Etnisk mångfald fortfarande svårt
Både DN och SvD strävar efter en etnisk mångfald i tidningen som återspeglar Stockholms befolkning. Trots att redaktionerna jobbat med frågan ett antal år, är personer med icke västerländsk bakgrund fortfarande underrepresenterade. Quick Response undersöker varför.
Quick Response har undersökt hur många citerade personer i Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets inrikes- och ekonominyheter som har icke västerländsk bakgrund.*
Resultatet blev i DN:s inrikesnyheter: 9 procent, DN Ekonomi: 7 procent, SvD inrikesnyheter: 9,5 procent och SvD Näringsliv: 4,5 procent.
- Detta speglar hur det sett har ut under hela våren. Vi började riktigt bra i höstas men det har försämrats de senaste månaderna, konstaterar Fredric Karén, inrikeschef på Svenska Dagbladet.
Mellan september 2007 och maj 2008 mätte SvD:s inrikesredaktion hur väl Stockholms befolkning var representerad i tidningen. Målet: att minst 15 procent av de stora dragarbilderna ska föreställa en person ur någon av Stockholms åtta största etniska minoriteter, som de flesta är icke västerländska.
QR har tagit del av resultatet som under det första halvåret höll sig över gränsen. Men i mars i år dippade andelen till tio procent för att sjunka ända till fem-sex procent i april och maj. Och i QR:s nedslag från maj-juli kom den alltså inte ens upp i tio procent. Vad hände?
- Kanske gick arbetet med att öka den etniska mångfalden litet i stå under våren. För ett bra resultat krävs att vi pratar om det varje dag på morgonmötena: vilka experter kan vi ringa? Var ska vi hitta case som inte alla är etniska svenskar? Det är viktigt att vi som chefer driver frågorna för att hålla diskussionen vid liv, säger Fredric Karén.
Drygt 20 procent av stockholmarna är födda i ett icke västerländskt land**, eller är barn till föräldrar som båda är det. Personer med bara en utlandsfödd förälder räknas alltså inte. Motsvarande siffra för hela Sverige är cirka 12 procent.
SvD och DN definierar sig själva som stockholmstidningar och har huvuddelen av sina läsare i Stockholm med omnejd. Både Fredric Karén och DN:s redaktionschef Pia Skagermark tycker att det ur ett demokratiskt perspektiv är viktigt att spegla läsekretsen. Det handlar om att låta alla typer av personer komma till tals. Jämfört med resultatet i QR:s undersökning skulle det innebära ungefär en fördubbling av icke västerländskt klingande namn i tidningen. Så varför är det fortfarande så här?
- Det är en prioriterad fråga som vi ständigt diskuterar, men vi måste bli bättre. Däremot har vi inte satt upp någon siffra som mål för det kan bli stelt. Att göra journalistik är inte statistik, även om siffrorna visst säger något, säger Pia Skagermark.
Hon tycker att det också är viktigt vilka nyheter tidningen satsar på.
- Nyligen skrev vi till exempel om att det startats shariafonder i Sverige. En rak nyhet som är viktig för många svenska muslimer. Vi måste ta upp ämnen som angår alla människor.
Att undvika schabloner och skildra alla som en del av samhället är också en del i arbetet med att spegla mångfalden, menar Pia Skagermark. Något som samtliga Quick Response talat med ger uttryck för.
Anders Frelin, som fram till första september varit chef på DN:s Stockholmsredaktion, har använt mätbara mål för att se hur hans redaktion speglar Stockholms befolkning och hålla liv i diskussionen.
- Jag tycker att det är självklart. Jag tror också att vi haft bättre statistik än tidningen i övrigt, vi klarar oss hyfsat.
Han ger inga exakta siffror men en hyfsad nivå innebär enligt honom ett resultat i närheten av målet att 20 procent av de intervjuade ska ha utländsk bakgrund.
I tidningarna intervjuas flest personer i egenskap av experter eller som ansvariga för något. Men Quick Response undersökning visar att personer med icke västerländsk bakgrund mest förekommer som berörda, "vanliga människor".
Resultatet tyder på att redaktionerna lyckas bättre med att få in etnisk mångfald när de själva enklast kan påverka det.
- Det kräver mer jobb att utöka våra expertkontakter än att hitta folk på stan, men målet är att vi hela tiden ska anstränga oss mer, säger Pia Skagermark på DN.
Fredic Karéns resonemang om SvD:s bildmål är att även om det är fler berörda än experter när det gäller personer med utländsk bakgrund så känns det bra visuellt, "det speglar vardagen i tunnelbanan".
Trots det han själv kallar ett "uselt resultat" den sista tiden, är det inte bestämt ännu om redaktionen ska fortsätta mäta varje månad, men Fredric Karén vill ändå inte kalla det en tillfällig satsning.
- Vi kommer att jobba på oavsett och vi är mycket bättre nu än för några år sedan, säger Fredric Karén.
Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet.
- Man måste kritisera hur makten i samhället är fördelad över huvud taget. Hur många politiker har till exempel utländsk bakgrund? säger han men fortsätter:
- Det finns samtidigt skäl att vara kritisk mot medierna. Eftersom kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund historiskt inte är lika väletablerade som etniskt svenska medelålders män, kräver det en större ansträngning att hitta dem.
Särskilt ekonomijournalistiken är i allmänhet dominerad av etniskt svenska män.
- 7 procent? Jag trodde kanske att vi skulle vara sämre. Etnisk mångfald är ett ständigt dåligt samvete, även om vi diskuterar mycket om hur vi kan bli bättre, säger Åsa Tillberg, chef för DN Ekonomi om QR:s siffror.
Ett sätt som Ekonomiredaktionen jobbar på för att öka andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund i tidningen, är att skriva mer om mindre företag.
- Andelen personer med invandrarbakgrund är ganska hög bland småföretagare, säger Åsa Tillberg.
På liknande sätt resonerar SvD Näringslivs chef Martin Jönsson. Han vill inte kommentera siffran 4,5 procent som Näringsliv landade på i undersökningen eftersom han tycker att det är missvisande att QR tittat på onsdagstidningar. På torsdagar och söndagar har Näringsliv temasidor om arbetsliv.
- Då är vi inte låsta till att prata med chefer och styrelser utan intervjuar personer på andra nivåer i företagen. Det är inte traditionen att göra det i ekonomijournalistiken vilket har bromsat upp mångfalden, säger Martin Jönsson.
Liksom inrikesredaktionen räknar Näringsliv sedan ett år tillbaka andelen personer på bild i tidningen. Målet har varit att 10 procent av personerna på bild ska komma från de största minoritetsgrupperna i Sverige.
- Det är svårt att bestämma riktlinjer. Det är inte en jättebra siffra, men det var rimligt, och det senaste året sammantaget så har vi också nått det.
Att räkna personer som förekommer på bild för att ständigt påminnas är en beprövad metod på redaktionen. För två år sedan var andelen kvinnor på bild i Näringsliv under 30 procent. Nu är den uppe i 50 procent. Det tror Martin Jönsson är anledningen till att Näringsliv har fått fler kvinnliga läsare, vilket framkom i en undersökning av Orvesto Konsument i januari.
- Nu jobbar vi på samma sätt när det gäller personer med utländsk bakgrund, säger han.
Så gjordes undersökningen:
* QR har gått igenom inrikesmaterialet i DN:s och SvD:s nyhets- och ekonomidelar från den första onsdagen i månaden under maj, juni och juli 2008. QR har räknat personer som citeras i tidningarnas egenproducerade artiklar. Rena referat och TT-material har räknats bort.
**Personerna har delats in i kategorierna personer med västerländsk bakgrund (grovt sett norra och västra Europa, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland) och personer med icke västerländsk bakgrund. Många medier vill förbättra sina kontakter med icke västerländska grupper, därav indelningen. QR har fått gissa sig till ursprunget med hjälp av namnen. Befolkningsstatistiken som QR har jämfört med kommer från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor och Statistiska centralbyrån. Personerna delades också in efter kön och efter om de var "experter" eller "berörda". Undersökningen är inte vetenskaplig men ger en bild av hur representationen av personer med icke västerländsk bakgrund i Stockholms morgontidningar ser ut.