Intrycket blir att det handlar om alla samer, säger Thomas Sarri, reporter på Sameradion i Umeå.
- Det finns en odiskutabel koppling mellan samisk etnicitet och rennäring, säger Bertholof Brännström, reporter på Västerbottens-Kuriren.
När medier rapporterar om samer så handlar det ofta om renskötsel. Det är en näringsgren som genom lag är kopplad till delar av den samiska folkgruppen. I ett par decennier har flera rättstvister mellan renskötare och markägare ägt rum på olika håll i norra Sverige.
Ett av de mest uppmärksammade målen var när drygt 100 markägare i Nordmaling 1998 stämde tre samebyar. Markägarna ansåg att de renskötande samerna inte hade rätt att låta renarna beta på deras marker. Det tog nio år innan först tingsrätten och sedan hovrätten nu i höstas dömde till samebyarnas fördel. Nordmalingsmålet uppmärksammades i flera medier.
När Quick Response undersöker rapporteringen kring målet från 2007 visar det sig att ungefär var tredje rubrik, sju av tjugofyra, fokuserar på den samiska etniciteten, som exempelvis:
- Samerna vann kamp om renbetestrakter
- Markägarna kräver samernas pengar tillbaka
- Samer vann renbetestvist
- Rättegången handlade om en strid mellan två näringar, skogsnäring och renskötsel. Men genom att sätta den här typen av rubriker får läsaren intrycket att alla etniska samer berörs. Det ger en skev bild, menar Thomas Sarri, reporter vid Sveriges Radio Sameradion i Umeå.
Åsa Nordin är doktor i samiska studier vid Centrum för Samisk forskning i Umeå. Hon känner igen problematiken.
- De samer som står utanför samebyarna har ju inte vunnit något konkret, säger hon.
En sameby är en form av ekonomisk förening för samer som bedriver renskötsel. De 51 samebyarna i Sverige är alltså inte öppna för alla samer. Svenska staten har genom olika beslut gynnat samebyarna, till exempel är jakt- och fiskerättigheter knutna till medlemskap i en sameby. Sametinget* uppskattar att cirka tio procent av Sveriges 20 000 samer är renskötare. De flesta andra bor i samhällen eller i större städer och har ingenting att göra med konflikterna mellan renskötare och markägare. Andra samer är själva jägare och markägare och kan därför vara i konflikt med en del renägare. Same mot same alltså.
- Tänk dig rubriken "Svenskar vill döda sälar" i tidningen när själva artikeln handlar om ett antal svenska fiskare som vill skjuta sälar som förstör deras nät. En sådan rubrik vore otänkbar. När det gäller samer så verkar man inte behöva precisera sig, säger Thomas Sarri.
Bertholof Brännström är den reporter som skriver mest om samiska frågor på Västerbottens-Kuriren.
- Det finns en odiskutabel koppling mellan samisk etnicitet och rennäring, även om inte alla samer är inräknade. Det går inte att jämföra med andra näringar. I artiklar som handlar om jägare eller företagare är inte etnicitet relevant.
På redaktionen diskuteras kontinuerligt hur man ska bevaka de här frågorna berättar Bertholof Brännström.
- Oftast är vi konkreta och rubriker med ordet samer har ju täckning i texten, men täcker ibland för mycket. Men jag tror att det är en förenkling som de flesta förstår.
På Östersundsposten följde redaktionen under förra året en tvist som liknar Nordmalingsmålet. I det här fallet mellan samebyar och markägare i Härjedalen. Även här förekom liknande rubriker.
- Det kan hända att en del av dem upplevs som generaliserande, men vi är noga med att i brödtexten tala om för läsarna om en artikel handlar om specifika samebyar, renskötare eller om det gäller samer generellt, säger Per Åhlin, nyhetschef.
Samtidigt säger han att ordet same ibland slentrianmässigt används synonymt med rennäring och samekultur i rubriker.
- Det är språkligt slarv. Jag kan förstå att en del samer som inte är berörda tar illa upp. Men rennäringen är faktiskt en etniskt begränsad näring, vilket är unikt, säger han.
På TT jobbar Gucki Ståhl som redigerare. Att överhuvudtaget hålla sig till TT-regeln "en rubrik får aldrig ha fler är 36 tecken" är ett ständigt pusslande.
- Våra rubriker är tänkta att fungera som överskrifter så att tidningarna snabbt kan se vad texterna handlar om, de kan sedan ändra om de vill. Ordet samer fungerar som ett signalord.
En av de inblandade parterna i Nordmalingsmålet var Vapstens sameby. För ordföranden Inger Baer Omma har ordvalet ingen betydelse.
- Jag identifierar mig både som same och renskötare. För mig och andra samebymedlemmar tror jag inte att det spelar någon roll.
Journalister från samiska medier som SR Sameradion, tidningen Samefolket och nystartade Dávgát - ett magasin med uttalat syfte att bredda mediebilden av samer, efterlyser alla en utökad och mer vardaglig rapportering där samer finns med. Det finns en uppfattning att renskötseln tar oproportionerligt mycket plats.
- Ett första steg mot en bättre balans kunde vara att oftare ta upp samiska ämnen som känns angelägna även för folk utanför samebyarna, som slöjd, konst, fiske, barn- och äldreomsorg, säger Thomas Sarri på Sameradion.
- Men jag inser att det blir svårt i andra fall eftersom journalister inte ska framhäva etnicitet om det inte är relevant för sammanhanget, fortsätter han.
Samiskt informationscentrum har ett nationellt uppdrag av regeringen att öka folks kunskaper om samer och samisk kultur. Där är Nils Gustav Labba informatör och projektledare.
- Innan Sametinget grundades 1993 fanns det bara en samisk uppfattning i svenska medier och det var den renskötande samens. Nu är det mer nyanserat och samer förekommer också i andra sammanhang.
Att det rapporteras mycket om rennäringen ser han som positivt för det är, som han säger, "en tydlig samisk verksamhet". Fast rubriker där samer framställs som ett homogent kollektiv är missvisande oavsett om det handlar om rennäring eller något annat, menar han. Men 25 års erfarenhet av journalistyrket, i både svenska och samiska medier, säger honom samtidigt att det inte är så konstigt att det händer.
- Det är enkelt att spela på läsarens förutfattade meningar, men man ska komma ihåg att renskötares konflikt inte är alla samers konflikt.
* Sametinget är både är en statlig myndighet och ett samiskt folkvalt parlament.
Dess folkvalda organ kallas plenum och utses genom allmänna val av röstberättigade samer, det vill säga samer som registrerat sig i den samiska röstlängden. Det är alltså inte knutet till medlemskap i en sameby (www.sametinget.se och www.samer.se).
Samer är en av Sveriges fem nationella minoriteter. De andra är tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar. Samer är även landets urbefolkning, därför finns en särskild samepolitik (www.regeringen.se).
Fotnot: I artikeln används begreppen svensk respektive same. Det beror på att intervjupersonerna själva diskuterar i de termerna.
I bakgrundsmaterialet ingår nyhetsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Länstidningen i Östersund, TT, Västerbottens-Kuriren och Östersundsposten under 2007. QR sökte i artikelarkiv på same* + Nordmaling*, Nordmalingsmålet och samer + markägare.