Våg av hatkommentarer på LT.se
Länstidningen i Södertälje svämmar över av främlingsfientliga kommentarer på nätet. "Vi måste jobba hårt för att rensa bort många av dem", säger tidningens nyhetschef Tina Lagerström. Men en läsare tycker att tidningen tvärtom strävat efter att locka till sig så många kommentarer som möjligt.
Det var i höstas som Simon George från Södertälje skickade en insändare till den lokala morgontidningen LT, Länstidningen i Södertälje. I insändaren kritiserade han bland annat tidningen för att medvetet lägga ut artiklar på webben som bjuder in till främlingsfientliga kommentarer.
- Det brukar vara ganska korta artiklar om något negativt som hänt i ytterstadsdelarna Hovsjö, Ronna, Geneta eller Fornhöjden. De där artiklarna kan ibland leda till tiotals kommentarer som är fientliga mot Södertäljes etniska minoriteter. Hatet är så massivt, säger Simon George.
LT publicerade Simon Georges insändare och svarade samtidigt på kritiken. I svaret uttrycker tidningschefen och ansvarige utgivaren Thelma Kimsjö glädje över att antalet besökare och kommentarer ökat enormt på tre år. "Det har stimulerat yttrandefriheten och demokratin", skriver hon.
Simon George höll på att sätta morgonkaffet i halsen när han läste svaret.
- Det var som ett slag i ansiktet. Hennes svar visar ju att jag har rätt, att tidningen lever i symbios med de främlingsfientliga krafterna. Vi publicerar och de kommenterar och så är alla nöjda, liksom.
QR har undersökt vilka artiklar som får flest kommentarer på LT.se. Artiklar om spektakulära brott eller om ungdomskriminalitet får många kommentarer. Ett brott som har skett i någon av Södertäljes ytterstadsdelar, eller som begåtts av personer som misstänks komma därifrån, får diskussionstrådarna att växa sig långa.
I flera fall är majoriteten av kommentarerna till sådana artiklar starkt negativa till mångkultur, invandrade, asylsökande eller andra som främst bor i de socialt utsatta ytterstadsdelarna.
Ett återkommande inslag är kommentarer som uppmanar läsare att lägga sin röst på Nationaldemokraterna eller Sverigedemokraterna nästa riksdagsval. Aktiva partimedlemmar från Nationaldemokraterna, som har två mandat i Södertäljes kommunfullmäktige, deltar då och då med sina fullständiga namn i debatterna.
Men att LT medvetet skulle sträva efter att locka till sig dessa kommentarer är ett påstående som tillbakavisas av tidningens nyhetschef Tina Lagerström.
- Det är helt fel. På webben lyfter vi fram sådana artiklar som är relevanta. Det vill säga senaste nytt. Vi ger ingen högre placering till nyheter som lockar till sig dessa kommentarer, säger hon.
Däremot håller hon med om att främlingsfientligheten är ett problem.
- Vi får in oerhörda mängder främlingsfientliga kommentarer och måste jobba hårt för att rensa bort många av dem. Jag har märkt att många kommentarer skrivs av personer som inte ens bor i Södertälje. De bor långt, långt bort men lyckas ändå hitta hit. Det tyder på att det kan vara organiserat, säger Tina Lagerström.
QR har tidigare skrivit om SvD.se som valt att stänga av kommentarfunktionen när artiklar tar upp ämnen som ofta får debatter att spåra ur. Det är ingen strategi som LT.se tillämpar. Tidningen förmodererar visserligen alla kommentarer. De som bryter mot lagen, inte främjar debatten eller innehåller personangrepp tas bort enligt tidningens policy. Men i övrigt lämnas fältet fritt att säga sin mening.
- I Sverige har vi yttrandefrihet. Det innebär att man även måste acceptera sådana åsikter som man inte gillar. Mitt tips till dem som störs av allt det negativa är att skriva något positivt själv, säger Tina Lagerström.
Men enligt Ami Lönnroth, frilansjournalist och regelbunden krönikör i LT, är det snarare ett tecken på slapphet att hänvisa till yttrandefriheten och sedan låta anonyma personer härja fritt på nätet.
- Jag förstår de Södertäljebor som mår dåligt av debattklimatet på nätet. Jag tror att det är många som avstår från att säga sin åsikt på grund av den låga nivån. Vad är det om inte ett demokratiskt problem? Jag menar att om man kan sovra i papperstidningen borde man kunna göra det på nätet också, säger hon.
När hon i mars förra året uppmanade läsare att skriva ut sina riktiga namn fick hon ta emot glåpord och nedvärderande kommentarer. I oktober samma år ville hon vända på perspektivet och skrev en krönika om det positiva med mångkulturen i Hovsjö, den ytterstadsdel som fått mest negativ publicitet de senaste åren.
- Då var det någon som tog reda på min hemadress och skickade ett anonymt hotbrev till mig, säger hon.